Sök:

Sökresultat:

30 Uppsatser om Pollen - Sida 2 av 2

Skogsutnyttjandet vid den medeltida masugnen i Hyttehamn

Detta arbete är en del i ett större tvärvetenskapligt projekt, ?Hyttehamnsprojektet?, som initierades efter att en medeltida masugnsruin upptäckts i Hyttehamn i nordöstra Västergötland. Min del i projektet har varit att utföra en Pollenanalys på sedimentprover från Kvarnsjön, belägen i närheten av Hyttehamn. Syftet var att utreda hur landskapet runt sjön förändrats under tiden hyttan var igång. Ingen Pollenanalys har tidigare utförts i området.

Kol-14 datering : En litteraturstudie över hur kol-14 isotopen används för datering, samt utveckling och tillämpning av djup-åldersmodeller inom naturgeografin.

This literature study concerned the use and function of the radioactive isotope carbon-14, as a dating method of organic material, within the scientific field of physical geography. In this report it is presented the need of atmospheric calibration curves and the development of these as a necessity to translate carbon-14 years to calibrated calendar years. A number of common age-depth models that is used to give an approximation of an accumulation sequence and its related dates over the actual time period in different natural archives is presented and discussed. Different problems that commonly occur when age-depth models are utilized as for instance reservoir effects, contaminations or other age deviations are addressed and analyzed. The software CLAM in presented and discussed and was also used to produce age-depth models.

Vegetationsutveckling och brandhistorik i Tyresta under 9000 år : en pollenanalytisk studie av en skvattramtallmyr i Tyresta nationalpark, Södermanland

Analyses of Pollen and charcoal in peat cores, together with age-structure data of Pinus sylvestris from a Ledum-Pinus-mire in the Tyresta National Park (south-east Sweden) show the regional vegetation succession and fire history over the last 9000 years. Five major stages of mire development are identified: 1. Lake (c 7000-6400 cal BC); 2. Wet fen (c 6400-6000 cal BC); 3. Deciduous fen (c 6000 cal BC to c cal AD 700); 4.

Växtgestaltning som gynnar pollinerande insekter : gestaltning av en plantering i Gotlandsparken i Uppsala

Dagens rationalisering och fragmentering av jordbrukslandskapet bidrar till en försvårad livssituation för pollinerande insekter såsom fjärilar och vildbin. I Sverige är många vildbi- och fjärilsarter hotade och flera arter har redan utrotats helt. Vildbin, tillsammans med andra insekter, utför en oersättlig ekosystemtjänst; pollinering av grödor. Som landskapsarkitekter kan vi påverka de pollinerande insekternas livssituation genom att medvetet tänka på dessa vid gestaltning av parker och grönområden. Detta arbete omfattas av en inledande litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion. I litteraturstudien har vi sammanfattat de hot som finns mot pollinerande insekter idag, vilka som är de viktigaste pollinerande insekterna, samt vilka växtval som kan göras för att gynna deras behov av nektar och Pollen.

Fritidsodlarens främsta försvar : trädgårdsväxter som skydd mot skadedjur

Fritidsodling är ett stort intresse i Sverige och det odlas trädgårdsväxter både för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra växterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trädgårdsväxter som kan påverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller påverka odlingsmiljön och därmed stärka trädgårdsväxter att bättre motstå ett angrepp. Trädgårdsväxter som inte är typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera värdväxtens lukt och därmed registrerar inte skadedjuret trädgårdsväxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trädgårdsväxter även utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.

Jordbrukets och järnframställningens påverkan på skogsutvecklingen vid Eskilshult, en by med medeltida anor : en studie baserad på pollenanalys

Människans påverkan på den omgivande miljön har ökat genom historien med ökad bofasthet och samhällsbildning. Vid övergången järnålder-medeltid, när Sverige började ta form som rike skedde flera förändringar inom jordbruk, teknik och samhälle. En resurs som kom att exploateras hårdare var järn som fick stor betydelse ekonomiskt och politiskt i det framväxande riket. I Möre i Kalmar län uppkom en långvarig och intensiv utvinning av järn i skogsbygderna. Idag är dock tämligen lite känt om järnutvinningen i Möre.

Habitatmanipulering, en tveeggad bekämpningsmetod? : potentiella möjligheter och risker med alternativa födoresurser och skyddande habitat

Bevarande biologisk bekämpning är en bekämpningsstrategi som används för att bevara eller öka mängden av en specifik naturlig fiende till den skadeorganism som ska bekämpas. En skillnad i jämförelse med andra strategier inom biologisk bekämpning är att inga biologiska bekämpningsorganismer tillförs, i stället främjas de naturliga fiender som redan finns i odlingen och det omgivande landskapet. Habitatmanipulering är en metod inom bevarande biologisk bekämpning som bygger på en förändring av de naturliga fiendernas habitat som skall resultera i en förbättrad tillgång av nödvändiga resurser så som alternativ föda, skyddande habitat och alternativa bytes- och värddjur. Den här litteraturstudien undersöker potentiella möjligheter och risker med två metoder inom habitatmanipulering. Den ena metoden bygger på att inkludera blommande växter i en odling för att skapa en förbättrad tillgång av alternativa födoresurser, så som Pollen och nektar, till naturliga fiender.

Biodiversitet av evertebrater på vegetativa tak

In a city sometimes conflicts arise between either to save the species-rich vacant lots where many species thrive, or to build new buildings. Green roofs can then serve as a refuge for plants and animals that have had their natural habitat destroyed or diminished. Today we know too little about green roofs contribution to the biodiversity in the cities. We also know very little about how various types of vegetation on roof can increase biodiversity and its ability to attract different species.The aim with this study was to examine how different types of vegetation on the roofs affect the biodiversity of the invertebrate and how species-composition and number of individuals differ between the roof- and groundlevel.This study has been carried out on Augustenborg Botanical Roof Gardens in Malmo, and in an area about 1.5 kilometers away from Augustenborg. Three different types of vegetation on the roof and ground floor were selected: sedum- ruderal and grass.

Finns det paleoekologiska spår av en vikingatida storgårdsetablering i Finja, Norra Skåne? : ? En pollenanalytisk vegetationsundersökning av Vånga mosse, från yngre järnålder till sen medeltid.

Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av Pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån.En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys.

Lekplats för alla : att utforma en lekplats för alla barn oavsett funktionsförmåga

SAMMANFATTNING Det borde vara en självklarhet att alla barn har någonstans att leka oavsett om de har någon funktionsnedsättning eller inte. Man pratar idag mycket om tillgänglighet men min uppfattning är att det då oftast handlar om de vuxna. Vart tog barnen vägen i denna diskussion? Det finns krav på att lekplatser skall göras tillgängliga, men hur? Det är denna fråga som jag kände mig lockad att söka svar på och som är huvudsyftet med denna rapport. Det finns lagar och förordningar som ställer krav på lekplatsens tillgänglighet. Dessa är FN:s standardregler, FN:s konvention om barns rättigheter och Boverkets föreskrifter.

Vilka speciella problem finns att ta hänsyn till vid astmabehandling hos barn och ungdomar.

Barnastma är en vanlig sjukdom och 8 procent av alla barn i Sverige är drabbade. Förekomsten av barnastma ökar och orsakas oftast av miljöfaktorer som till exempel Pollen, tobaksrök eller pälsdjursallergi. Astma är en sjukdom av inflammatorisk karaktär som ger hyperreaktivitet och förträngning av luftvägarna. De inflammatoriska förändringarna i luftvägarna beror på att T-lymfocyter, eosinofiler, mastceller, neutrofiler och epitelceller interagerar med varandra. Personer med astma blir känsliga för kall luft, starka dofter, tobaksrök, infektioner eller pälsdjur vilket kan leda till ett astmaanfall.

Alla vill beta men ingen vill bränna : skogshistoria inom Särna-Idre besparingsskog i nordvästra Dalarna

In this work I have tried to reconstruct the forest history within Särna-Idre forest common in northern Dalarna from the 19th century until present time. The Särna-Idre region has been an extensively used landscape for a long time. Pollen which indicates grazing has been found in samples orginating from the 10th century. Early travellers from the 18th and 19th centuries seem to have been passing trough a "used" landscape. Burned forests on naked ground are described as common. Also large areas are mentioned as undisturbed with lots of large trees, snags and dead wood.

Genflödet från genetiskt modifierade grödor till vilda populationer

Tillämpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela världen och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgänglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener från grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population så måste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna återkorsas upprepade gånger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet från grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen är det enda DNA från grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krävs det en stark selektion för transgenen. Det här sättet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i växternas evolution.

Järnbruk och skog under 1000 år : Vegetationshistorien kring sjön Kalven i Norbergs bergslag

Norberg ingår i Bergslagen som länge stod för den övervägande delen av Sveriges exportinkomster tack vare den omfattande produktionen och exporten av främst järn men också koppar och silver. Norberg tillhör järnbergslagen och här började malmbrytningen tidigt. Bergsbrukets påverkan på naturmiljön har inte studerats så ingående men historiska källor ger vissa glimtar om läget. Dessa källor är dock av olika orsaker inte alltid helt tillförlitliga och de sträcker sig oftast inte längre tillbaka än till 1600-talet, varför de behöver kompletteras med material från andra typer av källor för att skapa en bättre helhetsbild. I denna studie har en Pollen- och kolpartikelanalys av sjön Kalvens sediment, i Norberg Västmanland, utförts för att studera vegetationsutvecklingen i området kring sjön där både gruvor, hyttor och hammare har legat. Sedimentet i sjön är varvigt vilket har gjort att man med stor precision kunnat datera olika förändringar.

Neonicotinoids and honeybee health : the effect of the neonicotinoid clothianidin, applied as a seed dressing in Brassica napus, on pathogen and parasite prevalence and quantities in free-foraging adult honeybees (Apis mellifera)

Sub-lethal doses of neonicotinoids have been shown to negatively impact the health of honeybees. However, most studies to date have exposed bees only artificially to these pesticides under laboratory conditions. There have been just a few well designed and replicated studies of the impacts of realistic neonicotinoid exposure on honeybees foraging under field conditions. In order to close this knowledge gap, and to test the influence of the neonicotinoid clothianidin on honeybees, we used a study system of 16 paired, spatially separated (>4 km) spring oilseed rape fields in the south of Sweden. The fields were paired according to land use, the surrounding landscape and geographical proximity, using GIS.

<- Föregående sida