Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

Valen 2006 var de första fria valen i den Demokratiska Republiken Congo sedan självständigheten på 1960-talet. Med valen föddes hopp om ett demokratiskt styre och en fred. Vår uppsats är en fallstudie av Congo utifrån kvalitativ textanalys. Vi försöker besvara frågan om valen har haft någon betydelse för en demokratisering, samt om de har haft någon effekt på ett fredsbyggande. Detta gör vi genom att analysera valen utifrån viktiga demokratiska kriterier, och genom teorier om vilken roll demokratisering kan ha i konfliktlösning.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..

Den svenska vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tänkt, det vill säga 10 TWh till år 2015. Om detta ska införlivas krävs det att kommunerna runt om i Sverige sätter igång med vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och Luleå - där Karlskrona kommun kanske har kommit allra längst i sin vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till vindkraft i allmänhet, kan bero på ett flertal faktorer där bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.

Den här uppsatsen belyser problematiken medborgarskapet står inför idag. I en tid då vår värld globaliseras i en ryslig fart och invandrarströmmarna är större än någonsin så väljer vi att exkludera människor. Vi har i våran uppsats valt att se problemen ur ett liberalt perspektiv. Nationalstaten har länge varit fokus i medborgarskaps frågor, men på senare tid har diskurserna om ett kosmopolitiskt medborgarskap ökat. Mångkulturalismen är en del av våran vardag, ändå så väljer vi att ställa människor utanför systemet.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet. Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen. Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.

This thesis is a study of social movements and their possibilities to effect politics by infuencing values in society through framing. I've looked upon social movements from a functionalistic-structuralistic perspective, as if they were carriers of values from people that otherwise won't be represented in the political life. The values that the social movements are struggling for can affect both the opinion and the decision-makers since the social movements in an active way are trying ti influence the society. The thesis examines the political opportunities that social movements hav to mobilise and grow. I have looked at different factors that either improve or make the political opportunities worse.

Syftet med uppsatsen är att söka utröna huruvida etnicitet kan försvåra införandet av de villkorade flerpartival som är ett resultat av politisk konditionalitet. Inledningsvis genomförs en presentation av de teoretiska ramverk som omger den politiska konditionaliteten samt valbeteende i förhållande till politiserad etnicitet, och därefter söker jag applicera dessa på Zimbabwe och Kenya. Syftet är att avgöra huruvida det föreligger någon markant skillnad mellan länderna gällande den politiserade etnicitetens påverkan på de, medelst politisk konditionalitet, villkorade representativa flerpartivalen. Metoden är empirisk utifrån sekundärlitteratur, men i förlängningen även komparativ. En diskussionsdel, vari valen i förhållande till de teoretiska ramverken problematiseras, leder fram till slutsatsen att politiserad etnicitet kan få negativa konsekvenser för villkorade val om det finns en etnisk grupp som är i synnerlig majoritet..

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill läxhjälp riskerar att utmana utbildningssystemets likvärdighet utifrån ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att på så sätt närma mig ett svar på vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av läxhjälp från läxhjälpsföretag kan innebära. Jag har även undersökt hur läxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten såväl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger har fått svara på intervjufrågor som rör deras syn på läxor, och hur de ser på de läxhjälpsföretag som finns att hyra.Läxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör läxor visar på att det finns många olika åsikter kring ämnet. Både när det gäller definitionen av läxan och vem som gynnas av den samma.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka framställningen av Håkan Juholt i kvällspressen. Vi har valt att jämföra de två kvällstidningarnaExpressen och Aftonbladet mellan den 8 oktober 2011 och en vecka framåt till den 14 oktober 2011 då rapporteringen av den före detta socialdemokratiska ledaren Håkan Juholt hamnade i blåsväder för första gången. Hur har Juholt framställts i kvällspressen? Vid analysen av Aftonbladet respektive Expressen har vi studerat artiklarna utifrån följande aspekter: rubrik- och bildsättning, positiva och negativa ord, politiska partier- och helhetsintrycket av artiklarna samt ur ett etiskt-, moraliskt- och jämställdhetsperspektiv.I vårt teoriavsnitt har vi behandlat mediedrev och den journalistiska formen. Kvällspressens rapportering kring Juholts så kallade bidragsfusk var ett mediedrev anfört av den socialdemokratiska tidningenAftonbladet.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhällsdiskussion. På de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrågasätter invanda föreställningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och säkerhet - allt detta hänger i allt större utsträckning på aktörer utanför varje enskilt lands gränser och på beslut som inte är underställda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strävar efter att åstadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begränsad rörlighet, från landsbygd till staden, och är enligt kosmopolitismen inte längre aktuella.

The Capturetheory wants to give an alternative explanation for the need of regulation. From this point if view the government does not have enough information to make an optimal regulation. There is a possibility for different interest groups to take advantage of the political arena by rent- seeking behaviour. An industry may be willing to be regulated to protect itself from competition. The objective of this paper is to account for the pros and cons of the theory of regulatory capture and also if it can be applied to the Swedish market of pharmaceuticals.

Med unionens regelverk kring statligt stöd som utgångspunkt behandlas i uppsatsen EU-rättens förhållningssätt till kommunal markförsäljning. Vid försäljning av mark kan en kommun ha andra ambitioner än att endast erhålla högsta möjliga pris. Exempelvis kan det finnas önskemål om att förena försäljningen med vissa krav på köparen, vilket i sin tur kan leda till ett lägre pris på marken. Alternativt kan priset på marken sänkas i syfte att locka investeringar. Att markförsäljning på detta vis nyttjas som ett styrmedel för att förverkliga politiska ambitioner riskerar emellertid väcka misstankar om att köparen mottagit statligt stöd.