Sökresultat:
1817 Uppsatser om Politiska försvarstal - Sida 65 av 122
NGO:s för hivpositiva i Tanzania och Uganda- Politiska aktörer?
Uganda and Tanzania are two countries severely affected by HIV/AIDS. Hence, there are a numbers of associations for PLHA there. In "Global transformations. Politics, economics and culture", Held, Mc Greew, Goldblatt and Perrton focuses None Governmental Organizations as important actors in the globalized world of today, with increased opportunities to influence and affect the politics. The aim of this paper is to investigate the opportunities for associations for PLHA in Tanzania and Uganda to affect in the national level of politics.
Perspektiv pÄ Sveriges sÀkerhetspolitik i kampen mot internationell terrorism efter 11 september 2001 : en studie om mÄl och medel inom ramen för EU och hur dessa kan förstÄs
MÄnga hÀvdar att terrordÄden i USA den 11 september 2001 förÀndrade vÀrlden. Efter dessahÀndelser har det i Sverige förts en debatt om hotet frÄn terrorism och hur detta hot kan förstÄsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhÀllet i mÄnga stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmÄga att hantera detta hot och att de politiska ÄtgÀrderna visar tecken pÄ bÄdeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga vÀrldssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den hÀr uppsatsen undersöker vilka sÀkerhetspolitiska mÄl och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.
LÀrlingselevers uppfattning om sitt eget lÀrande
Detta arbete belyser hur elever som gÄr andra Äret pÄ den kommunala gymnasieskolans lÀrlingsförsök pÄ OmvÄrdnads samt Barn och fritidsprogrammet uppfattar sitt lÀrande. LÀrlingsutbildningen har en lÄng historia och var fram till Är 1846 den enda möjligheten att fÄ en utbildning inom ett hantverksyrke. Det politiska intresset för lÀrlingsutbildning har varit och Àr fortfarande mycket stort i Sverige. En ny gymnasiereform som trÀder i kraft 2011 kommer att permanenta lÀrlingsprogram. Med anledning av detta pÄgÄr sedan 2008 försök med lÀrlingsprogram i vissa av skolverket utvalda kommuner.
FörÀldraskap, kön och manlighet i relation till politiskt ledarskap. : En diskursanalys av svensk tidningsmedias presentation av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson.
I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av tvÄ svenska politiker vad gÀller förÀldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen pÄ teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier pÄ mÀn, inklusive teorier frÄn svenska forskare sÄsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om förÀldraförsÀkringen och mÀn. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger pÄ en manlig norm, men att förÀldraskapet bygger pÄ en kvinnlig norm, dÀrav Àr det av intresse att se hur den manliga normen förÀndras eller samverkar med förÀldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes dÀrför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, tvÄ rikskÀnda politiker som bÄda blivit förÀldrar inom en ganska nÀra tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur förÀldraskapet ska moderniseras eller frigöras frÄn traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till förÀldraskapet, samt att det förekommer tvÄ tydliga diskurser i ÀmnesomrÄdet..
Vem fÄr bÀra skulden? : En studie om kunskapsluckor i matematik ur ett socio-politiskt perspektiv
Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.
En textanalys av sex handlingsplaner för integration
Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, HÀlsopedagogiska programmet.
FÀrdighet och lekfullt skapande : hur ett band gör hiphop
Den ungdomliga hiphopkulturen finns idag överallt och anvÀnds för att sÀlja allt frÄn produkter till politiska budskap. Hiphopkulturen har sin utgÄngspunkt i USA och afroamerikanernas verklighet, men den finns som ett konstnÀrligt och politiskt uttryck i hela vÀrlden, inklusive Sverige.Trots att hiphopkulturen Àr en vÀldigt praktiskt orienterad rörelse bestÄende av olika uttryck (musiken, dansen, mÄlandet osv.) finns det lite forskning som behandlar det praktiska. DÀrför tittar denna studie, som har en fenomenologisk utgÄngspunkt, nÀrmare pÄ hur ett band gör hiphopmusik. Hur gÄr de tillvÀga för att skapa musik? Hur ser relationen till de materiella tingen ut? Vilka verktyg anvÀnds i skapandet? DÄ fÀrdighet och skicklighet spelar en nyckelroll i denna process försöker studien att beskriva vad som krÀvs för att utveckla en fÀrdighet och bli skicklig.I det sista kapitlet förs en diskussion kring kunskapens roll inom hiphopkulturen, autenticitet samt vikten av att inte definiera sin musik.
Independentfilmens utveckling : Kritiken som kom av sig
AbstractINSTITUTION:Institutionen förpedagogik:Avdelningen förbild, musik och kulturpedagogikADRESS: VĂ€xjö Universitet351 95 VĂ€xjöTELEFON: 0470 ? 70 80 00HANDLEDARE: Margareta Wallin WictorinTITEL: Kulturspridning pĂ„ konstomrĂ„detSpreading culture within the sphere of artFĂRFATTARE: Johanna LiljaADRESS: Brunnsgatan 18A331 33 VĂ€rnamoTELEFON: 0370 ? 144 88TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poĂ€ngVENTILERINGSTERMIN: Ht 2005I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrĂ„n Bourdieus teorier om mĂ€nniskans relationer till det kulturella omrĂ„det. Ăven det konstpedagogiska omrĂ„det behandlas, som hĂ€r utgĂ„r ifrĂ„n Anna ? Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur.
Turkiet mot EU : en fallstudie i europeisk identitetskonstruktion
Den europeiska identiteten har blivit en viktig del i EU:s ambitioner att skapa ett större förtroende hos medborgarna. Genom att betona de humanistiska vĂ€rderingarna, den vĂ€stliga kristenheten och den liberala demokratin konstruerar EU en europeisk identitet, dĂ€r "Turken" sedan lĂ€nge varit Europas "Andre" vars egenskaper har Ă€ndrats i takt med Europas förutsĂ€ttningar.Turkiet har, trots att det i Ă„r Ă€r tjugo Ă„r sedan de ansökte om fullvĂ€rdigt medlemskap, fortfarande inte blivit medlemmar i EU. Ăven om de förelegat politiska och ekonomiska hinder för Turkiet sĂ„ har man de senaste Ă„ren haft en positiv utvecklingstrend. Denna uppsats undersöker hur Turkiets medlemsförhandlingar till EU och den debatt som kringgĂ€rdat förhandlingarna kan förstĂ„s i förhĂ„llande till skapandet av den europeiska identiteten. Genom att undersöka bland annat tal och uttalanden av centrala aktörer i EU kan vi identifiera hur en diskurs som lyfter upp vissa vĂ€rden som Ă€r grundade pĂ„ en viss historisk och kulturell utveckling har blivit gĂ€llande.
(AllmÀn)mÀnskliga rÀttigheter ? en komparativ studie av universalism hos tre mÀnniskorÀttsorganisationer verksamma i Vitryssland.
MÄlsÀttningen för uppsatsen har varit att ifrÄgasÀtta det allmÀnmÀnskliga i mÀnskliga rÀttigheter, att problematisera en rÀttighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framstÀlls som sjÀlvskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre mÀnniskorÀttsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framstÀllningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, nÀrmare bestÀmt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska hÀndelser.FrÄgestÀllningarna fokuserade pÄ allmÀngiltigheten i organisationernas MR-bild, deras instÀllning till europeiska och vÀsterlÀndska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare Àn europeiska, och att de i allt vÀsentligt arbetar opÄverkade av sin kontext.Visserligen bör resultaten sÀttas i relation till den begrÀnsade undersökningen, vilken kanske frÀmst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsomrÄdet Àr inte att förglömma.
Etnicitet och konflikt Bakgrunden till inbördeskriget i Libanon 1975
Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger pÄ att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper dÄ kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras pÄ den socialkonstruktivistiska synen pÄ etnicitet, vilken innebÀr att etnicitet Àr socialt konstruerat och förÀnderligt. Detta medför att olika omstÀndigheter kan orsaka att grÀnserna mellan etniska grupper Àndras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsÀttningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.
Att implementera etnisk mÄngfald : en studie av statlig styrning och tre myndigheters tillÀmpning av integrationspolitiken.
UtgÄngspunkten för studien Àr den statliga styrningen och dess förÀndring frÄn detaljstyrning till en mer allmÀnt formulerad mÄlstyrning. Ett omrÄde dÀr det hÀr kan mÀrkas Àr integrationspolitiken som formuleras genom allmÀnna mÄl och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande Àr den offentliga förvaltningen som bör föregÄ med ett gott exempel gentemot övriga samhÀllet. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mÄngfaldsarbete med mÄlet att personalens etniska sammansÀttning ska spegla samhÀllet i övrigt. NÄgra mer precisa direktiv hur detta ska uppnÄs och exempelvis hur det ska mÀtas anges inte.
Viktiga faktorer för sÀkerhet och tillgÀnglighet vid hÀsthantering ur rullstolsburna ryttares perspektiv
Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa Àr skapade av mÀnniskor som ingÄr i politiska och sociala sammanhang pÄverkas Àven de av omgivningens könsnormer. Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur landskapsarkitekter ser pÄ genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade pÄ att de dominerande frÄgorna inom genusperspektivet Àr trygg- och sÀkerhetsaspekten samt barns lekplatser.
Ekonomisk vinning till varje pris? En analys av den illegala vapenhandelns kopplingar till fiskeindustrin i omrÄdet kring Victoriasjön.
I filmen Darwins mardröm skildras fiskeindustrin i Victoriasjön och dess kopplingar till illegal vapenhandel. Denna handel pÄverkas och möjliggörs av ekonomiska och politiska aktörers intressen, vilka har rötter som strÀcker sig över staters grÀnser. Vi har, genom en kvalitativ textanalys, analyserat intervjuer i filmen och funnit att bÄde regeringar, transnationella nÀtverk och företag gör ekonomiska förtjÀnster pÄ vapenhandelns fortgÄende. Tillkortakommanden i de nationella och de internationella lagar och förordningar som reglerar denna handel innefattar korruption och organiserad brottslighet. Enligt Mary Kaldor Àr termen nya krig anvÀndbar för att förklara och förstÄ de förÀndringar som pÄ senare tid skett inom krigsföringen, vilka kan hÀrledas till en ökande transnationell sammanbundenhet.
Om den politiska stabilitetens effekt pÄ politikers inflytande över förvaltningen i svenska kommuner
Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.