Sök:

Sökresultat:

1893 Uppsatser om Politiska värderingar - Sida 33 av 127

Ett kvinnligt perspektiv pÄ work-life balance : samhÀlleliga förutsÀttningar, jÀmstÀlldhet och strategier

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor pÄ arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart pÄ allvar.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bringa en bredare förstÄelse kring kvinnor i förhÄllande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen Àr att tillföra personalomrÄdet en djupare och bredare förstÄelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen mÄste förhÄlla sig till och dÀrmed ocksÄ arbetsgivare.Resultatet visar, utifrÄn kvinnornas berÀttelser, att samhÀlleliga förutsÀttningar för balans och integration, jÀmstÀlldheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration Àr viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har Àven visat sig att förÀndringar i ovannÀmnda perspektiv av work-life balance Àr smÄ mellan generationerna. I de samhÀlleliga förutsÀttningarna för balans och integration syns tydliga förÀndringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsÀttningar har förÀndrats över tid. Nya hjÀlpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhÀllsekonomiska situationen förÀndrats.

Politikern F. A. BÀckströms familje- och arbetsliv Ären 1866- 1935: en historisk mikro- och fallstudie över en vardagspolitikers livshistoria kopplat till karriÀrtyp, karriÀrvÀg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform

Syftet med studien Àr i första hand att göra en undersökning av PiteÄpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) BÀckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv Ären 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet frÄn den empiriska undersökningen analyseras och kopplas dÀrefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriÀrtyp, karriÀrvÀg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen Àr hermeneutisk. KÀllmaterialet utgörs av dokument samt berÀttande kÀllor.

Det vi vet nÀr vi glömt allt vi lÀrt oss : den politiska debatten om utbildning för nyanlÀnda elever pÄ 1970-talet och 2000-talet

The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny:What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils?What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils?Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils?The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods.

Det talade ordet gÀller : VÀlkommen till de nya moderaterna

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistÀmmotal pÄ partistÀmman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal Àr typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som Àgde rum under hösten samma Är, angÄende ett eventuell nÀrmande till socialdemokratin, var ett grundat pÄstÄende. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistÀmmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad pÄ idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jÀmförelse mellan Reinfeldts tal och partistÀmmotal frÄn Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras.

Sanningens hjÀltar : Författarrollens funktion i SVT:s juldramer August och Selma

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

Feminist eller för JÀmstÀlldhet? En diskussion angÄende högerns avstÄndstagande till att anvÀnda begreppet feminism.

SammanfattningJag har valt att problematisera varför vissa grupper och aktörer inte vill kalla sig för feminister och istÀllet sÀger att de Àr för jÀmstÀlldhet. Jag pÄstÄr dÀrmed att pÄ grund av det avstÄndstagandet har antifeminismen vuxit fram.Ordet feminist kopplas ofta samman med en vÀnsterpolitik, dÀrför har jag valt att belysa högerns Äsikter angÄende feminismen och jÀmstÀlldhetsbegreppet. Jag har alltsÄ utsett att undersöka en offentlig tyckare; Susanna Popova och det politiska fÀltet med Moderaterna och Kristdemokraterna. Orsaker till deras avstÄndstagande Àr feminismens starka koppling till vÀnsterpolitiken, att den Àr för generaliserande och fokuserande pÄ endast kvinnan och hennes behov i samhÀllet samt att feminismen endast tycks se till det kollektiva agerandet.Genom att ha belyst högersidans Äsikter har jag visat pÄ att jÀmstÀlldhetsmÄlet inte behöver se likadant ut, liksom vÀgen till att uppnÄ jÀmstÀlldhet i samhÀllet.NyckelordAntifeminism, Feminism, JÀmstÀlldhet, Backlash, Popova, Moderaterna, KristdemokraternaAbstraktI have decided to problemize why people do not call them self feminists and instead say that they are ?for equality?.

?Smutsiga ma?n och goda kvinnor? : En genusstudie om Moa Martinsons ma?n i Mia-serien

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

Riksdagspartiernas kommunikation pÄ Facebook - En studie om partiernas politiska kommunikation pÄ Facebook utifrÄn ett public relations-perspektiv

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation pÄ Facebook.Författare: Kristin Claréus WÀstlund, Jakob SÀw, Klara SchÄltz Bodinson.Handledare: Nicklas HÄkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien Àr att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar pÄ Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlÀgg pÄ Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet Är 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks anvÀndning för politisk kommunikation Àr under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier Àr aktiva pÄ kanalen sÄ differentierar sig sÀttet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehÄller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook anvÀnds fristÄende frÄn de traditionella massmedierna och vid lÀnkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men nÀr det kommer till att anvÀnda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete sÀrskiljer sig partierna. DÄ gÄr det istÀllet att se att de bland somliga partier finns en strÀvan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Vem Àr David och vem Àr Goliat? : En kvalitativ innehÄllsanalys av tre svenska dagstidningars rapportering om den fackliga blockaden av en salladsbar i Göteborg

Studiens syfte Àr att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsÀgare i Göteborgoch ett fackförbund framstÀlldes pÄ nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, DagensNyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom Àgaren inteville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmÀrksamhet i media och flera högtuppsatta politiker uttalade sig om hÀndelsen. Konflikten liknades vid flera tillfÀllenvid den bibliska berÀttelsen om David och Goliat.För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framstÀlldesgjorde vi en kvalitativ diskursanalys. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr till exempelteorier om nyhetsframstÀllning och sprÄk.Vi kom efter vÄr undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade omkonflikten pÄ ett liknande sÀtt. I de flesta fall framstÀlldes salladsbarens Àgare SofiaAppelgren som David och facket som Goliat.

Linz och Stepan ala Turca : Turkiska samhÀllets förutsÀttningar för demokratisk konsolidering.

SammanfattningTurkiet Àr ett land som, i takt med en stÀrkt ekonomi, fÄtt ett ökat inflytande i omvÀrlden. Landet stÄr dessutom i egenskap av kandidatland till EU pÄ Europas tröskel. Men hur stark Àr egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrÄgan:Har demokratin i det turkiska samhÀllet stÀrkts under perioden 2002 till 2013? Àmnar denna uppsats svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka förutsÀttningar har samhÀllet i Turkiet att utvecklas i riktning mot demokratisk konsolidering, sett utifrÄn Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs demokratisk konsolidering av tre antaganden:De demokratiska institutionerna och principerna Ätnjuter ett utbrett samhÀlleligt stöd.Alla beslut som fattas och alla ÄtgÀrder som vidtas i samhÀllet genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande.De demokratiska principerna och institutionerna Àr sÄ starka att de inte lÄter sig pÄverkas av större samhÀllsomvandlingar eller av landets ekonomiska status. Med det turkiska samhÀllet avses valda delar av landets civil- samt politiska samhÀlle.

Att ta makten i egna hÀnder: En analys av hur sÄvÀl som varför kraven pÄ fred och demokrati initierats i Jemen samt Liberia

Demokrati och demokratiseringsprocesser uppkommer inte bara ur tomma intet. Bakom varje förÀndringsprocess ligger ett antal faktorer eller orsaker som ger upphov till förÀndringen. Syftet med denna uppsats var att analysera den folkliga organiseringens pÄverkan pÄ initieringen av demokratiseringsprocesserna i Jemen och Liberia, med anledning av 2011 Ärs tilldelning av Nobels fredspris. Problemet som skulle utredas var, hur denna folkliga organisering och pÄverkan teoretiskt kunde förklaras. Kunde initieringen av processerna förklaras utifrÄn den traditionella demokratiseringsteorin, kunde fallen snarare förklaras utifrÄn begreppet sociala rörelsers kollektiva handlande, eller var det i sjÀlva verket sÄ att det var kvinnornas specifika roll som kunde förklara processerna.

GÄr det att skapa ett gynnsamt företagsklimat, med offentliga politiska instrument?

Den hÀr uppsatsen problemstÀllning Àr att tillvÀxttakten av nya företag i regioner som fÄr högt statligt stöd Àr jÀmförbar med regioner som fÄr lÄgt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillvÀxttakten Àr lÀgre i de regioner som erhÄller högt statligt stöd Àn i de regioner som fÄr lite statligt stöd. IstÀllet borde det vara sÄ att i regioner som erhÄller högt statligt stöd bildas fler företag Àn i regioner som fÄr lÄgt stöd, och att den ekonomiska tillvÀxten Ätminstone ligger i paritet med de regioner som erhÄller lÄgt statligt stöd. DÀrför Àr uppsatsens syfte att undersöka om det gÄr att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, nÀr det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna Àr sÄ lÄgt. För att kunna besvara denna frÄgestÀllning, Àr det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. SkÀlet Àr att det kan finnas liknande faktorer som styr bÄde bildandet av företag, och förutsÀttningarna för att fÄ redan existerande företag att vÀxa.

Kommunalt valdeltagande : en analys av befolkningsstorlekens pÄverkan pÄ valdeltagande

I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmÀktige i Sverige mellan Ären 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gÀllande att ökad befolkningsmÀngd kan ha bÄde positiva och negativa effekter pÄ valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar pÄ att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmÀssigt stora kommuner.

Paragon & Renegade : En intern analys av etiken i Mass Effect

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 Ärs stavningsreform. Undersökningen strÀcker sig frÄn 1906 till 1926 och omfattar alltsÄ en period pÄ 20 Är. De tidningar som ingÄr i undersökningen Àr Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades pÄ denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hÄllning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

Ekonomi eller politiska beslut : Vad styr fristÄende gymnasieskolors lokalisering?

In the beginning of the 1990s the responsibility for the schools shifted from the government to the local authorities. This started an era with a freedom of choice for students where they themselves could choose which school to go to. The new system also opened up the possibility for independent private schools to exist side by side with local authority held schools. The overall aim of this study is to determine the factors that affect the location of these independent schools and the geographical pattern these independent schools create. The study in this paper is based on materials from statistics and interviews.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->