Syftet är att fastställa gemensamma drag och paralleller, som återfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights? ramberättelse återfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ? kärnberättelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berättelserna hämtade från Leabhar Gabhála Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material är hämtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehållsliga mötet, kommer jag fram till att Mr.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhället och hur dessa påverkar relationerna mellan människor. Utgångspunkten är att flera undersökningar pekar på att den mediala bilden av terroristen är kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram är kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de är förankrade i. Analysen sker på tre nivåer.

Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll..

Ett aktuellt ämne inom den politiska debatten idag, är neddragningar inom Försvarsmakten. InomMiljöpartiet vill man lägga ner hela svenska ubåtsflottiljen. Syftet med uppsatsen är att studerabehovet av ubåtar från ett svenskt Försvarsmaktsperspektiv. Uppsatsen har skrivits genom enkomparativ process, med en kvantitativ ansats i analysen. Jag redovisar vilka förmågor somsvenska ubåtar har och vilka förmågor Försvarsmakten skall ha.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör.

Studien ämnar att belysa de attityder som lärare genom sin yrkesprofession besitter angående skolans huvudmannaskap, lärrarollen i förändring samt lärares syn på eleverna. Introduktionen utgörs av aktuella politiska debatter 2013 och 2014 huruvida skolan bör vara statligt styrd eller inte. Eftersom det är lärares yrkesprofession som kommer i direkt anslutning till de reformer som politiker driver på skolan är det relevant att undersöka dessa åsikter. Bakgrunden till decentraliseringen härrör från de samhällsförändringar som påverkat landet, då individen förutsätts vara i fokus, vilket i sin tur har lett till att elevens roll förändrats i statens styrdokument för hur undervisningen ? och betygssättning ska bedrivas.

I föreliggande uppsats jämförs karaktärsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrån frågorna: vad talas det om och vad talas det inte om när det gäller: elevers prestation och motivation, utvärdering av skolan, tydlighet/ rättvisa, lärande/examination/undervisning samt urval? Frågorna ställs till de lästa texterna inom de valda diskurserna. Läroplansteori har använts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. Jämförelsen av karaktärsdragen visar att båda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rättvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svårigheter att språkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i båda diskurserna om en oro för ytinlärning och en större fokusering på detaljer, även om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Det här projektet handlar om att bearbeta den episka teaterns scenografi på ett vissom gör pjäsen slagstark i vår tid och anda. Jag har eftersträvat att påvisa desspolitiska och samhälleliga relevans i kombination med att hålla den intressant föråskådaren som direkt upplevelse. Jag har förhållit mig till Bertolt Brecht ochErwin Piscators texter om teaterns utförande och dramaturgi och även denspektakelkultur som tar större och större utrymme i den samtida teatervärlden. Jaghar med hjälp av läsning, skissande, modellbygge, studiebesök och samtal medscenografer och en teaterregissör arbetat med frågeställningen hur Bertolt BrechtsDie Dreigroschenoper (1928) ser ut år 2014..

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning.

AbstraktEntusiasm eller ointresse - vad är det som förorsakar lust eller motvilja för skapande ämnen? Frågan jag ställer är väldigt omfattande och berör flera samhällsområden. Tid - den historiska och i individens utveckling; Plats - i världen och individrelaterat tillsammans med tillhörande närmiljö, traditioner och relationer, samt individer med sina personligheter. Därför väljer jag att koncentrera mig på fyra ungdomars utsagor, som är minnen från deras viktigaste uppväxtmiljö hemmet och skolan, i samband med frågan om hur de uppfattar lust för skapande i ämnet bild och vad som var lustfyllt i ämnet bild. Denna avgränsning resulterar i en undersökning som är en kvalitativ studie i form av en diskursanalys.

The thought behind this bachelor essay regarding gender and rhetorical feminist criticism developed years ago out of the fact that I read just a little too many dirty chick lit-pockets as a teen. Those chick lit-pockets were my first introduction to sex, to gender roles, to how men and women react and are supposed to react to each other and, in some sense, even to feminism. Those chick lit-pockets, later turning into hardcore Harlequin-books, became my benchmark when I started to contemplate the fact that this is a man?s world, produced and reproduced by a male gaze which influences everything from sex, porn, advertising, gender roles, jobs and payment to dirty pockets for teenage girls.The essays aims to show how the male gaze-phenomenon could be to use for the rhetoric discipline: first combined with other rhetorical theories as a way to analyze and understand gender and objectification. The main question asked; How to put the male gaze on a rhetorical leash? This bachelor essay consists of a qualitative literature study focusing on four articles and one book in which five different male gaze-perspective appears.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den svenska flyktingpolitiken gentemot det ockuperade Norge under andra världskriget samt att ta reda på hur många flyktingar som kom från Norge till Sverige. Uppsatsen har både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att besvara syftet. Syftet ska besvaras med hjälp av litteratur från norska och svenska författare samt med arkivmaterial från Norrbottens minne. Andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 när Tyskland anföll Polen. I inledningen av kriget hade nazisterna med sin ledare Adolf Hitler stora framgångar.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att genom en tudelad studie undersöka hur det globala fenomenet Anonymous framställs och gestaltas i svensk nyhetsmedia, jämfört med hur deras aktiva deltagare framställer rörelsen. Utifrån detta syfte konstruerades tre frågeställningar; Hur framställs Anonymous i svensk nyhetsmedia? Hur framställs Anonymous av sina aktiva deltagare? På vilka sätt överensstämmer respektive skiljer sig dessa framställningar åt?Material Då uppsatsen innehåller en tudelad studie består analysmaterialet av två olika material. Det ena materialet består av 28 tidningsartiklar från de fyra största svenska dagstidningarna. Det andra materialet består av tre intervjuer med tre olika personer som identifierar sig som aktiva inom Anonymous.Teori & metod Jag har använt kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta de två materialen.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor på arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart på allvar.Det övergripande syftet med denna studie är att bringa en bredare förståelse kring kvinnor i förhållande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen är att tillföra personalområdet en djupare och bredare förståelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen måste förhålla sig till och därmed också arbetsgivare.Resultatet visar, utifrån kvinnornas berättelser, att samhälleliga förutsättningar för balans och integration, jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration är viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har även visat sig att förändringar i ovannämnda perspektiv av work-life balance är små mellan generationerna. I de samhälleliga förutsättningarna för balans och integration syns tydliga förändringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsättningar har förändrats över tid. Nya hjälpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhällsekonomiska situationen förändrats.