Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Ett projektstyrningsverktyg som fått stor uppmärksamhet i den akademiska världen och av branschorganisationer är Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlägsen andra metoder där det bland annat bevisats att EVM har en signifikant påverkan på ett projekts framgång. Metoden är standard i ett flertal länder men få svenska organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien är att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska organisationer för att skapa en bättre förståelse av adoptionsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande organisationer.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

SyfteSyftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Hofstedes studier om påverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur påverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrågeställningVad är sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt är det att ta hänsyn till den nationella kulturen när företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet är omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands då den är beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stämmer delvis då IKEA påverkats av både den ryska marknaden och nationella kulturen.Fastän nationell kultur har en stor påverkan på företag som etablerar sig utomlands, så är den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland påverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det påverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rätt ledarskap och en tydlig organisationskultur så skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskärnan på 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby på 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanläggning på 2000-talet, ESS ? med avseende på diskursiva spänningar och förändringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förändrats från att ha karaktär av rationalistisk funktionalism, där ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier är viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förändrats från att ha haft ett stort inslag av linjära styrsystem: politikerna sätter målen, tjänstemännen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nätverksstyrning ? trådlösa nätverk ? där rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän förändras utan att styrkeförhållandena dem emellan nödvändigtvis gör det..

Syftet med studien är att undersöka till vilken utsträckning människor upplever att de påverkas av media i sina attityder och åsikter kring politik, Och studera åldersskillnader mellan åldersgrupperna 18-25 och 65+. Vi ville även undersöka vilken inverkan medias politiska rapportering har på respondenterna. Det gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till 104 respondenter, 52 i åldersgruppen 18-25 och 52 i åldersgruppen 65+. Resultatet visade att det finns vissa ålderskillnader i hur espondenterna upplever påverkan från media i sina politiska åsikter.

Abstract I fokus för detta arbete står frågan om förhållandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i relation till diskussionen om den allmänna förklaringen 1948 och världskonferensen om de mänskliga rättigheterna i Wien 1993. Både de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhållande uppmärksammas, till exempel med avseende på definition av rättigheter, deras funktion och så vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmänna förklaringen och Wienkonferensen. Särskild vikt läggs vid att förstå dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-Väst konflikten samt Nord-Syd konflikten..

 Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor.

I denna uppsats har vi undersökt om en förmögenhetsskatt är effektiv i en liten öppen ekonomi. Vi har undersökt om de politiska argumenten har stöd i teori och empiri. Den politiska diskussionen handlar främst om förmögenhetsskattens inverkan på tillväxt, jobb och nyföretagandet.Vi har i denna uppsats visat att en förmögenhetsskatt i en liten öppen ekonomi leder till att kapital flyr landet, minskat inhemskt sparande och skattepanering.En förmögenhetsskatt kan också leda till att risktagandet i en ekonomi minskar vilket ger ett mindre utbud av riskkapital till nyföretagare..

Vi lever i en värld där förändringar ständigt sker vare sig det gäller individen eller naturen, men även organisationer måste göra förändringar för att anpassa sig efter miljön i sin omgivning. Vi befinner oss i en högteknologisk tid, alltmer företag använder modern teknik för att generera konkurrensfördelar. Vi anser att förändringsprocesser sker olikartat beroende på olika bakomliggande faktorer som vi kommer fram till i uppsatsen..

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

I denna uppsats undersöker vi ifall det är möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att använda sig av utvalda strategimodeller som används inom ett vinstsyftande företag. I vår uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. Primärdatan består av intervjuer med representanter från Röda Korset samt internt material från Röda Korset Sverige. Sekundärdatan består av facklitteratur, artiklar om ideella organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi använt oss av diverse metodlitteratur.

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna.

Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.  Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld.