Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna.

Vi lever längre, är friskare och både kan och vill jobba längre. Företagen och organisationer står inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja äldre medarbetare för att täcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa på goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glädje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel från olika företag som beskrivits på olika sätt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete än vad vi hade föreställt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till ålder.Vi har funnit att ålder förstärks genom attityder, att "bli gammal" upptäcks inte automatiskt av en enskild person, ofta är det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 år som gör en person uppmärksam på att denne nu betraktas som "äldre".

Forskning inom temporära organisationer har tidigare fokuserat på förtroende från projektledarens perspektiv, därmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgångspunkt från medarbetare i temporära organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor påverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart är vissa egenskaper som anses vara grundläggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer där insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jämförts med studiens teoretiska utgångspunkter. Vi kunde därefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benämningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras.

Olika frågor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet är att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrättsenlig intervention. Då insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitär intervention är huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sådant samtycke som krävs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fått ett bemyndigande av säkerhetsrådet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktäriseras som en humanitär intervention.Det framkommer att det som är viktigast i utredningen i förhållande till dessa frågor är huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande på Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av säkerhetsrådet är giltiga samt om det har utvecklats tillräcklig praxis och opinio juris för att rättfärdiga humanitära interventioner av regionala organisationer som sedvanerätt.Analysen visar att samtliga dessa frågor måste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var således till en början en folkrättsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregångare för humanitära interventioner.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

Sverige som land säger sig idag ha förändrat sin politik ifrån en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom säkerhetspolitiken sågs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till är genom en analys av den politiska diskursen ta reda på huruvida Sverige kan sägas ha lämnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gått över till en solidaritetspolitik.För att ta reda på detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk säkerhetspolitik. Fallet består av det nordiska samarbetet sett från svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet används teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Organisationsförändring behövs för att bevara hög effektivitet i organisationer när omvärldenförändras. För större organisationer behövs en tydlig avgränsning arbetas fram innanorganisationsförändringsarbetet startar. Landstinget i Värmland behöver utföraorganisationsförändringar på grund av ett föråldrat IT-system som används i verksamheten. Enmålgruppsanalys har genomförts av IT-systemet vilket resulterade i tre målgrupper. Intervjuer medpersoner ur de tre målgrupperna har genomförts vilket resulterade i data som användes till attanalysera och svara på rapportens två forskningsfrågor.

Vår uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsområde. Utanförskap är ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestämt sätt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stående utanför samhället. Inom det sociala arbetet används utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det även ut flera samhällskritiska hiphop-låtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvårdenoch frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barnupplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativdå vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt föratt analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontaktmed frihetsberövade föräldrar i liten skala.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fått en allt viktigare roll på den svenska marknaden. Vår uppsats diskuterar det relativt nya sättet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns när organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar även upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tänkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen.

Den kommunala revisionen har inrättats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de biträds av sakkunnig personal från privata revisionsbyråer. Syftet med den kommunala revisionen är att granska och bedöma hur nämnder, fullmäktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner. Det är vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslå fullmäktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna.