Västerländska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhället.

Syftet med uppsatsen är att identifiera de mest betydande anledningarna till att vissa hushåll väljer att tacka nej till ODR och att granska huruvida en negativ attityd till ODR påverkar attityden till annan reklam. Uppsatsen har en analytisk ansats som utgångspunkt. Metoden är kvalitativ, med insamling av primärdata genom öppna individuella intervjuer med femton hushåll som tackar nej till reklam. Sekundärdata har hämtats ur undersökningar och artiklar. Kognitiv behaviorism, reactance theory, exponeringsfrekvens, kommunikationsbrus, uses and gratifications research.

Bakgrund: I Sverige finns det en könsskillnad som visar att flickor mår sämre och har en mer negativ självvärdering jämfört med pojkar. Självbilden är en stark bidragande orsak till barns psykiska hälsa och det finns ett samband mellan barns självbild och attityd till beröring. Metod: Tre enkäter: Jag Tycker Jag Är (JTJÄ), Ben Sira psychological distress (Bspd) och egenformulerade frågor om taktil massage (TM) samlades in bland 93 elever i årskurs sju från en mindre inlandsstad i södra Sverige. Svaren analyserades med oberoende t-test och Pearsons korrelationstest i SPSS 2.0.0. Resultat: Resultatet av ett oberoendet-test visade att det fanns en tendens till könsskillnad i en aspekt avsjälvvärdering (JTJÄ).

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida jämställdhet på landsnivå kan förklara individers lycka. Studien undersöker också om jämställdhetspåverkan har olika betydelser för män respektive för kvinnors lyckonivåer samt om individers attityd till jämställdhet gagnar lycka beroende på vilken jämställdhetskontext individen befinner sig i. Livstillfredsställelse används i studien som ett mått på lycka, då kognitiv helhetsbedömning anses påverkas mer av jämställdhet än lyckans affektiva beståndsdel. Undersökningen görs med hjälp av flernivåanalys och datamaterialet som används kommer främst ifrån ESS, European Social Survey och är således subjektiv data. Resterande datamaterial består av makrodata hämtat från Human Development Report och The Quality of Government Institute.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan.I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5.Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn.Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen.Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet.Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet.

Syftet med min fallstudie är att ta reda på mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap så att fler förskolebarn får förmån att få massage ? positiv beröring. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag har genomfört sju intervjuer med förskollärare och barnskötare på en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda på hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet och Uppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever. Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater.De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer. Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar.

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD OCH INSTÄLLNING TILL POSTOPERATIV SMÄRTA OCH HUR DE PÅVERKAR SMÄRTBEHANDLING EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT HANNA OTTOSSON BURGE RANNA AGHA Ottosson Burge, H & Agha, R. Sjuksköterskans attityd och inställning till postoperativ smärta och hur de påverkar smärtbehandling - en systematisk litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Abstrakt. Flertalet studier har visat och visar på att postoperativ smärta underskattas och underbehandlas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet ochUppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever.Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater. De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer.Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar. Dettakan till exempel göras genom att öka informationen kring rabattkort och genom att göra trailersav pjäserna som går på teatern och presentera dem på Facebook och Youtube..

Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut.Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen..

Smärta är ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smärta bör tas på allvar. Smärta är patientens subjektiva upplevelse. Komplementära och alternativa metoder är termen på mer än 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvården och kan ges som ett tillägg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för långvarig smärta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:? Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?? Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?? Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?.

Enligt internationella mätningar framgår det att svenska studenter uppvisat ett sämre resultat i matematik än många andra av världens länder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmänna intresse för ämnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i ämnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna få bukt på problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ämneslärarens attityd ser ut till användandet av multimediala animationer som läromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds även hur animationer som läromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlärning. I studien har en enkätundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mäta attityderna till mediet.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken attityd framtidens svensklärare hade till grammatikundervisningens roll inom svenskämnet. Vi ville även veta hur dessa har tänkt sig undervisa om grammatik samt om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter som studerade två språk och studenter som hade ett samhällsvetenskapligt/estetiskt ämne tillsammans med svenskan.Vi genomförde en enkätstudie och en intervjustudie bland studenter som studerade eller hade studerat svenska på universitetet. Det som framkom var att många hade en negativ grundsyn till grammatikundervisningen men att de trots detta såg grammatiken som en viktig del av undervisningen. Det som blev tydlig både bland forskare som intresserat sig av ämnet tidigare samt de tillfrågade studenterna var att kritiken som grundades mot grammatikundervisningen främst berodde på att den var formellt bedriven i en traditionell anda. Den stora ändringen som bör göras är att väva in grammatiken i all svenskundervisning och låta eleverna få ett metaspråk, ett språk om språket.