Sök:

Sökresultat:

775 Uppsatser om Politiskt samhälle - Sida 42 av 52

Debattklimatet i svenska valrörelser : En analys av slutdebatterna i Sveriges Television 1976 - 2010

Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sÀnda partiledardebatterna allt mer gÄtt frÄn det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplÀgg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som Àger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har pÄverkats av dessa förÀndringar, samt vilka samhÀllsmÀssiga konsekvenser det kan innebÀra pÄ ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper StrömbÀcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskÀlla. StrömbÀck har inte minst hjÀlpt mig till att förstÄ journalistens roll i sÄvÀl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, nÄgot som varit viktigt för mig att ta hÀnsyn till i denna undersökning.De empiriska resultaten bygger pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys av SVT:s slutdebatter Ären 1976 ? 2010, dÀr debattklimaten mÀts med fokus pÄ antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlÀgg av moderatorn.

Demokratisk rÄdgivning : En studie av inflytande hos pensionÀrsrÄdet och ungdomsfullmÀktige i Karlstads kommun

The purpose of this study is to determine if and how municipal consultative entities through influence may affect the legitimacy of the Swedish democratic model. The study aims to do this through analysing the opportunities for influence present with the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality, to determine how the councils may affect political participation and the role of elected representatives. To do so, the study asks the following primary research question:"What requisites for influence are present for participants of municipal consultative entities, as found for the representatives of the youth and the retired within the framework of their participation in the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality?"The study answers this research question by dividing it into one question of policy and one question of democratic perspective, and investigating these matters through nine snowballing interviews with the decision makers, organisational actors and participants of the councils. The information from the interviews is then analysed per council through a framework of democracy theory, policy process theory and organisation theory.

En normstudie angÄende motkulturer som subkulturer och varför mÀnniskor vÀljer att bryta mot normer

Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det Àr som driver mÀnniskor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag Àmnar Àn sÄ lÀnge se dels pÄ de organisatoriska förhÄllanden under vilka beslut fattas, strukturella förÀndringar i samhÀllet. Jag kommer att titta pÄ sociala förhÄllanden dels mÀnniskor emellan och dels deras förhÄllande till rÀtten och om dessa har pÄverkats av de strukturella förÀndringar som har skett.

VÀnsterpartiets vÀg till vÀljarna

Den hÀr uppsatsen handlar om VÀnsterpartiet, tidigare VÀnsterpartiet Kommunisterna och vilka val de har gjort nÀr det gÀller relationen mellan ideologi och röstmaximering. VÀnsterpartiet kommunisterna balanserade ofta strax ovanför 4 ProcentspÀrren. Efter namnbytet 1990 kom VÀnsterpartiet att öka sin andel av manskÄren, för att 1998 göra sitt bÀsta riksdagsval nÄgonsin. Vi har genom kvalitativa studier av partiprogrammen frÄn 1987, 1996 och 2004 försökt att finna orsaker till denna framgÄng. Vid vÄr undersökning har vi fokuserat pÄ vad i dessa partiprogram som kan sÀgas vara förenligt med rational choice teorin respektive marxism- leninism.

Legitimerande respektive behörighetsgrundande fakta : En jÀmförelse mellan reglerna om godtrosförvÀrv av lösöre och sÀrskild stÀllningsfullmakt

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Klimatsmart mat och hÀlsa

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hĂ€lsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhĂ€lsovetenskap 15 poĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de folkhĂ€lsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie Ă€r att undersöka personalens kunskaper om och anvĂ€ndandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.

VÄra första internationella insatser : ett tecken pÄ beslutsvilja?

MÄlsÀttningen med uppsatsen har varit att ÄskÄdliggöra beslutsprocesserna pÄ frÀmst strategisk ochmilitÀrstrategisk nivÄ inför det svenska beslutet att delta i de militÀra FN-missionerna i Suez 1956,Kongo 1960 och pÄ Cypern 1964. Men ocksÄ att studera deployeringen vid den inledande insatsen.Uppsatsen har dÀrmed syftat till att finna svar pÄ varför det gick relativt fort att fatta beslut om insatssamt deployera förbanden ? svar som kanske kan lÀra oss nÄgot inför framtida liknande beslut ? tillexempel med EU Battle Group. Graham Allison?s teorier om Organizational Process ochGovernmental Politics har utgjort den vetenskapliga ramen för att hjÀlpa till att förklarabeslutsprocesserna.

Hur konstrueras tanken om kÀrnÀmnen i grundskolan? En textanalys

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav pÄ betyget minst GodkÀnt i Àmnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet har begreppet Grundskolans kÀrnÀmnen blivit vanligt. Begreppet förekommer sÄvÀl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt Àr begreppet grundskolans kÀrnÀmnen eller kÀrnÀmnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig frÄn gymnasiets kÀrnÀmnesbetydelse. Till skillnad frÄn i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kÀrnÀmnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kÀrnÀmnen ville jag fÄ reda pÄ om, och i sÄfall hur det kan pÄverka, och vÀxelverka med annat tal som betonar det som anses vara mÄlen och syftet med grundskolan. Ambitionen var Àven att försöka förstÄ varför ett begrepp som Àr vÀl definierat inom gymnasieskolan till synes pÄ ?egen hand? blir tillrÀckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet Àr hÀmtat frÄn text pÄ Internet.

"Vi garanterar att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr." : En undersökning om ett kommunalt beslut om tjÀnstegarantier för lÀs- och skrivkunnighet.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.

Reglering av bonus i banker : Trygga det finansiella systemet eller politisk populism?

Bakgrund: Rörliga ersÀttningssystem anses ha frÀmjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har dÀrför frÄn regeringen fÄtt i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersÀttningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trÀdde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen pÄ de rörliga ersÀttningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men Àven att pÄvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersÀttningssystemen. Uppsatsen Àmnar ocksÄ klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersÀttningssystem. Författarna tÀnker ocksÄ utvÀrdera vilka konsekvenser regleringarna kan tÀnkas fÄ för de berörda företagen samt utveckla förbÀttringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primÀrdata har författarna valt att anvÀnda personliga intervjuer.

Deltagandebaserad backcasting:En processorienterad metod att planera för en hÄllbar stadsutveckling : -Fallstudie BorlÀnge/Falun

En hÄllbar utveckling Àr ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhÀllet. Sveriges regering har som uttalat politiskt mÄl att samhÀllsplaneringen ska ske mot en hÄllbar utveckling, men det finns idag ingen allmÀnt kÀnd metod för kommunerna att anvÀnda i planeringen mot ett hÄllbart samhÀlle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hÄllbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ?En hÄllbar stad?. Deltagandebaserad backcasting Àr en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebÀr att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan Àven diskuterar och tar fram möjliga sÀtt att uppnÄ visionen.

SamhÀllsorienterad reformering

De samhÀllsorienterade Àmnena (geografi, historia, samhÀllskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett Àmnesblock. Synen pÄ hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lÀrare har följt den för tiden rÄdande ideologiska syn pÄ undervisning och kunskap. Den nuvarande rÄdande uppfattningen bland sakkunniga Àr att dessa Àmnen bör undervisas integrerat. Trots detta sÄ har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-Àmnena i den senaste lÀroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt Àmne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar pÄ detta.

Kemattacken i Damaskus 2013 : en jÀmförande studie om nyhetsrapporteringen i The New York Times, The Moscow Times och The Daily Star Lebanon.

Denna uppsats redovisar en kvalitativ textanalys av nyhetsrapporteringen om kemattacken utanför Syriens huvudstad Damaskus i tre engelsksprÄkiga tidningar i USA, Ryssland och Libanon. Studien jÀmför nyhetsrapportering i The New York Times (USA), The Moscow Times (Ryssland) och The Daily Star Lebanon (Libanon). Underlaget för studien Àr material publicerat under tre perioder och bestÄr sammantaget av 35 artiklar.. Den första perioden utspelar sig de första tvÄ dagarna efter kemattacken i Damaskus förorter. Andra perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim pekas ut som ansvarig av USA:s utrikesminister.

Venture Capitalmarknadens integration i Öresundsregionen

Sammanfattning Titel Venture Capitalmarknadens integration i Öresundsregionen Författare Martin Larsson, Katarina Jönsson, Anna Westin Handledare Hans Landström Seminarium Venture Capital i Öresundsregionen Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att studera integrationen mellan Malmös och Köpenhamns Venture Capitalmarknader. Syftet har Ă€ven varit att undersöka eventuella barriĂ€rer för integration. VĂ„r avsikt har Ă€ven varit att konkretisera tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att eventuellt öka integrationen. Metod I denna studie har vi anvĂ€nt oss av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. För att uppnĂ„ det resultat vi önskat valde vi att göra kortare intervjuer per telefon med experter inom Venture Capital.

50/50: Demokrati som rÀkneexempel

Massmedia Àr idag torget dÀr det offentliga samtalet förs och som sÄdant Àr det mansdominerat. Som maktfaktor i detta offentliga rum bÀr media pÄ ett ansvar. Hos det regionala nyhetsprogrammet VÀsterbottensnytt finns en modell som syftar till att skapa jÀmvikt mellan kvinnor och mÀn i sina nyhetssÀndningar. Jag har studerat hur den redaktionella personalen pÄ VÀsterbottensnytt arbetar med och utifrÄn denna modell.Den teoretiska grunden för uppsatsen vilar pÄ fyra pelare dÀr den första beskriver feminismen som medie- och kommunikationsvetenskaplig teori. Nummer tvÄ behandlar feminismen i Sverige ur historiskt och politiskt perspektiv och den tredje delen ser pÄ jÀmstÀlldhet i media.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->