Syftet med denna studie har varit att undersöka de svenska politiska partiernas åsikter gällande den förstärkning av personvalsinslaget som infördes år 1998 samt att fastslå hur dessa ställer sig gentemot en ytterligare reformering av valsystemet. Valreformer är historiskt ett politiskt område inom vilket det förekommit stora motsättningar enligt den traditionella ?höger vänsterskalan?. I studien analyseras huruvida dessa kvarstår efter den senaste reformen. För att ytterligare studera partiernas åsikter har dessa även analyserats i enlighet med Grid-Group teorins analysverktyg.

Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt.

Dagens samhälle är präglat av materialism och dagens konsumtionsmönster är ohållbara ur miljömässig synpunkt. Konsumtionen skapar därmed miljöproblem och ett viktigt styrmedel för att göra den mer hållbar är miljömärkning. Miljömärkta produkter produceras på ett miljöansvarigt sätt utan kemiska bekämpningsmedel och gödsel som är skadliga för både människa och miljö. Syftet med denna studie var att undersöka den nuvarande medvetenheten kring miljömärkningar hos unga vuxna på Möckelngymnasiet. Metoden för studien var enkätutdelning till skolklasser som går sista året på gymnasiet.

Sverige har sagts ha blivit allt säkrare, säkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat säkerhetsbegrepp. Ett sådant skulle kunna innebära enutökad flora av hot och, därmed, en potentiellt ökad osäkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens säkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av de regeringsförklaringaroch därpå följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrån är Buzans, Wævers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat säkerhetsbegrepp och säkerhetisering av politiska frågor, ?säkerhetiseringsteorin?.Analysen visar att frågor inom de militära, ekologiska och ekonomiska områdena är säkerhetsmässigtladdade i periodens början, men att dessa områden sedan avsäkerhetiseras alltmer.

I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras på svensk valdata från 1973 och framåt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler såväl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder på att varken logistisk regression eller SUR är lämpliga att använda för prognostisering av svenska riksdagsval. Logistisk regression kräver en sådan förenkling av det politiska landskapet att några meningsfulla slutsatser är svåra att dra.

Ämnet som vi valt att undersöka är klagomålshantering inom bankverksamhet. Vårt syfte är att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomål och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering är en strategi som kräver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anställda till bättre kundbemötande och därmed bättre hantering av kundklagomål.

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter.

Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jämförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att studera hur handläggare på de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill säga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs också för några av de faktorer som kan påverka handläggarnas arbete.Frågeställningarna är; Hur arbetar handläggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur påverkar den organisatoriska utformningen handläggarnas matchningsarbete och anser handläggarna att de yttre faktorerna såsom allmänhetens attityd eller politiska beslut påverkar matchningsarbetet? För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer.Intervjuguiden baserades på teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen användes verktyg som inspirerats av grounded theory såsom kodning.Teoridelen är uppbyggd i kronologisk ordning där det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet.

Studien följer upp vissa delar av Lars Nords avhandling Vår tids ledare (2001). Nord genomförde sina undersökningar 1993, alltså 20 år tidigare än denna studie. Vår studie utgick från frågeställningar om ledarskribenternas egenskaper, deras redaktionella produktionsvillkor och förhållande till de politiska partierna i dag och i jämförelse med år 1993. I studien undersöks även i vilken utsträckning ledartexterna behandlar lokala, nationella och internationella ämnen samt förekomsten av osignerade, signerade och signerade ledare med bylinebild. Studien utgick från teorier om journalistiska produktionsvillkor utformade av Kent Asp, Pamela J.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur.

Denna uppsats handlar om belöningssystem och dess påverkan. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur finansiella belöningssystem påverkar de anställdas motivation och prestation i ett bolag och hur de prestationer som ligger till grund för ett företags belöningssystem uppfattas och mäts. Motivation är en viktig faktor för ett belöningssystem. Motivation beskrivs i ett antal teorier. Förväntningsteori, som beskriver hur beteenden och belöningar hänger ihop; Herzbergs hygienfaktorer och motivatorer, vilket i princip innefattar missnöjdhetsfaktorer och motivationsfaktorer; och agentteori som beskriver hur incitament kan motivera anställda att öka sin prestation och uppnå uppsatta mål.

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter.

This study focuses on the politics around ecological sustainable development in Sweden today, with emphasis on urban development, building and living. The starting-point for this study is the environmental adapted city district of Stockholm, Hammarby Sjöstad. The primary focus of the study is to investigate what means of control the environmental investment in Hammarby Sjöstad is expressing, and to elucidate their ideological, political and social implications. The empirical material is primarily based up on the local Hammarby Sjöstad environmental program along with qualitative in-depth interviews with citizens of this district. The study is based on critical discourse analysis The result of this study is that the ecological investment in Hammarby Sjöstad partly constitutes a hidden exercise of power, taking shape as built-in physical measures in the dwellings and the neighbouring surroundings.

The present memorandum outlines the structure, theoretical starting points and disposition of a thesis about the activities of Finnish immigrants in a Swedish local community, more specifically their political integration. The intention is to study the municipality of Katrineholm in the years 1944 to 1991.Previous research about the actorship of immigrants in spheres such as politics, labour unions, immigrant associations, educational associations and mass-education, as well as churches and religion, is presented to give an overview of possible areas connected to political integration that can be studied. The overview of previous research also covers local immigrant politics.The intended theoretical starting points for the proposed thesis are political economy and hegemony. The latter is intended to be investigated through its expression in the social relations class, gender, ethnicity, nationality and generation. It is suggested in this memorandum that hegemonies and social relations within a local political economy can be operationalised fruitfully in a study of political integration.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..