Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden.

Studiens syfte var att undersöka påverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast på chefernas uppfattning. De övergripande frågeställningarna handlar om vilka faktorer som påverkar ledarskapet i påverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgå från en modell om påverkan av Dent & Brent (2009). Vår undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Långtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik är ett högst aktuellt ämne för såväl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhället pengar och ju längre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.?I denna studie används en kvalitativ metod där vi vänder blicken från de politiska diskussionerna och istället fokuserar på de långtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas åtta långtidsarbetslösa individer från två olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriärresor, syn på sitt eget ansvar, hjälpen de fått och känslan inför framtiden.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden.

Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas.

Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. Målet är att få reda på om villkoren har förändrats och i sådana fall varför och hur samt även få svar på frågan om arbetarkonsten har ett historiskt värde utöver det rent politiska..

SammanfattningSammanfattning - ?Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch?Datum:  2014-05-27Nivå:  Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,  Mälardalens HögskolaFörfattare:  Evelina Ljungman Agnes Åström 910906  901118Titel: ?Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch?Handledare: Angelina SundstömNyckelord: ?kvinnligt ledarskap?, ?glastak?, ?kvinnor i industrin?, ?kvinnor i toppositioner?Frågeställning: Hur arbetar industriföretaget Scania för att få in fler kvinnor i ledande positioner?Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur företag inom en mansdominerad bransch kan arbeta för att få in en högre andel kvinnliga ledare.Metod: Denna undersökning har utgått från en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Teorier har inhämtats främst från vetenskapliga artiklar och empiridelen har insamlats med hjälp av intervjuer från företagen Wiminvest och Scania.   Slutsats: De slutsatser som studien kom fram till var olika faktorer som företag i mansdominerade branscher kan arbeta med för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Det första som företagen kan göra är att gå med i liknande projekt som BON för att arbeta med denna fråga. De kan arbeta med workshops och föreläsningar för att sprida kunskap om ämnet.

Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och på den tiden innebar demokrati något helt annat än idag. Idén om det representativa styret kom att växta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur också att förändras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. Några filosofer skrev om en så kallad kontraktsteori, där rationella människor gemensamt beslutade att det enda rättvisa var ett samhälle med lika rättigheter för alla. Utifrån dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati är i modern mening ett ungt statsskick.

Det finns antaganden om att offentlig sektor har sämre ledare och färre utbildningsmöjligheter än den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet från personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrån uppsatta mål. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare årens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav på chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta chefer inom en kommun.

Alla organisationer, inklusive hälso- och sjukvården, ägnar sig åt förändringsarbete. Denna studie är skriven inom vård- och omsorgsadministration och fokuserar på förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Förändringsarbete är en komplex uppgift som kräver planering och förberedelser. För att lyckas med förändringar i hälso- och sjukvårdsorganisationer är kommunikation nödvändigt. I en organisation är det ledarna som har störst möjligheter för att ordna och påbörja kommunikation i t ex diskussionsforum.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur SIBA AB:s storytelling påverkar de anställda. Uppsatsen utgår ifrån att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker därför hur de anställda påverkas av Fabian Bengtssons tillämpade ledarstil under rådande påfrestande situation föranledd av marknadsförändringar inom hemelektronikbranschen.Forskningsfrågor:Hur kan en ledare påverka de anställdas attityder till företaget under påfrestande situationer på marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anställdas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien på SIBA AB baseras på en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pågående reklamkampanjen ?I Fabians värld?. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning ställd till 75 anställda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgår av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv påverkan på de anställda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgår även att ledare genom storytelling kan påverka anställdas attityder och intresse för företaget.

Vår uppfattning är att det inom management florerar en mängd stående uttryck,metaforer, som ledarna gärna använder sig av när de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att återkomma gång på gång under de samtalvi har haft med olika ledare under vår studietid på Högskolan i Borås, gjorde att vi intelängre såg dem som uttryck utan för oss framstod de istället som klyschor. Det här har isin tur väckt nya funderingar hos oss beträffande om ledarna verkligen tänker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förväntas välja. Samtidigtmisstänkte vi att uttrycken måste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att använda sig av dem. Det är därmed detta område som den här uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillämpa en abduktiv metod.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster.

Många barn och ungdomar tycker om att träna fotboll och fotbollsträning ingår som en naturlig del imånga barns och ungdomars uppväxt och socialisering. För fotbollsföreningarna är också barn- ochungdomsfotbollen en viktig del av verksamheten. Inom fotbollen finns det behov av välutbildade ledareför barn och ungdomar, eftersom dess agerar som en förebild för unga spelare och fostrar dem både somspelare och unga människor. Det är därför viktigt att barn- och ungdomsledare har nödvändigakvalifikationer och att de är utbildade för att klara uppdraget. Data till studien har samlats in med enkäterunder våren 2012.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.