Grundtanken till denna uppsats bygger på min erfarenhet av två motsatta föreställningar i det svenska samhället. Dels en generell bild av individen som självskapande, fri och subjektiv. En föreställning som, tillsammans med medvetenheten att vår livsstil och vårt samhälles välstånd är på bekostnad av ohållbarhet och orättvisa i världen, också medför ett krav på individens engagemang och ansvarstagande. För den självskapande, fria individen är den egna handlingen vital i skapandet av personlig identitet, då den förväntas vara ett resultat av den fria viljan. Jämsides, i samma individs självbild, uppfattar jag ett motsatt antagande att individens handling nästan är betydelselös satt i förhållande till vad som behövs förändras för att uppnå större global hållbarhet och rättvisa.

Förvaltningschefernas arbetssituation har blivit mer utsatt de senaste åren i och med de förändringar och reformer som förekommit inom offentlig sektor med besparingar och effektiviseringar. Det krävs idag att en förvaltningschef är en stark och tydlig ledare som kan genomföra neddragningar och omstruktureringar. Reformerna har samtidigt inneburit att den gamla hierarkiska strukturen börjat luckras upp och organisationen plattas ut med decentraliserat ansvar. Samtidigt påverkas deras arbetssituation av att de arbetar inom en demokrati där det pågår en maktkamp inom politiken och gentemot förvaltningschefen. Det fanns en otydlig arbetsfördelning mellan förvaltningschef och politikerna vilket vi ansåg bidrar till denna maktkamp.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer på destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..

I denna uppsats har vi med samhällsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under år 1997-2001, och med utgångspunkt från detta projekt har vi undersökt de samhällsekonomiska effekterna. Målet med införandet var att sänka kostnaderna för färdtjänst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfångningsgraden av resenärer uppnåddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, såsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt ställningstagande för eller emot statliga ingripanden, måste tas vid utvärderingen av projektet.

Denna uppsats beskriver Internet i Kina i allmänhet, från dess politiska bakgrundsmotiv och inledande grunder till dess nuvarande tillstånd av dynamisk ekonomisk infrastruktur och medel för folkligt politiskt inflytande. Tonvikten läggs vid för Kina unika aspekter, såsom partiinflytande över informationsutbytet, folkliga attityder till fildelning i ett samhälle som bara nyligen erkänt privat ägande samt effekter av kulturkrockar på nätet mellan västlig och kinesisk civilisation. Det argumenteras för att Kina i en framtid kommer att ha ett stort inflytande över cybermarknader och i beslutsfattande om Internets framtida utveckling, genom tekniska, ekonomiska och politiska medel. Slutligen resoneras att Internet i Kina har förändrat och kommer att förändra folkets mentalitet, så att det anammar västerländska tankemönster i liknande utsträckning som i angränsande länder, vilket banar väg för politisk pluralism..

Utgångspunkten i uppsatsen är, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsättningar att lyckas, måste budskapet:1. först och främst bli mottaget, d v s uppfattas av en tänkt mottagare.2. därefter tolkas korrekt, d v s avsändarens och mottagarens förståelse måste stämma överens.3. sist, men inte minst, väcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa självförtroende, d v s tro att kunna omsätta budskapet i praktiken.Tre metoder analyseras utifrån ett lärandeperspektiv vilket bygger på fenomenografiska principer om att förmedla lärande samt erfarande av lärande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras är:1. Ifråga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen.2. Ifråga om förståelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell.3. Ifråga om att väcka engagemang och självförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell.Det visar sig att samtliga metoder bör kunna användas för att förmedla lärande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lärandeperspektivet. En slutsats som dras är, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, är att mottagaren som en människa med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istället läggs på att utforma kommunikationen så den stämmer överens med hurdan människan (mottagaren) är, är det tänkbart att chansen ökar att få fler åhörare vilka förstår och tar till sig ett förmedlat budskap.Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av människan, bör användning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlätta ett budskaps passage genom de barriärer som hindrar mottagande, förståelse och formulering av aktivitet..

Företag och organisationer står ständigt inför förändringar på marknaden. För att följa marknadens svängningar och därmed uppnå konkurrensfördelar måste företagen arbeta med ständiga förbättringar. De arbetar då med att effektivisera sina arbetsprocesser och minimera sina kostnader. För att lyckas med ständiga förbättringar måste medarbetarna känna sig motiverade och engagerade inför förändringarna. Problem som kan uppstå vid förändringar är medarbetarnas motstånd.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s.

Den här studien är utförd i Chiang Mai i Thailand och syftar till att undersöka situationen för burmesiska journalister som därifrån verkar i exil. Sedan 2011 har omvälvande politiska samhällsförändringar genomförts av regimen i Burma som internationellt omtalas som en pågående demokratiseringsprocess. Exilmedierna har i skrivande stund flyttat delar av produktionen in i landet i hopp om att i framtiden flytta hela verksamheten till Burma. Följande frågeställningar behandlas: 1) Hur upplever exiljournalisterna sin roll i den pågående demokratiseringsprocessen? 2) Hur ser förhållandet mellan exiljournalisterna och regimen ut? 3) Finns det skillnader mellan att jobba inifrån Burma eller i exil som påverkar rapporteringen? 4) Hur kan de studerade mediernas roll förstås i förhållande till McQuails (2003) teori om ?demokratiskt deltagande medier??Den teoretiska ramen baseras på teorier om demokrati, det offentliga rummet, mediers roll i underutvecklade länder, länder under samhällsförändring och alternativa medieformer.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

The purpose of this study was to gain insight into refuges experience of traumatic events such as torture, political persecution, war, natural disasters and other trauma. For the study used theories which, inter alia, deals with many of the refugees coming to Sweden is influenced by various psychological trauma and may be accompanied by torture, political persecution, war, natural disasters and other trauma. To this study, a survey with 40 participants, 17 women and 23 men. There was also an interview on the Internet with a refugees consultant within the Red Cross. The men had higher average than women in all the perceived problems.

Under det gångna året uppmärksammades ett antal skandaler inom näringslivet. De händelser man kan dra sig till minnes är medias massiva kritik mot de bonusavtal som ABB:s och nu senast Skandias ledningar tillskansat sig. Försvarsledningen som kritiserades efter det att man brutit mot gällande representationsregler och Systembolagets att butikschefer anklagades för mutbrott. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att ekonomijournalistiken ska kunna utföra en kritisk granskning av näringslivet och den offentliga sektorn. Vi skapade en modell med följande innehåll: Journalisten, Arbetsmiljö, Sanktionssystem, Juridiska klimatet och Pressen som politiskt maktmedel.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet.

Den ungdomliga hiphopkulturen finns idag överallt och används för att sälja allt från produkter till politiska budskap. Hiphopkulturen har sin utgångspunkt i USA och afroamerikanernas verklighet, men den finns som ett konstnärligt och politiskt uttryck i hela världen, inklusive Sverige.Trots att hiphopkulturen är en väldigt praktiskt orienterad rörelse bestående av olika uttryck (musiken, dansen, målandet osv.) finns det lite forskning som behandlar det praktiska. Därför tittar denna studie, som har en fenomenologisk utgångspunkt, närmare på hur ett band gör hiphopmusik. Hur går de tillväga för att skapa musik? Hur ser relationen till de materiella tingen ut? Vilka verktyg används i skapandet? Då färdighet och skicklighet spelar en nyckelroll i denna process försöker studien att beskriva vad som krävs för att utveckla en färdighet och bli skicklig.I det sista kapitlet förs en diskussion kring kunskapens roll inom hiphopkulturen, autenticitet samt vikten av att inte definiera sin musik.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..