Sök:

Sökresultat:

2414 Uppsatser om Politiska miljövisioner - Sida 46 av 161

Strategisk ekonomistyrning sett ur ett operationellt perspektiv: en fallstudie av New Boliden BolidenomrÄdet

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig pÄ att uppnÄ kortsiktiga mÄl. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervÀrden krÀvs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnÄ detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstÄr och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

City planning theories in Sweden : yesterday, today and tomorrow

SammandragBostadsbrist och ohÀlsa har varit den problematik som frÀmst prÀglat Sveriges stadsbyggnadsideal frÄn sent 1800-taltill idag. En vÀldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen frÄn landsbygd till tÀtort har stÀllt stora kravpÄ en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer nÀrstaden utökat sin yta och befolkningen bor pÄ en plats medan arbete och service finns pÄ en annan.Om man tittar pÄ de stadsbyggnadsideal som prÀglat staden finns en tydlig vÄgrörelse och pendling mellan kvalitativavÀrden som Àr svÄra att mÀta och kvantitativa vÀrden som baseras pÄ ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus pÄ kvantitet följs av ett med fokus pÄ kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat pÄ prÀglar lösningen pÄ problemen men retorik och argumentationspelar en vÀsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det Àr genom slagkraftigheten hos idéerna som föresprÄkarnaav ett ideal gör sina Äsikter hörda och fÄr gehör eller inte för sina visioner..

En beskrivning av det okÀnda. En studie om gestaltningen av Anonymous

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en tudelad studie undersöka hur det globala fenomenet Anonymous framstÀlls och gestaltas i svensk nyhetsmedia, jÀmfört med hur deras aktiva deltagare framstÀller rörelsen. UtifrÄn detta syfte konstruerades tre frÄgestÀllningar; Hur framstÀlls Anonymous i svensk nyhetsmedia? Hur framstÀlls Anonymous av sina aktiva deltagare? PÄ vilka sÀtt överensstÀmmer respektive skiljer sig dessa framstÀllningar Ät?Material DÄ uppsatsen innehÄller en tudelad studie bestÄr analysmaterialet av tvÄ olika material. Det ena materialet bestÄr av 28 tidningsartiklar frÄn de fyra största svenska dagstidningarna. Det andra materialet bestÄr av tre intervjuer med tre olika personer som identifierar sig som aktiva inom Anonymous.Teori & metod Jag har anvÀnt kvalitativ innehÄllsanalys för att bearbeta de tvÄ materialen.

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Hur kan destinationsutvecklingsorgans beslut och motiv att satsa pÄ stora event förklaras? -en fallstudie av Region SkÄnes satsning pÄ America's Cup i Malmö

Vi har i vÄr uppsats funnit att den verkliga situationen för ett destinationsutvecklingsorgan som Àr i ett initialt skede av en eventsatsning Àr komplexare Àn vad den normativa teorin beskriver. VÄr fallstudie pÄvisar tydligt att destinationsutvecklingsorgan inte alltid har strategier, mÄl och visioner för destinationsutveckling eller för hur de ska gÄ till vÀga i ett eventbeslut. VÄra resultat tyder pÄ att de som inte har nÄgra strategier som kan ligga till grund för sÄdana beslut styrs av irrationella ad hoc-beslut. För Region SkÄne anser vi att det var ?Chansen? som var det primÀra motivet till att satsa pÄ America?s Cup.

HÀlsofrÀmjande ledarskap : Ledarens roll för sina anstÀlldas motivation till god hÀlsa

Ledarens roll förutom att styra verksamhetens uppsatta mĂ„l och visioner Ă€r att se till att fĂ„ medarbetarna med sig, utan dem fungerar inte verksamheten. Ledarens stil pĂ„verkar medarbetarnas vĂ€lmĂ„ende. Ett auktoritĂ€rt ledarskap har visat sig leda till större sjukfrĂ„nvaro bĂ„de pĂ„ kort- och lĂ„ng sikt medan en demokratisk ledare oftare har medarbetare som mĂ„r bra, utvecklas och presterar bĂ€ttre. Åtta intervjuer gjordes med ledare inom olika branscher inom nĂ€ringslivet. Studiens syfte belyser ledarens tankar och agerande kring sin egen hĂ€lsa samt deras anstĂ€lldas hĂ€lsa.

Ett kvinnligt perspektiv pÄ work-life balance : samhÀlleliga förutsÀttningar, jÀmstÀlldhet och strategier

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor pÄ arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart pÄ allvar.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bringa en bredare förstÄelse kring kvinnor i förhÄllande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen Àr att tillföra personalomrÄdet en djupare och bredare förstÄelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen mÄste förhÄlla sig till och dÀrmed ocksÄ arbetsgivare.Resultatet visar, utifrÄn kvinnornas berÀttelser, att samhÀlleliga förutsÀttningar för balans och integration, jÀmstÀlldheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration Àr viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har Àven visat sig att förÀndringar i ovannÀmnda perspektiv av work-life balance Àr smÄ mellan generationerna. I de samhÀlleliga förutsÀttningarna för balans och integration syns tydliga förÀndringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsÀttningar har förÀndrats över tid. Nya hjÀlpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhÀllsekonomiska situationen förÀndrats.

Politikern F. A. BÀckströms familje- och arbetsliv Ären 1866- 1935: en historisk mikro- och fallstudie över en vardagspolitikers livshistoria kopplat till karriÀrtyp, karriÀrvÀg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform

Syftet med studien Àr i första hand att göra en undersökning av PiteÄpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) BÀckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv Ären 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet frÄn den empiriska undersökningen analyseras och kopplas dÀrefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriÀrtyp, karriÀrvÀg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen Àr hermeneutisk. KÀllmaterialet utgörs av dokument samt berÀttande kÀllor.

Det vi vet nÀr vi glömt allt vi lÀrt oss : den politiska debatten om utbildning för nyanlÀnda elever pÄ 1970-talet och 2000-talet

The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny:What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils?What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils?Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils?The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods.

Det talade ordet gÀller : VÀlkommen till de nya moderaterna

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistÀmmotal pÄ partistÀmman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal Àr typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som Àgde rum under hösten samma Är, angÄende ett eventuell nÀrmande till socialdemokratin, var ett grundat pÄstÄende. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistÀmmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad pÄ idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jÀmförelse mellan Reinfeldts tal och partistÀmmotal frÄn Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras.

Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Visionen om En skola för alla : En intervjustudie om Ätta Äedagpgers arbete för att uppnÄ En skola för alla

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Feminist eller för JÀmstÀlldhet? En diskussion angÄende högerns avstÄndstagande till att anvÀnda begreppet feminism.

SammanfattningJag har valt att problematisera varför vissa grupper och aktörer inte vill kalla sig för feminister och istÀllet sÀger att de Àr för jÀmstÀlldhet. Jag pÄstÄr dÀrmed att pÄ grund av det avstÄndstagandet har antifeminismen vuxit fram.Ordet feminist kopplas ofta samman med en vÀnsterpolitik, dÀrför har jag valt att belysa högerns Äsikter angÄende feminismen och jÀmstÀlldhetsbegreppet. Jag har alltsÄ utsett att undersöka en offentlig tyckare; Susanna Popova och det politiska fÀltet med Moderaterna och Kristdemokraterna. Orsaker till deras avstÄndstagande Àr feminismens starka koppling till vÀnsterpolitiken, att den Àr för generaliserande och fokuserande pÄ endast kvinnan och hennes behov i samhÀllet samt att feminismen endast tycks se till det kollektiva agerandet.Genom att ha belyst högersidans Äsikter har jag visat pÄ att jÀmstÀlldhetsmÄlet inte behöver se likadant ut, liksom vÀgen till att uppnÄ jÀmstÀlldhet i samhÀllet.NyckelordAntifeminism, Feminism, JÀmstÀlldhet, Backlash, Popova, Moderaterna, KristdemokraternaAbstraktI have decided to problemize why people do not call them self feminists and instead say that they are ?for equality?.

?Smutsiga ma?n och goda kvinnor? : En genusstudie om Moa Martinsons ma?n i Mia-serien

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->