Sök:

Sökresultat:

497 Uppsatser om Positioner) och sprćk - Sida 14 av 34

Teori och Gestaltning : En diskursanalys kring begreppen inom K3, Malmö Högskola

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) pÄ Malmö Högskola beskrivssom en plats för grÀnsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det Àr lÄngt ifrÄn nÄgotsjÀlvklart och diskussionen Àr stÀndigt nÀrvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehÄll i utbildningarna. Detta arbete Àr endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsÀtt och positioneringar inom K3. Empirin bestÄr avdeltagande observationer och videodokumentation av tvÄ personalkonferenser pÄtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Statlig Àgarstyrning ? vinst och samhÀllsansvar i bolag med sÀrskilda samhÀllsintressen

Syfte:Att sammanstĂ€lla och anvĂ€nda en teoretisk referensram för att beskriva och analysera Ă€garstyrningen av statliga bolag med sĂ€rskilda samhĂ€llsintressen Metod:TeorianvĂ€ndande kvalitativ fallstudie Teoretiska perspektiv:GrundlĂ€ggande Ă€garstyrningsteori med sĂ€rskilt foku's pĂ„ agent- och intressentteori samt teorier som behandlar socialt ansvarstagande Empiri:Forskning's- och myndighetsrapporter, tidningsartiklar samt intervjuer med bolagsinterna och bolagsexterna kĂ€llor i ledande positioner Slutsatser:Det Ă€r komplicerat att enkelt beskriva och förklara hur ledningarna för de statliga bolagen Ă€garstyr's. Orsakerna till detta Ă€r bland annat begrĂ€nsade insynsmöjligheter, nĂ€rvaron av formlö's styrning och Ă€garförvaltningen's inkonsekventa hantering av de statliga bolagen. Ägarstyrningen verkstĂ€ll's genom flera parallella mekanismer. Flera aspekter kan förbĂ€ttra's gĂ€llande Ă€garstyrningen's transparen's, speciellt gĂ€ller detta beskrivningar och dokumentation kring Ă€garförvaltningen's beslutsgĂ„ng samt informationen som ge's frĂ„n bolagen. Det sakna's formella riktlinjer för hur de statliga bolagen's styrelser skall sammansĂ€tta's.

Klass och ohÀlsa - i Sverige ur ett genusperspektiv

Detta Àr en litteraturstudie med syfte att belysa sociala faktorer som kan ge upphov till skillnader i ohÀlsa mellan könen utifrÄn ett genusperspektiv. Social ojÀmlikhet Àr en strukturell egenskap som sÀger nÄgot om den ojÀmlika fördelningen av möjligheter och resurser i ett samhÀlle. JÀmlikhet eller ojÀmlikhet Àr relationellt och handlar om förhÄllandet mellan individer eller sociala grupper. Ibland Àr strukturen i sig en indikator pÄ ett samhÀllsproblem. Att studera skillnader i levnadsförhÄllanden mellan olika personer i olika klasser kan ge oss en uppfattning om hur samhÀllets struktur, i form av klasstillhörighet, Äterverkar pÄ de enskilda individernas basala förhÄllanden, nÀmligen liv och hÀlsa.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond Àr en fond med ett avkastningsmÄl som Àr absolut och oberoende av marknadsriktning dÄ förvaltaren inte jÀmför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan anvÀnda sig av sÄvÀl lÄnga som korta positioner samt utnyttja belÄning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet vÀxt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt Àr att studera om hedgefonder kan pÄvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar pÄ fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvÀrderar fonderas prestationer med hjÀlp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.

Satsadverbial : AnvÀndning av satsadverbial i elevuppsatser i nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9

Detta Àr frÀmst en kvantitativ studie men Àven en kvalitativ sÄdan. Denna studie jÀmför satsadverbialanvÀndningen mellan Ätta elever i Ärskurs nio som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk. Material utgörs av deras uppsatser i det nationella provet. Syftet Àr att se skillnader angÄende satsadverbialanvÀndningen mellan uppsatser som har fÄtt betyget G och VG för bÄda elevgrupperna och om betygsskillnaderna beror pÄ dessa skillnader. Analysen av materialet görs framför allt genom satsscheman för bÄde huvudsats och bisats för att avgöra antal, andel och placeringar av informanternas satsadverbial.           Resultatet visar att de informanter som fick betyget G anvÀnder fler satsadverbial Àn de informanter som fick VG gör.

Den kommunalt fÀngslade mellanchefen : En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Ideella fotbollsföreningars ekonomi : En studie om fotbollsföreningars strÀvan för fortlevnad

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstÄ hur och pÄ vilket sÀtt ekonomin Àr en förutsÀttning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter pÄ positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har frÀmst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet prÀglats av en abduktiv karaktÀr.Ideella fotbollsföreningar mÄste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Power Lines - Wasteland or Biodiversity Hotspots?

Det svenska kulturlandskapet har förÀndrats radikalt under de senaste 200 Ären frÄn ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mÀnskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tÀnkas hysa naturtyper som pÄminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av Àngsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som retrÀttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfÀllsinventering i Köpings och StrÀngnÀs kommun i MÀlardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. JÀmförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och nÀrliggande skogsmark. JÀmförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

Spexiga synvinklar pÄ kommunikation - om olika perspektiv pÄ internkommunikation i en liten och ideell organisation

Titel:Spexiga synvinklar pÄ kommunikation - om olika perspektiv pÄ internkommunikation i en liten och ideell organisationFörfattare:Camilla WedinUppdragsgivare:FilosofspexetKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Jakob BjurSidantal:46 sidor, 19 169 ordSyfte:Att kartlÀgga kommunikationsvÀgarna i Filosofspexets interna kommunikation och uppfattningen om dessa bland föreningens medlemmar.Metod:Kvalitativ samtalsintervjuMaterial:10 samtalsintervjuer med medlemmar pÄ olika positioner i föreningen Filosofspexet samt insyn i kommunikationen i föreningen genom bl.a. tillgÄng till mejlutskickHuvudresultat:Resultatet visar att det huvudsakliga bekymret för föreningen Àr att det inte finns nÄgon gemensam tanke kring kommunikation och hur man kommunicerar, nÄgot som i sin tur ger upphov till ytterligare problem. Exempelvis att kommunikation med koordinerande funktion inte existerar i föreningen. Detta Àr ett problem som medlemmarna sjÀlva upplever i hög grad och som leder till en verksamhet som inte Àr enhetlig. I och med att kommunikationen saknar ramverk i form av exempelvis kommunikationsdokument eller policys kring hur man kommunicerar Àr det lÀtt för enskilda individer att fÄ igenom egna begrÀnsningar och dominera kommunikationen.

Fingerstyrka mot toppen

KlÀttring Àr en vÀxande sport som krÀver jÀmn balans av styrka, teknik och psyke. I dagslÀgetsker klÀttertÀvlingar och de hÄrdaste utomhuslederna pÄ branta överhÀngande vÀggar med smÄgrepp. God fingerstyrka Àr nödvÀndigt att ha nÀr klÀttring utövas för att kunna hÄlla sig kvar igreppen, som bestÄr av lister, pÄ vÀggen. DÄ dessa lister tas anvÀnds en greppteknik somkallas för crimpteknik. Det gÄr att hÄlla i listen i denna teknik med tre olika positioner, closedcrimp, open crimp och open hand.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga skillnader mellan olika test av prestationsförmÄga ochcrimputhÄllighet, undersöka vilken crimpposition som gÄr att hÀnga lÀngst i samt utforskakorrelationen hÀngtid i crimp med styrkeövningar.TjugotvÄ manliga klÀttrare rekryterades och indelades efter inrapporterat personbÀsta i tregrupper (elit, avancerad och normal).

Tjejerna vaktar?stÄ du dÀr sÄ springer jag!/The girls are guarding...you guard and iŽll run!

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestÀmd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hÀlsa, bland elever i Ärskurs fyra och fem. För att svara pÄ syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, Àven i tillsynes könsneutrala lekar i skolÀmnet idrott och hÀlsa? Och hur tar den sig i sÄ fall uttryck? För att svara pÄ detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter lÄnga observationer pÄ fyra sydskÄnska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hÀlsa i vardera grupp: en grupp i Ärskurs fyra i och sex grupper Ärskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhÀllets kulturella genusordning. En ordning dÀr normen Àr hegemoni dÀr mÀn och maskulinitet Àr överstÀllda kvinnor och femininitet.

SANDBUNKERSEGMENTERING FÖR SMARTPHONES : Automatisk positionsuppskattning av sandbunkrar för smartphone som golfcaddie

Ett av mÄnga nya anvÀndningsomrÄden för smartphones Àr att anvÀnda dem somcaddie pÄ golfbanan. Golfaren kan fÄ hjÀlp med avstÄndsuppskattning till intressantapunkter pÄ banan genom att dessa punkter programmeras in och jÀmförs medsmartphonens inbyggda positioneringssystem. Den hÀr rapporten visar hur det med enbildsegmenteringsalgoritm gÄr att slippa det manuella arbetet med att lÀgga inpositioner för sandbunkrar pÄ golfbanan. Algoritmen som tagits fram arbetar pÄsatellitbilder som smartphonen kan ladda ned via dess Internetanslutning. Golfarenkan i ett tÀnkt scenario ge sig ut pÄ en godtycklig golfbana och fÄ hjÀlp medavstÄndsbedömning enbart med hjÀlp av satellitbilder och smartphonens gps.

Erikjansarna : relationen ledare, förkunnelse och kvinnor Ären 1840-1846

I min jÀmförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetslÀran samt Janssons relation till erikjansarna, och dÄ i synnerhet till de kvinnliga anhÀngarna. Det som skiljer sig vÀsentligt mellan de tvÄ forskarna Àr deras syn pÄ vilka anhÀngarna var. Wejryds hushÄllsdimension ger en helt ny insikt och förstÄelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhÀngarna. I Janssons budskap och förkunnelse och dÄ i huvudsak syndfrihetslÀran som jag studerat skiljer sig inte forskarna Ät, Ätminstone inte vad gÀller innehÄllet i lÀran.DÀremot ser forskarna olika pÄ hur och nÀr dessa idéer vÀxte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga Är ifrÄgasatte och tog avstÄnd ifrÄn uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetslÀran var utvecklad redan före den första HÀlsingeresan i januari 1843.

"Det handlar om upplysning" MellanstadielÀrare om genusperspektiv i historieundervisningen

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. DÄ lÀroboken ges stort utrymme som lÀromedel i undervisningen utgÄr vÄr undersökning Àven frÄn vilken syn lÀrarna har pÄ historielÀroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda pÄ detta genom att besvara frÄgan huruvida och pÄ vilket sÀtt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen pÄ mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i historia pÄ mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man vÀljer att se genusperspektivet Àr avgörande för vad som innefattas.

Kvinnligt och manligt ledarskap

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->