Under senare tid har förändringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lärandet fungerar utifrån en pedagogisk modell, TEA. Modellen är införd på en grundskola och studien avser elever i år 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sätt att se på lärande och olika möjligheter att utforma lärandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjälp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mål för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tänkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrån resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lärandesituationen..

This qualitative study is aimed to find out how teachers at one preschool relate to influence and boundaries. This has been carried out through qualitative interviews whose contents have been analyzed and processed. The theoretical framework of the study is the philosophy of John Dewey derived from Pragmatism, where thought and action is seen as one where the child needs to try and experiment to learn. We are two authors who stand for this study in which we both were present at all times for the interviews.The interviews revealed that teachers believe that influence is important for children's self-esteem, to become a good citizen of the community and to learn that certain things are expected. It also emerged that influence combined with boundaries is seen as very important.It appeared that the teachers look at influence in preschool in three different ways - influence here and now, influence in the future and influence for the children self-esteem.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, där fritidshemmet ingår, ska utifrån läroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den här studien avgränsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning så tas flera faktorer upp som kan främja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i årskurs 3 från två fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer får utrymme och praktiseras på fritidshemmet.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett års ålder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger på en förskola. Frågor jag utgått ifrån är hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn när de vill säga något och det verbala språket inte ännu är fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna ställer sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya Läroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns många strävandemål om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag på förskolan.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sålunda eleverna få vara med och påverka sin studiekontext med allt vad den innebär i form av miljö och utbildningsinnehåll. I skolan handlar det om att eleverna ska få utöva inflytande på sin skolas fysiska miljö men också sin utbildning och sitt lärande. En litterär studie har gjorts för att få vetskap om vad som står att läsa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att låta eleverna vara med och påverka sin skolgång är en självklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och läroplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24?59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval.

Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.

I den här studien får ni läsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgå från barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan främja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. Vårt syfte med studien har varit att nå pedagogernas berättelser om hur barns åsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Brukare och brukarinflytande har på senare tid, blivit allt mer uppmärksammat inom den offentliga sektorn i socialt arbete (Svensson., Johansson & Laanemets, 2008, sid. 133-136). Frågan är huruvida brukare inom äldreomsorgen, kan göra sina röster hörda och vilka möjligheter till inflytande det finns för äldre i samhället?Det övergripande syftet med denna studie är att söka kunskap om äldres möjligheter till brukarinflytande, inom äldreomsorgen i Kumla kommun. Ett delsyfte är att undersöka vilka former av brukarinflytande som tillvaratas i Kumla kommun, efter genomförandet av projektet ?Vägar till ökat brukarinflytande och medborgerligt inflytande över kvaliteten i äldreomsorgen?.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhållande till ämnet regler utifrån både forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker används: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. Vår teoretiska utgångspunkt är Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frågeställningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollärarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer påverkar regelsättningen enligt förskollärarna?Metod: Vår studie är av kvalitativ karaktär och redskapet som har används är kvalitativ intervju.

Vårt huvudsakliga syfte med denna studie är att se hur föräldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men även synliggöra åsikter kring ämnet från vårdnadshavares samt förskollärares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs föräldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna åsikt speglas i vårt resultat där majoriteten av respondenterna anser att föräldrasamverkan är värdefullt. Grunden för föräldrasamverkan är lyhörd personal som främjar goda sociala relationer. Det är också en verksamhet som delger vårdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till delaktighet och inflytande.

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhällslivet, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former där eleven ska kunna vara med och påverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fått ett ökat inflytande i skolan men inte i den utsträckning som förväntas i en fungerande demokrati.