Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna.

Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..

Den första juli 1997 firades Hongkongs återförening med Kina med pompa och ståt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behålla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, två system". Vi har identifierat att principen innebär en konflikt i den specifika situationen och använder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti använder två typer av nationalism för att samla invånarna i en nation och legitimera sitt styre.

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ?sin egen agent? och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ?anställningsbarhet? har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov.

Denna komparativa studie behandlar de faktorer som spelat in i militärregimernasfall i Grekland och Argentina. Som teoretiskt ramverk för analysen utgår vi ifrånO´Donnell och Schmitter "Transitions from Authoritarian Rule" samtHuntingtons teorier i "The Third Wave". Studien är av "mest lika design", varssyfte är att finna de faktorer som de båda transitionerna delar, för att därmedkunna dra generella slutsatser om faktorer bakom militärregimers fall.Resultatet visar att bakomliggande faktorer i de båda fallen ärlegitimitetsproblem, liberalisering, civil society, liberalisering, hard och softliners,mobilisering av civila politiska aktörer, samt de slutgiltiga militära nederlagensom transitionsutlösare. Studien visar att den viktigaste av dessa faktorer ärlegitimitetsproblemet, eftersom denna faktor på ett eller annat sätt är kopplad tillövriga. Vidare visare studien att ekonomisk instabilitet spelar en stor roll imilitärregimernas fall, vilket inte lyfts fram i teorin..

Studien behandlar ett problem som på senare tid har uppstått i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militära kapaciteten. Problemet som man, från kritiskt håll, har framfört är att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvådelade frågeställning, nämligen:På vilket sätt uppfattas EU:s förändrade säkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrån gällande diskurs, hur anses EU:s förändrade säkerhetspolitik påverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats är begränsad till en övergripande diskussion gällande etik och internationell politik. Metoden som används kan närmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt är beroende på vilken inställning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

Uppsatsen bygger på den vandringsdagbok som skrevs under 1952-1954 av 24 nyutexaminerade småskollärarinnor från Norrköpings småskoleseminarium. De hade enats om att skriva brev i dagboksform omfattande tre sidor brevtext och sedan låta boken cirkulera runt till samtliga författare. Boken skulle i första hand spegla deras arbete som lärarinnor och viktiga delar av deras privatliv. För några år sedan skänktes böckerna, 23 av 25, till Arbetets museum i Norrköping. Jag har tagit del av breven som omfattar lärarinnornas första arbetsår och försökt analysera deras arbete, privatliv, föreningsliv och deras hemligheter som det speglas i vandringsdagboken.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet.

Vår intention med uppsatsen var att synliggöra förskollärares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begränsar eller möjliggör barns utveckling och lärande. Vi ville bredda kunskapsfältet inom området, både för vår egen del men även för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt får en förståelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar på våra frågor, använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens värde inom anknytning är tvetydigt när det kommer till förskollärares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vägs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket påverkar förskollärares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan.

Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären.

This essay is about use, misuse and non-use of history in politics. To recognize genocide is a use of history that has been established in politics, but also sparked debate. The position of non-use of history in international policy towards Turkey's denial policy has increasingly been replaced by recognition of genocide as a matter of making up with the story, moral consider, and where fundamental issues of culture, identity, history and morality has become guiding element in the discourse behind European expansion and integration policies. A breakthrough for this change is due to the Cold War's end; since the 1980s it has become possible to realize the humanitarianism which has its roots in the Enlightenment humanism underlying the United Nations, and later the EU conventions on human rights and genocide conventions. A genocide concept has become an important discourse in world politics that puts moral pressure on states to act.

SVT:s Uppdrag granskning sände i januari-februari 2011 två avslöjande reportage om Ikea och dess grundare Ingvar Kamprad. I den här uppsatsen görs en kvantitativ innehållsanalys av hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Smålandsposten och Svenska Dagbladet rapporterade kring Kamprad i 74 artiklar under efterspelet till granskningen. Forskningsfrågan är huruvida rapporteringen i ett mediedrev styrs av huvudpersonens status i samhället. Resultatet tolkas med hjälp av teorier om mediedrev och framing och jämförs med tidigare forskning om två politiska affärer: Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000. Undersökningen visar att flertalet kriterier för ett mediedrev inte stämmer in på rapporteringen kring Kamprad.

The activity of interest groups in the political process of the European Union has given rise to a broad debate concerning the effect on European democracy these groups have. As relatively powerful political actors, the question of these groups? views on the EU and how the union should be is an important one. The status of these groups owns democratic representation also affects the democratic status of the EU. Being based on a number of theories, this study adopts an ideology analysis for the purpose of testing these theories on two cases ? the Swedish environmental organizations World Wide Fund for Nature and The Swedish Society for Nature Conservation.