Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev händelsen som startade hela världens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornätverk dykt upp och terrorismen har lämnat få människor opåverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken på World Trade Center påverkade händelseförloppet i USA och den militära insatsen. Genom att använda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jämförande studie mellan hur luftstridskrafterna användes under konflikten i Kosovo år 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgår från en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt närhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar på ett väl organiserat och standardiserat sätt att utföra luftstrid på. En tydlighet i taktiken där fokus genomgående, i respektive konflikt, läggs på samma sorts mål. Men även tydliga skillnader mellan konflikterna går att särskåda men det påpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken är svår att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha påverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jämförelse mellan båda konflikterna.

The persecution of the Rohingya Muslim minority population in southwestern Burma has come to the fore in recent years. The aim of this study is to first analyse the degree and respects of biopolitical control in the case of political oppression. Secondly, the aim is to compare the similarities and differences when it comes to the causes, mechanisms and expressions of the two theoretical starting points in the case.Giorgio Agamben´s biopolitical theory, which tries to reconnect state control over life and death with modernity, forms the basis of the analysis. Will Kymlicka´s liberal theory on minority rights serves as a theoretical comparison tool. Methodological starting points to the specific bilateral purpose will be both of the textual and discursive analytical tradition.

Budget är i många företag den framåtblickande delen av ekonomistyrningen. Den utgör ofta den framtida planeringen och förmedlar vägen fram till de uppställda målen. Under senare tid har kritik riktats mot både det traditionella och ?moderna? budgetsynsättet. Vissa kritiker anser att problemen emellertid inte beror på budget i sig utan istället på det sätt som den används på.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet.

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och feminister.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.

Under andra världskriget genomfördes tidernas största barnförflyttning mellan Finland ochSverige med upp emot 70 000 barn. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hurmobiliseringen kring krigsbarnsverksamheten såg ut lokalt i Halmstad kommun och vid detprivata filantropiska barnhemmet Knästorpshemmet utanför Lund. Utifrån frågor kringverksamheternas ekonomi och marknadsföring och de aktivas motiv har jag studeratkällmaterial från de båda verksamheterna som har bestått av bland annat brev och protokoll.Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys och har använt mig av teorier som enförklaringsmodell. Till den sociala rörelse som Finlandshjälpen blev har jag använt mig avRon Eyermans teori om moralisk performans inom sociala rörelser. Jag har även använt migav en genusteori inom frivilligt politiskt deltagande och deltagande faktorer inom frivilligaktivet från Nancy Burns m.fl.

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare. Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt.

Utvecklingen inom äldreomsorgen har under de senaste decennierna lett till en mer marknadsanpassad äldreomsorg. Den äldre ska efter att ha fått sitt biståndsbeslut välja vilken utförare som ska tillhandahålla den beviljade insatsen. Valfrihetssystem blir allt vanligare i samhället och valfrihet i sig har länge varit ett politiskt mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka äldre personers erfarenheter av att välja hemtjänst. Frågor som har tagits upp är hur man väljer, vad som påverkar hur man väljer, om valet anses vara lätt och om man generellt är nöjd med det system som finns.

Uppsatsen är en komparativ studie av konfliktlösningen i Indonesiens provinser Aceh och West Papua. Att förstå och förklara de likartade fallens olika utslag i konfliktlösning har varit huvudsyftet med studien, då Aceh idag uppnått fred medan Papua är mycket oroligt trots likartade försök från regeringens sida till konfliktlösning i provinserna. Ytterligare syften har varit att applicera lärdomar från Aceh attraktiva för Papua, liksom att generellt kunna identifiera svagheter och styrkor i konfliktlösning. Human needs -teorin har utgjort det teoretiska ramverket med fokus på mänskliga behov som säkerhet, identitet, erkännande och politiskt deltagande, vilka bör vara föremål för konfliktlösningen, samt vikten av en medlande tredje part. Special Autonomy Law applicerades på provinserna 2001 utan större framgång delvis, p.g.a.

Den nationella folkhälsopolitiken har som övergripande mål att uppnå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom tobaksområdet är målet att minska bruket av tobak. Den 1 juni 2005 trädde lagen om rökförbud i kraft. Förbudet innebär att det är förbjudet att röka på alla serveringsställen, med undantag för uteserveringar. Genom ett rökförbud vill staten skapa en god och rättvis arbetsmiljö för krog- och restauranganställda men även minska konsumtionen av cigaretter.

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och feminister.

This thesis explores the decisions behind swedish principals to permit or prohibit political parties from visiting schools. Through a series of semistructured qualitative interviews with five respondents from different high schools, insights were gathered into their motivations regarding political party visits to schools. The results indicate that principals view political party visits as significant for fostering civic engagement, aligned with the school's democratic mission. However, some principals opt to prohibit such visits due to concerns about non democratic values and potential disruptions. Practical considerations like safety, logistical issues, and conflict risks are also crucial in their decision-making, highlighting awareness of potential challenges posed by political visits.