Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdeshinder svenska och norska företag upplever vid sitt marknadsinträde i Nigeria. För att uppnå det syftet har en enkätundersökning genomförts. Den inkluderar 21 inträdeshinder som är utvalda utifrån tidigare forskning, samt rekommendationer från Svenska Ambassaden, Norska Ambassaden och Exportrådet. Resultat visar att det inträdeshinder som företagen upplever i störst utsträckning är korruption, följt av: oväntade ändringar av lagar, terrorism, brist på elektricitet, politisk osäkerhet, brist på transportsystem och brist på telekommunikation.  Det innebär att de största inträdeshindren är relaterade till den politiska situationen i Nigeria eller till landets bristande infrastruktur.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

The debate concerning face veiling has been brought in to view by several governments in Europe. Luca Mavelli studies the debate regarding the burqa using the concept of securitization and from that the objective of this study is to analyze the medial- and the political discourse in Sweden regarding the burqa. The formulated questions drawn from this is; who are the securitizing actors? According to the securitization actors, who can de defined as a referent object? Wherein is the threat according to the securitizing actors? Is it possible to recognize a difference between the medial and the political discourse?Furthermore the paper adopts the theoretical framework that is the concept of securitization, formulated by the Copenhagen School of security. The methodological foundation is based on a social constructivist approach and consequently uses Norman Faircloughs critical discourse analyzes as an analytical tool.

Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare..

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag..

Syftet med denna uppsats är att undersöka nutida sociala rörelsers aktiviteter på World Wide Web och ta reda på om det finns något sammanhängande informationssystem för dessa rörelser där, hur det ser ut och hur viktigt det är som informationskälla. Inom ramen för denna undersökning företogs först en teoretisk genomgång av begreppet sociala rörelser för att definiera undersökningsobjektet. Därefter introducerades den webbometriska metod som sedan användes för att analysera ett antal svenska nutida sociala rörelsers webbplatser. I samband med presentationen av den webbometriska metoden diskuterades också diverse problem rörande material och materialinsamling samt tidigare forskning på området. De webbometriska analyserna visade att det finns kopplingar mellan webbsidor som gör att de kan ses som sammanhängande informationssystem.

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

De flesta politiska riktlinjer har idag en hållbar samhällsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebär att uppsatta mål för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska nås i samverkan mellan aktörer från olika sektorer och på olika beslutsnivåer. Att förstå vad det innebär på lokal och regional nivå, och hur man kan nå de målen, är inte så enkelt. Syftet med denna studie är att skapa ett underlag som kan användas i arbetet med hållbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hållbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhället.

Urban planning is not only a matter of architectural trends; it is first and foremost political. This thesis seeks to understand the links between political ideas and visions for the city and the physical structure of the city. The study aims to construct a model to help understand these links, a helpful tool in analysing a city, focusing on the one hand at the physical structure of what I call "The City as a Welfare Provider" and on the other hand at "The City as a Growth Engine". It also sets out to test this model in an empirical study of Stockholm and the soon-to-be built district of Norra Station in the same city.The analysis shows that Stockholm has ambitions to be a welfare provider to its citizens, but have also adopted to a discourse of interurban competition which stresses the importance for the city to enhance economical growth. What is interesting is that the physical structures promoted in the planning documents of Stockholm are nearly exclusively those associated with the model of "The City as a Growth Engine"..

Detta är en kvalitativ studie av ledartexter på fyra av Stockholms största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med utgångspunkt i Lars Nords avhandling från 2001 där han förutspår den klassiska ledartextens tillbakagång har vi undersökt ledartexters språk, argumentation och hur de hanterar politiska ämnen i dagens press mot bakgrund av dels en förändrad situation inom medier och opinion, dels partipressens försvagade ställning. Vi har valt ut 8 skribenter, en man och en kvinna från varje redaktion. Varje skribent bidrar med 3 texter var. Detta ger en slutsumma på 24 texter.

Syftet med rapporten var att studera huruvida förändringar i gymnasieskolan och främst Samhällsvetenskapsprogrammet kan härledas till socialistiska och/eller liberalistiska värderingar. Metoden som vi har använt oss av är innehållsanalys och materialet är böcker och Internet. I bakgrunden ger vi en inblick i hur olika samhällssituationer genom tiderna har påverkat läroplanerna. Vi presenterar tre ideologiers grundsyn och hur dessa eventuellt har påverkat gymnasiet och samhällsvetenskapsprogrammet. En jämförelse har gjorts mellan programmålet för det nuvarande och det kommande Samhällsvetenskapsprogrammet.

Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att undersöka fotbollsklubben Athletic Bilbaos rekryteringspolicy som innebär att klubben endast använder sig utav spelare med baskisk härkomst. Syftet med vår studie var att diskutera och analysera huruvida detta speciella koncept eventuellt är diskriminerande utifrån ett moraliskt, ett juridiskt och ett politiskt perspektiv. Vidare har vi sökt svar i de ledande svenska idrottsorganisationerna om huruvida det skulle kunna vara genomförbart i Sverige med en sådan policy. För att få en ökad förståelse för problematiken har vi valt att arbeta efter en rad teoretiska begrepp såsom etnicitet, lokal och social identitet samt globalisering. Vår slutsats är att problematiken kring föreningens policy och Baskiens politiska ställning komplicerar beslutsfattandet i diskrimineringsfrågan och att en rättspraxis från EG-domstolen krävs för att nå ett klargörande i fallet.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Vi behandlar prostitutionen i Thailand genom att undersöka hur den prostituerades roll har konstruerats i samhället. Empiriskt använder vi oss av en thailändsk statlig rapport, som svarar på FN-avdelningen CEDAWs antidiskrimineringskonvention. I denna rapport redogörs för kvinnorättssituationen i landet. Med feministisk teori gör vi en kvalitativ textanalys för att klarlägga den politiska diskursen kring den prostituerades roll och hur denna har formats. Utifrån vår analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma där hon beroende på situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjälplöst offer.

Vårt syfte med detta examensarbete är att utveckla bättre förståelse för vilken bild av svenskhet NSU förmedlar samt problematisera användandet av varumärkesteorier på kulturella och politiska fenomen som länder och nationer. Vid val av tillvägagångssätt har vi utgått ifrån en abduktiv ansats, där vår primära källa har varit en kvalitativ dokumentstudie över offentligt material publicerat av NSU samt material relaterat till detta. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån kritisk teori genom negationer. Inledningsvis förklaras teorin om Nation branding vilken ger en förståelse för hur varumärkesteorier kan appliceras på nationer. Därefter förklarar vi de två varumärkesidentitetsteorierna Identitetsprisma och Identitetsstruktur, vilka senare i arbetet integreras med varandra.