Majs är en krävande växt, framförallt när det gäller växtnäring. Den vill ha näring tidigt och under en lång tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kärnskörd av majs vid olika växtnäringsgivor. Att sammylla en startgiva av växtnäring tillsammans med utsädet vid sådd skulle kunna göra så att plantan växer till sig fortare och kan på så sätt klara sig bättre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogräs. En tidig utveckling av plantan brukar även bidra till en högre skörd.

Majs är en krävande växt, framförallt när det gäller växtnäring. Den vill ha näring tidigt och under en lång tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kärnskörd av majs vid olika växtnäringsgivor. Att sammylla en startgiva av växtnäring tillsammans med utsädet vid sådd skulle kunna göra så att plantan växer till sig fortare och kan på så sätt klara sig bättre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogräs. En tidig utveckling av plantan brukar även bidra till en högre skörd.

Kraven på hög kvalité och höga skördar har länge varit en drivkraft för att effektivisera och utveckla växtodlingen. Lantbrukare har i alla tider försökt att minska de negativa effekter som ogräs, insekter, svampar, bakterier och virus har haft på skörden. Bekämpningen har sett olika ut genom åren och utvecklats utifrån kunskaper om skadegörarna och ogräsen. Växtföljder, jordbearbetning samt bekämpning kemiskt och mekaniskt är idag de främsta åtgärderna. Målet med denna litteraturstudie är att ge en klarare bild av samspelet mellan besvärliga växtpatogener och dess värdväxter i dagens svenska lantbruk. På detta vis kan man dra slutsatser om huruvida ogräsfloran på ett fält har betydelse för vilka svamp- och virussjukdomar som kan tänkas uppkomma på detta fält. Studien visade att flertalet svampsjukdomar och virusinfektioner kan drabba flera av våra vanligaste åkerogräs, men även arter som odlas i vall kan angripas.

Världen över pågår urbaniseringen. Fler och fler människor flyttar in till städerna och det blir allt vanligare att stadsbor får sin enda kontakt med naturen genom stadens grönområden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet är det som de tillfrågade tycker är allra viktigast i ett grönområde. Förutom insekter så är fåglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsättningar, mycket beroende på en av fåglarnas utmärkande egenskaper: flygförmågan. Eftersom att fåglarna utgör en så stor del av den totala faunan som man finner i staden så spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, där besökarna kan få känslan av ?vild? natur på väg hem från jobbet eller skolan. Artantalet och arttätheten i våra städer är dock lägre än i naturen.

Biologisk bekämpning innebär reglering av oönskade växt- och djurpopulationer med hjälp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekämpning och en av dessa är gynnande av naturliga fiender. Det innebär att förutsättningarna i trädgården anpassas så att önskvärda invånare gynnas och på så sätt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekämpning är att inga organismer sätts ut utan de naturligt förekommande används. Det finns många olika nyttodjur som bör eftersträvas att ha i trädgården. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och äter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lägga sina ägg i eller i närheten av sitt byte. Genom att skapa en mångfald av olika sorters växter i sin trädgård kan en mängd olika insekter och andra djur lockas dit.

Afrikansk hästpest är en virussjukdom som framför allt drabbar djur ur familjen Equidae, det vill säga hästdjur. Afrikanskt hästpestvirus är ett Orbivirus som finns i 9 serotyper. Smittan sprids med blodsugande insekter ur släktet Culicoides (svidknott), och främst av arten Culicoides imicola som anses vara huvudvektor. Sjukdomen har den högsta dödligheten på 90 % hos hästar och kan hos åsnor och sebror vara alltifrån dödlig till helt symptomfri. Sjukdomen är idag endemisk i Afrikas centrala, tropiska områden där sebror anses vara reservoar för viruset.

Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan.

Streams and riparian zone are closely linked by reciprocal flows of energy and nutrients. A large part of the transportation from water to land is in form of emerged aquatic insects. Conversion of land from forest to agriculture can greatly affect aquatic ecosystems, and due to the close link, also affect the adjacent terrestral zone. Investigating how the presence of agriculture in the surrounding area affects amounts of emergent aquatic insects gives an indication on how agriculture, in turn, may affect the terrestral enviroment. The study was preformed alongside ten streams in northern Sweden; five in landscape transformed by agriculture and five in undisturbed forest areas.

Spritt över världen finns en mängd frilevande hästar av varierande storlek och ursprung, gemensamt för dem alla utom Przewalskihästarna är att de är ferala. Ferala hästar härstammar från domesticerade hästar som av någon anledning återförvildats. Vissa har rymt ur fångenskap, andra har släppts fria. Ytterligare andra används som landskapsvårdare och är utplacerade av människor i syfte att återskapa en naturtyp som inte längre finns kvar. Hur välfärden för dessa djur bör bedömas och hur mycket ansvar vi har för deras välfärd varierar dock forskare emellan.

Denna rapport är en jämförande studie av utvalda konsolidanter som används till att stabilisera nedbrutet insektsangripet trä. Av de trägnagande skadeinsekter vi har i Sverige är det främst den strimmiga trägnagaren som är intressant i möbelsammanhang. I rapporten beskrivs den strimmiga trägnagaren, en liten skadeinsekt som kan åstadkomma stor skada om den får verka ostörd. Insekten finns utspridd i hela Europa och är ett stort problem då den angriper alla typer av träslag. Nedbrutet insektsangripet trä förlorar sin styrka och kan behöva konsolideras genom att injicera konsolidanter in i träet.

Det finns tydliga bevis på att jorden idag är dominerad av människor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamångfalden i tätortsnära naturområden är beroende av att befintliga habitat fortsätter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatområden bevaras eller återställs. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mångfald i tätortsnära naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaområden. Skillnader i biologisk mångfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes.

Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus ? den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekämpning av bladlöss råder det ingen tvekan om. Försök runt om i världen visar på att svamparna, under rätt omständigheter, kan utveckla epizootier och slå ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar är att då de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada på grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero på flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som används inom biologisk bekämpning av bladlöss.

Bevarande biologisk bekämpning är en bekämpningsstrategi som används för att bevara eller öka mängden av en specifik naturlig fiende till den skadeorganism som ska bekämpas. En skillnad i jämförelse med andra strategier inom biologisk bekämpning är att inga biologiska bekämpningsorganismer tillförs, i stället främjas de naturliga fiender som redan finns i odlingen och det omgivande landskapet. Habitatmanipulering är en metod inom bevarande biologisk bekämpning som bygger på en förändring av de naturliga fiendernas habitat som skall resultera i en förbättrad tillgång av nödvändiga resurser så som alternativ föda, skyddande habitat och alternativa bytes- och värddjur. Den här litteraturstudien undersöker potentiella möjligheter och risker med två metoder inom habitatmanipulering. Den ena metoden bygger på att inkludera blommande växter i en odling för att skapa en förbättrad tillgång av alternativa födoresurser, så som pollen och nektar, till naturliga fiender.

I detta kandidatarbete undersöks förutsättningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i Stadsträdgården, Uppsala. Att värna om de ekosystemtjänster som biologisk mångfald medför ökar vår livskvalitet och ger staden ett hållbart klimat. En ekologisk utgångspunkt kan även medföra upplevelsemässiga och pedagogiska värden för parkens besökare samt en ökad förståelse för naturliga processer. Dock är Stadsträdgården Uppsalas finpark och ett välbesökt utflyktsmål för stadens invånare. Eftersom parkens säregna karaktär i detta avseende är viktig att bevara ligger uppsatsens fokus på att undersöka hur ett ökat främjande av arters livsmiljöer kan ske utan att påverka parkens karaktärer och sociala värden.