Sök:

Sökresultat:

2414 Uppsatser om Politiska miljövisioner - Sida 63 av 161

Radikal högerpopulism i Sverige. : En kvantitativ undersökning angÄende Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006

Den hÀr uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angÄende vÀljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna Àr landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en frÀmlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns mÄnga olika teorier angÄende vÀljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lÄgutbildade okvalificerade individer med smÄ ekonomiska medel Àr mer benÀgna att rösta pÄ RHP-partier Àn högutbildade och förhÄllandevis vÀlbÀrgade individer. Arbetslöshet och nivÄ av invandring har dÀrutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.

SÀkerhetskulturer i flygorganisationer: En jÀmförande studie mellan tvÄ flygorganisationer

Syftet med denna explorativa studie var att utforska sÀkerhetsklimat, psykosociala förhÄllanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jÀmfört de tvÄ flygorganisationerna, som skiljer sig Ät i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mÄl. En enkÀtundersökning genomfördes med hjÀlp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsÀnda enkÀter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrÄn Förvarsmakten och 21 ifrÄn Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt Àn flygförarna i Försvarsmakten.

EU-domstolen under rÀttsteoretikernas lupp. En studie av kritiken av EU-domstolen som illegitim rÀttsskapare ur ett veteskapsteor

Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.

"Det internationella kortet": En undersökning av det politiska samtalet kring Ålandsexemplet

Over the past few years the Åland islands have attracted growing internationalattention as an example of how to successfully secure the position of a minorityregion, and in the current situation the government of Åland has an intention toextend the efforts of spreading the example of Åland. The purpose of this essay isto shed light on the political discussion about the example of Åland, andinvestigate the underlying political reasons for emphasizing the example of Ålandinternationally. Through interviews with leading politicians on Åland I analyzeÅland as a norm entrepreneur. The research shows that besides altruism, selfinterestis a factor behind emphasizing the example of Åland. The essay showsthat the theory of norm entrepreneurship also can be applied on an autonomousarea, but instead of influencing international organizations themselves, theautonomous area use norm entrepreneurship as a tool for influencing domesticpolitics..

ABC-staden Va?llingby vs. Norra Djurga?rdsstaden : Visioner som pra?glat nya stadsdelar - nu och da?

Vi har genomfört en studie som berör förhÄllningssÀtt dÀr könsroller i Àmnet idrott ochhÀlsa undersöks och analyseras. Studien Àmnar undersöka lÀrares förhÄllningssÀttgentemot elever beroende pÄ könstillhörighet samt elevernas förhÄllningssÀtt tillvarandra. För att söka svar har vi anvÀnt oss av observation som metod dÀr vi varitkÀnda icke deltagande observatörer. Studien bygger pÄ att undersöka den socialainteraktionen mellan lÀrare och elev, men Àven elevernas förhÄllningssÀtt mot varandra.I studien har vi anvÀnt oss av tvÄ idrottslÀrare pÄ tvÄ skilda skolor dÀr Äldrarna pÄeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare Är,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de Àldre.

Konsten att lyfta ett varumĂ€rke : -en studie om Övikshem

SammanfattningFör att ett företag ska överleva pĂ„ marknaden Ă€r ett starkt varumĂ€rke ett mĂ„ste.  Konkurrensen sĂ€tter press pĂ„ varumĂ€rket och vikten av ett starkt varumĂ€rke har aldrig varit större. Det kan finnas alternativ som bĂ„de kan var billigare och bĂ€ttre men ett starkt varumĂ€rke kan övertyga kunden att vĂ€lja företagets tjĂ€nster.  Kunden köper alltsĂ„ ett varumĂ€rke och inte tjĂ€nsten i sig.Ett företag som förstĂ„tt vikten av ett starkt varumĂ€rke Ă€r vĂ„r uppdragsgivare- Övikshem, en hyresvĂ€rd i Örnsköldsvik.  Företaget har genomgĂ„tt organisatoriska förĂ€ndringar och vill nu ha hjĂ€lp att lyfta varumĂ€rket ytterligare. Vi har genom en omfattad enkĂ€tundersökning tagit reda pĂ„ hur kunden uppfattar varumĂ€rket Övikshem. Tillsammans med information frĂ„n företaget kan vi pĂ„visa vilka skillnader som finns mellan kundens bild av varumĂ€rket och företagets visioner.VĂ„rt teoretiska arbete har resulterat i en unik modell som genom fem attribut visar pĂ„ vad som pĂ„verkar företagets varumĂ€rkeskapital.

Ett större golv. : Examensarbete i samarbete med KÀhrs.

Syftet med detta examensarbete har varit att skapa ett intresse kring den smÄlÀndska golvproducenten KÀhrs och deras produkter, genom att anvÀnda deras golvmaterial pÄ ett nytt sÀtt. UtgÄngspunkten har varit att deras golv skall fÄ ta mer plats i morgondagens offentliga rum, frÀmst hotellobbys och vÀntrum. Genom att belysa golvet Àr min förhoppning att anvÀndaren uppmÀrksammar dess nÀrvaro, och att det pÄ sÄ sÀtt tar en större visuell plats i rummet. DÀrför valde jag att arbeta fram en armatur som placeras direkt pÄ golvet i rummets hörn.Mitt arbete har kretsat kring frÄgan om hur man flyttar kÀnslan av golv till ett annat sammanhang utan att tappa golvets identitet. De metoder jag anvÀnt mig av för att fÄ svar pÄ detta Àr dekonstruktion, för att hitta golvets kÀrna, och ITK (Identity Tool Kit) för att precisera mina mÄl och mina visioner.Stor vikt har lagts vid att förstÀrka den kÀnsla av Àkthet och ursprung som prÀglar KÀhrs produkter, och dÀrför Àr mycket av min inspiration hÀmtad frÄn trÀdets uttryck i de olika Ärstiderna samt frÄn den japanska estetiken, wabi-sabi.Arbetet resulterade i en golvarmatur, Änyo, som tar tillvara KÀhrs spillmaterial.

E-government. : En studie av 24-timmarsmyndigheten i kommunerna.

FrĂ„geformulering: Vilka faktorer Ă€r det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjĂ€nster?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera och undersöka nulĂ€ge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms omrĂ„det.Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkĂ€tundersökning.Teori: Vi har anvĂ€nt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin bestĂ„r av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsomrĂ„det samt en enkĂ€t som undersöker invĂ„narna i tvĂ„ av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government Ă€r bland annat politiska pĂ„tryckningar och förĂ€ndringar i omvĂ€rlden. Även om kommunerna ligger pĂ„ olika nivĂ„er, strĂ€var de efter samma mĂ„l, för att uppnĂ„ den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

E-government. : En studie av 24-timmarsmyndigheten i kommunerna.

FrĂ„geformulering: Vilka faktorer Ă€r det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjĂ€nster?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera och undersöka nulĂ€ge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms omrĂ„det.Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkĂ€tundersökning.Teori: Vi har anvĂ€nt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin bestĂ„r av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsomrĂ„det samt en enkĂ€t som undersöker invĂ„narna i tvĂ„ av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government Ă€r bland annat politiska pĂ„tryckningar och förĂ€ndringar i omvĂ€rlden. Även om kommunerna ligger pĂ„ olika nivĂ„er, strĂ€var de efter samma mĂ„l, för att uppnĂ„ den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

TillgÀnglighet i den fysiska miljön - intentioner, ambitioner & realitet

Ämnet för den hĂ€r uppstatsen Ă€r att undersöka vilka förestĂ€llningar det finns om tillgĂ€nglighet och hur samhĂ€lleliga strukturer pĂ„verkar arbetet med att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frĂ„gor har stĂ€llts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilken roll har andra aktörer i samhĂ€llet för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer pĂ„verkar den fysiska planeringens förmĂ„ga att hantera tillgĂ€nglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgĂ€nglighet. Den egna undersökningen baserar sig pĂ„ empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehĂ„llsanalysen Ă€r utförd pĂ„ tre politiska dokument, varav tvĂ„ av dem utgĂ„r frĂ„n funktionshinderspolitiken, medan det tredje Ă€r förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har dĂ€rför en tydligare anknytning till fysisk planering.

Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder : - FrÄn Martin Luther till lokala likabehandlingsplaner

Syftet med studien Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder Àr att systematiskt analysera innehÄllet i skriftliga dokument som kan sÀgas utgöra eller har utgjort vÀrdegrunder för allmÀnna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rÄdande maktordningen i samhÀllet och den vÀrdegrund som rÄder i allmÀnna svenska skolor. Detta tycks gÀlla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna föresprÄkar. AllmÀnna skolor kan sÄledes i hög grad ses som redskap för att reproducera, Äterskapa, makten hos för tillfÀllet dominerande samhÀllsgrupper och för att styra eleverna, samhÀllsmedborgarna, i önskvÀrd riktning..

En utredning av grÀnsen för den kommunala kompetensen

En kommun Àr ett visst territorium inom Sveriges grÀnser som har en sjÀlvstyranderÀtt inom vissa speciella omrÄden. KommunfullmÀktige Àr kommunens högsta beslutande organ och bestÄr av politiskt valda personer som representerar politiska partier. De regler som bestÀmmer vad en kommun fÄr göra kallas den kommunala kompetensen. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om kommuner, reda ut inom vilka grÀnser de fÄr agera och analysera mitt huvudexempel, Coop Arena - affÀren. Metoden för skrivandet av denna uppsats har varit den klassiska juridiska, vilket innebÀr studier av lagtext, doktrin och rÀttspraxis.

Kollektivavtal och de mÀnskliga rÀttigheterna i Sverige

Uppsatsen utgÄr frÄn det moderna samhÀllets tro pÄ den rationella individen och pÄ en liberal frihetskatalog bestÄende av sÄvÀl ekonomiska, sociala, kulturella rÀttigheter och medborgerliga, politiska rÀttigheter. UtifrÄn denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstÄ kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mÀnskliga rÀttigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och pÄ en sÄdan nivÄ att sÄvÀl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande sÄ riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anstÀllnings och arbetsvillkoren, men fÄr ÀndÄ in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sÄdant innehÄll att de mÀnskliga rÀttigheterna kan hamna pÄ en hög nivÄ..

Motivation hos skolmÄltidspersonal - En undersökning utifrÄn Herzbergs tvÄfaktorteori

Ett problemomrÄde vi upptÀckt omfattar den offentliga mÄltidssektorn som bland annat förknippas med en begrÀnsad ekonomi och svagt styre. UtifrÄn tidigare erfarenheter inom verksamhetsförlagd utbildning har vi stundtals uppfattat motivationen hos offentlig mÄltidspersonal bristande och vill dÀrför undersöka detta. Vi vill Àven ta reda pÄ hur ledare i en verksamhet kan pÄverka motivationen. Med vÄr kandidatuppsats ville vi undersöka vad som motiverar skolmÄltidspersonal till att göra en bra arbetsinsats utifrÄn Herzbergs tvÄfaktorteori. Frederick Herzberg har genom sin studie tagit fram fem motivationsfaktorer och fem stycken hygienfaktorer, vilka antingen kan bidra till motivation eller förhindra att missnöje uppstÄr.

Professionalisering i liten skala : En studie om valkampanjer i Halmstads kommun

Forskning om professionaliserade valkampanjer har nÀstan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, sÄ som lokala- och supranationella val. Den hÀr studien söker att nyansera den gÀngse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utstrÀckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun anvÀnder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utstrÀckning det nuvarande teoretiska ramverket Àr applicerbart pÄ lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som vÀntat pÄ en lÀgre generell grad av professionalisering jÀmfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet pÄ att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->