Syftet med undersökningen var att utföra en kartläggning över hur riksdagspolitiker använder bloggverktyget, främst ur ett språkligt perspektiv, för att fastställa om de publicerade texterna är lika komplexa, skriftspråkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftspråk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrån partitillhörighet och könstillhörighet i förhållande till hur blogginläggen blev mottagna i läsarkommentarerna. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 läsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar på den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhållanden i samhället.Resultatet visar att även i de fall där blogginläggen hamnade nära riksdagsmotionerna i frågan om textuell komplexitet och skriftspråklighet var de utformade mindre abstrakt och betydligt mer personligt än vad riksdagsmotionerna var.Resultatet visar även att det föreligger stora skillnader mellan de olika riksdagspartierna i hur blogginläggen mottas både utifrån ett perspektiv som beaktar partitillhörighet och i fråga om könstillhörighet. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna fick över 40 % av samtliga kommentarer.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap.

The findings in this case study are mainly based on material collected during a field trip with a fellow student to Laos in February-March 2005, which was sponsored by Sida through a Minor Field Study scholarship. The original interest was to study a political aid project (Governance and Administrative Reform Project Luang Prabang, GPAR LP) in a country like Laos with very complex preconditions such as one-party polity. In Laos my interest in evaluation of political aid grew mainly because I found out that the two donors in the project, Sida and the UNDP, had reached different conclusions in their respective evaluations of the project.The main interest in this thesis has been to study how donors have evaluated a political aid project. The study shows that Sida and UNDP used, what in the literature usually is referred to as, Conventional evaluation as methodology when they conducted their evaluations of GPAR LP. The study also shows that the main reason for the different points of view that are expressed in the evaluations depend on a lack of dialogue and consensus, regarding for the project crucial concepts, rather than choice of evaluation methodology.

Syftet med detta arbete är att mäta hur långt Ungern äntligen har framgått i demokratins konsolidering. Denna undersökning utgår ifrån liberalistiskt perspektiv och genomförts av en kvalitativ fallstudie av Ungern i teorikonsumerande sammanhang. Under arbetet tillämpats Juan Linz och Alfred Stepans universella teori, deras empiriskt användbara definition av konsoliderad demokrati och deras fem samhälleliga arenor: ett starkt civilsamhälle, ett tjänstgörande politiskt samhälle, en konstitutionsenlig rättstat, en tjänstduglig statsbyråkrati och ett institutionaliserad ekonomiskt samhälle. Forskningen visade att landets transition från moget posttotalitärt samhälle till demokrati på det hela taget var snabb och effektiv, men under den senaste tiden har den politiska situationen snarare förvärrats, inte bara av massiv utländsk skuld och en obefintlig konsensuspolitik utan också av en ovisshet, både på elit- och massnivå. Regeringen, partierna och befolkningen verkar inte vara eniga om vad det är man strävar efter idag och i framtiden: ett utökat välfärdssamhälle med sociala försäkringar och större individuella rättigheter, ett allt mer liberaliserat konsumtionssamhälle med lägre skatter fast med osäkra framtidsutsikter eller en tillbakagång till ett strikt centrerat socialistiskt system med endast kvasiprivat ägandeskap.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

In the beginning of this century United Nations expressed their concern about the lack of female participation in politics through a number of resolutions and conventions. To ensure sustainable development and democracy, United Nations argued the importance of women?s participation in every level of politics within a state.Burma is a country that is in the middle of an ongoing democratization process and women are not considered to participate in this process. The purpose of this thesis is therefore to analyze the experience of politically involved Burmese women in their political participation progress.This study has been realized through semi-structured interviews with nine Burmese women, in both Thailand and Burma. The questions that have been asked are about what societal and cultural barriers women meet when they are, or want to be, political involved, both from the society and within their own political organizations.

Min uppsats handlar om Sverige året 1968 och om hur tre olika personer som delar erfarenheten av att ha varit unga och aktiva politiskt då, upplevde året för egen del. Mitt syfte är att undersöka hur deras erfarenheter av 1968 ser ut och hur de minns dessa. Det finns enligt mig en etablerad bild och ett kollektivt minne av 1968, kårhusockupationen i Stockholm, studentprotester och Vietnamdemonstrationer. Denna uppfattning förstärktes under jubileumsåret 2008 då media uppmärksammade dessa händelser. Min ambition är inte att komma fram till vad 1968 var och vad som bör anses vara viktigt eller varför vissa saker hände eller inte.

This thesis explores the relationship between the Swedish autonomous left and the terrace culture of European football. It has its geographic starting point in Stockholm, Sweden and follows the three larges tStock­holm football clubs, AIK, Djurgården and Hammarby, and its supporters. The author has followed the football club Hammarby from the terrace for the entire 2011 football season, and has interviewed six political activists who visit, or used to visit, the terrace. The research context this study is incorporated into centres around the history of, and relationship between, the terrace cultures of AIK, Djurgården and Hammarby. Previous research has also focused on the radical potential of Ultras terrace culture (which is derived from Italian supporter culture) and the terrace culture from an intersectional perspective.

Denna C ? uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren.