Sökresultat:
666 Uppsatser om Politiskt vćld - Sida 10 av 45
En vÄt filt pÄ demokratin? - Hur enpartistyre pÄverkar det politiska samtalet
LÄngvarigt styre av ett och samma parti Àr skadligt för det politiska samtalet, Àven pÄ en mycket lokal nivÄ. Den slutsatsen kan dras efter en jÀmförelse av den politiska diskussionen i tre skÄnska kommuner, Vellinge, Lomma och Osby. I sÄvÀl en kvantitativ textanalys av lokaltidningarna, tidsmÀtningar av kommunfullmÀktigemötena och intervjuer med fritidspolitiker framtrÀder samma mönster, dÀr Osby kommun (med skiftande majoritet i de senaste fem valen) har ett mer livaktigt politiskt samtal, medan det moderatdominerade Vellinge haft betydligt mindre diskussion.Slutsatsen stÀrks ytterligare av att resultaten inte upprepas nÀr samma mÀtningar görs 1985, dÄ de tre kommunerna haft likartade majoritetsstÀllningar i föregÄende val..
Interaktionen mellan det balanserade styrkortet och intern kontroll inom LuleÄ kommun
Det finns mÄnga kommuner i Sverige och de Àr politiskt styrda organisationer med mÄnga olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrÄn olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll Àr en kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de Àr effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har pÄpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.
Vilka kommuner kan vi lita pÄ? - En statistisk analys över vad som pÄverkar kommunernas budgetavvikelse
Under senare Är har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen pÄ kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hÄlla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för vad det Àr som pÄverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen anvÀnds statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrÄn a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten Àr hos de styrande i kommunen, c) storleken pÄ kommunen. Undersökningens resultat visar frÀmst att en större folkmÀngd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och dÀrmed Àr det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita pÄ nÀr det gÀller budgeten..
Grön el - spelar valet nÄgon roll? En granskning av gröna elavtal.
SammanfattningDet finns en uppsjö av olika elavtal pÄ marknaden, och mÄnga elbolag har valt en grön profil. Ofta erbjuds gröna alternativ, som kostar extra, för att fÄ exempelvis vindkraft. Allt pekar dock pÄ att kundens val inte har nÄgon pÄverkan pÄ utslÀppen eller utbyggnadstakten av förnybar elproduktion, utan att detta i slutÀndan bestÀms helt och hÄllet frÄn politiskt hÄll.Vi har gjort en undersökning dÀr vi ringt till kundtjÀnst hos nÄgra av de största elbolagen, och lÄtit dem motivera varför man ska vÀlja att betala extra för ett miljövÀnligt alternativ. Svaren har varierat, men samtliga bolag har hÀvdat att man bidrar till utbyggnaden av förnybart.Enligt marknadsföringslagen Àr det elbolagen som har bevisbördan, men nÀr vi konfronterat elbolagen har ingen lyckats belÀgga att kundens val har nÄgon pÄverkan pÄ utbyggnadstakten..
SamhÀllskunskap och demokrati : Den normativa och den funktionalistiska demokratisynen inom samhÀllskunskap
I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt fÀrre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens Àr sÀrskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhÀllskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta omrÄde. Uppsatsen innehÄller en studie kring hur ett urval av samhÀllskunskapslÀrare tÀnker kring sin undervisning om demokrati inom samhÀllskunskap A och hur deras lÀroböcker hanterar demokratiomrÄdet. Den undersökningen relateras till tvÄ demokratisyner som Àr den normativa och den funktionalistiska.
Svensk krishantering under midsommarkrisen 1941
Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra vÀrldskriget. Sveriges ledning fick nÄgra brÄda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlÀmnade begÀran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begÀran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige.
En utredning av grÀnsen för den kommunala kompetensen
En kommun Àr ett visst territorium inom Sveriges grÀnser som har en sjÀlvstyranderÀtt inom vissa speciella omrÄden. KommunfullmÀktige Àr kommunens högsta beslutande organ och bestÄr av politiskt valda personer som representerar politiska partier. De regler som bestÀmmer vad en kommun fÄr göra kallas den kommunala kompetensen. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om kommuner, reda ut inom vilka grÀnser de fÄr agera och analysera mitt huvudexempel, Coop Arena - affÀren. Metoden för skrivandet av denna uppsats har varit den klassiska juridiska, vilket innebÀr studier av lagtext, doktrin och rÀttspraxis.
Kluven solidaritet? : Att formulera feministisk politik inom socialdemokratins ramar
This thesis focuses on politically active women within The Swedish Social Democratic Women?s Association, also known as S-women. By applying discourse analysis to interviews with active s-women and to meeting conversations between the association?s members, the study approaches ideas of feminism, feminist politics and political commitment. ?Solidarity? ? the central concept of the labour movement ? serves as the point of departure for a feminist discussion about class, gender, ethnicity and age/generation.
En normativ avvikelse: reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer.
Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.
Ungdomars synsÀtt pÄ politik : - former, innehÄll & uttryck
Abstract Youths and adolescents have for a long period of time, and at a high degree, beenabsent from the party political stage. The causes for this have been discussed inthis essay through a quantitative survey made in an upper secondary school class,consisting of some 19 subjects in the municipality of Kalmar. Tied together withrelevant literature and discourse on the subject, the essay has dealt with thepossible societal-, system- and individual barriers for political interest andinvolvement. Central questions for this essay has been for instance; age, gender,social background, geographical domicile, as well as the decline of ideology, theforms of current party politics, political interest, political engagement and soforth. The concluding remarks contain not only a mix of these barriers existing,not exclusively, for young and adolescents but different ground for them as well.On the one hand, there exist barriers which exclude youth from the conventionalpolitical life, but on the other, the more individualised youth of today, prefer to agreater extent not to participate under the conventional circumstances that partypolitics has to offer.
Forskning, etik och djur ? Vem prövas i de djurförsöksetiska nÀmnderna?
Titel: Forskning, etik och djur ? Vem prövas i de djurförsöksetiska nÀmnderna?Författare: Therese EdströmKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2011Syfte: Att studera de djurförsöksetiska nÀmndernas kommunikationMetod och material: Kvalitativ studie genom intervjuer av tio ledamöter frÄn Göteborgs djurförsöksetiska nÀmnd under maj 2011Huvudresultat: Det skriftliga materialet för djurförsöksetiska nÀmndens prövning Àr svÄrt att förstÄ och detta försvÄrar uppgiften för nÀmndens ledamöter. De som har svÄrast att förstÄ underlaget Àr vissa lekmannaledamöter. Lekmannaledamöter upplever att nÀmndens uppdrag att avgöra om syftet med försöket berÀttigar det eventuella lidande hos djuren Àr problematiskt nÀr ansökningshandlingarna Àr svÄra att förstÄ. Politiskt utsedda lekmannaledamöter Àr mindre aktiva och ser inte hur de kan bidra i nÀmnden.Antal ord: 13 184.
Bruce Springsteen och myten om Amerika : en studie av skivomslagsbilder
I uppsatsen behandlas omslagsbilderna till Bruce Springsteens Born In The U.S.A samt singelversionen av titelspÄret utifrÄn teorier kring nationellt mytskapande, genus och skivomslagskonst.I uppsatsen undersöks hur och i vilket syfte en artist etablerar en image samt hur denna image kan tolkas i flera olika kontexter. HÀr visas genom semiotisk bildanalys pÄ hur omslagsbilderna driver en aktiv kritisk retorik mot ett politiskt system. Vidare visas pÄ populÀrkulturens möjligheter att med mytologiserad symbolik och bildsprÄk aktivt opponera sig mot vedertagna konventioner och sociopolitisk verklighet.Den mytologiska retorikens inneboende tvetydighet och förfogandet dÀröver lyfts fram, liksom hur en artist genom skivomslagsbilden kan formulera sin identitet för att aktualisera och utmana sociala och politiska konventioner och trender..
Vad gör vi med Internet kamrater!
Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..
Marknadsföring pÄ folkbibliotek
Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..
Rekonstruktion. Ă terskapandets problematik
Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..