On the first of January 2012, a new public authority was formed in Värmland, due to a new legislation on public transport. The first task for the new public authority was to produce a plan for the development of public transport. In order to do so, it had to execute an extensive consultation process about the long-term goals of public transport. The purpose of the thesis is to investigate how a public authority can use a consultation process as a means to clarify accountability and produce unified goals. To answer that, I have done a case study about how the new regional public authority in Värmland for public transport has acted in the process of writing a plan for the development of public transport.

1994 drabbades Rwanda av ett folkmord vars omfattning betecknas som ett av de mest brutala i vår moderna tid. Drygt tio år senare innehar rwandiska kvinnor den högsta parlamentariska representationen i världen och har därmed gått om Sverige. I denna studie är det just kvinnors politiska deltagande som undersöks. Det analysverktyg som används i studien består av: Post-konfliktteori, Transversal politics, Critical Mass, Essentialism, Gender Mainstreaming och kvinnors empowerment. Med hjälp av dessa förklaras relevansen av, och bakgrunden till, fyra faktorer som har möjliggjort och bidragit till kvinnors politiska deltagande i Rwandas freds- och återuppbyggnad efter kriget.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av två svenska politiker vad gäller föräldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen på teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier på män, inklusive teorier från svenska forskare såsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om föräldraförsäkringen och män. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger på en manlig norm, men att föräldraskapet bygger på en kvinnlig norm, därav är det av intresse att se hur den manliga normen förändras eller samverkar med föräldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes därför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, två rikskända politiker som båda blivit föräldrar inom en ganska nära tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur föräldraskapet ska moderniseras eller frigöras från traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till föräldraskapet, samt att det förekommer två tydliga diskurser i ämnesområdet..

Specialarbete, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursHöstterminen 2012Handledare: Rickard Melkersson.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ?konsumenter? till att bli ?användare? ? en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Denna studie har som syfte att analysera och kritiskt granska hur den globala uppvärmningen framställs och kommuniceras i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Jag har genomfört en diskursanalys av tidningsartiklar publicerade under en period av två år (2001-2003) som be-handlar och beskriver den globala uppvärmningen. Tre tydliga mönster utefter vilken den globala uppvärmningen framställts har identifierats i denna undersökning. För det första beskrivs pro- blematiken utifrån ett nationellt perspektiv, där både ett förändrat och ett ökat politiskt ledarskap krävs. För det andra behandlar man frågan utifrån ett internationellt politiskt perspektiv som ka-rakteriseras av en internationell konflikt mellan framförallt Europa och USA.

The present essay concerns the Levinasian understanding of responsibility in relation to the two spheres that Levinas introduces in his second major work Otherwise than Being or Beyond Essence, namely the Saying and the Said. The essay investigates some of the different meanings that the concept responsibility takes on in regard to these two spheres, and thus also in regard to the separation between the ethical and the political that is apparent in the book. Is it possible to find a politically uttered responsibility in Levinas Otherwise than Being or Beyond Essence?The essay wants to emphasize the continuous transition between the ethical or the Saying and the political or the Said, and vice versa, with the purpose of showing how the two spheres may be conceived simultaneously. By posing the relationship between the two as a reciprocal rather than a oppositional one, the essay aims to suggest that an understanding of responsibility at once must be ethical and political.

Syftet med den här texten är att med hjälp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms använder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin där den gemensamma kontexten är att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler från Bällingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehåller låtar som var en del i valrörelsen. Orsaken är att Sundström ser sig själv som den musikaliska delen av ett vänsterpolitiskt motståndsmaskineri. Texten diskuterar också hur historia kan användas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar på att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förändring, vad Rüsen kallar ett ?borderline event?.

Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst..

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes är svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i området, då dessa aktörer nyttjar mark och vatten på olika sätt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frågan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori använts. Denna teori utgår från att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jämställas med politiskt stöd, kan visas utifrån tre sammanvävda dimensioner ? B1-B3, där B1 utgår från legitimitet utifrån etablerade regler, B2 från rättfärdigande via delade värderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Why engage if it risks your life?Motives to participation in labour unions among women in ColombiaEssay in Political Science D-levelAuthor: Susanna SvenssonTutor: Hans LödénWhy do people choose to participate in politics when it is such a small chance that you actually make a change? Also political participation favours the collective and therefore you do not get any personal advantages for your contribution. Even more interesting is the question of why you participate when it puts yourself in a position of danger? Colombia is considered to be the most dangerous country to be a member of labour unions in and it would therefore be a context where it is unlikely to find participation. This study is based on thirteen qualitative interviews with Colombian female union members with the aim to understand why people engage in labour unions despite threats of violence and other obstacles, when the most likely would be to abstain from action.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.