Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv..

Denna uppsats är en diskursteoretisk analys av den amerikanska dokumentärfilmen Countdown to Zero (2010). När jag för en tid sedan såg filmen för första gången fick jag idén om att skriva denna uppsats. Anledningen var att filmen inte alls förmedlade det budskap som jag hade förväntat mig. Jag vill försöka förklara vad det är för faktorer som ger dokumentärfilmen sitt specifika uttryck i allmänhet och Countdown to Zeros uttryck i synnerhet d.v.s att problematisera hur och varför filmen är producerad på sitt specifika sätt samt hur detta påverkar dess budskap. Filmen handlar om kärnvapen och hotet som de utgör för mänsklighetens välbefinnande och överlevnad.

Detta arbete behandlar förmedlingen av den vikingatida kvinnan i arkeologisk kurslitteratur. En kvalitativ studie av materialet delar upp förmedlingen i åtta olika teman. Inom dessa teman redovisas citat som har valts ut för att representera de vis som den vikingatida kvinnan har förmedlats på. Resultatet visar att bilden av kvinna har förändrats under perioden som studerats. Den bild som ges i kurslitteraturen är sammankopplad med den arkeologiska forskningsteorins utveckling samt rådande samhällshegemoni.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

This essay deals with the paradox of why the immigrants in Sweden, despite their considerable size of 12 % of the population and common interest and living opportunities, haven?t mobilized politically in any significant way. The aim with this essay is to reach a theoretical understanding of why this paradox exist. By the use of a critical case and a theoretical model, based on theories of collective action, the conclusion of this essay is that, despite the fact that the immigrants have a common interest and an organizational structure, the immigrants in Sweden has not mobilized politically in any significant way. The main reason for this is that they have a weak common identity and they don?t have the structural opportunities to act..

Kina har i många år varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillväxt har ökat för varje år som går. Trots krisen 2008 lyckades Kina hålla landets ekonomi i schack medan andra av världens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste åren har det även framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som råder i landet. Kina har i många år varit Sveriges största importland av textilier.

Sammanfattning En fältstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlägga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmäktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmärksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta är medvetna om att det politiska engagemanget bland samhällsmedborgarna minskar. Vi fick en känsla av detta inte stämde med Centerkvinnorna och blev därför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien är att utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förståelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den påverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor.

Bostadsformen med att bo i villa och egnahem har utvecklats under olika förutsättningar i Sverige under 1900-talet beroende på konjunkturer och politiska åtgärder. Boendet i egnahem blev vanligt under 1900-talets början då det var möjligt att bygga hus med lån ur statliga egnahemsfonder. Egnahemsområdena var ofta tydligt detaljplanerade med mycket enhetliga mönsterplanerade trädgårdar. Samhällsutvecklingen påverkade även användningen av trädgårdar och växtvalet över tid. Genom att jämföra olika tidsperioders generella avtryck med platsspecifika fältstudier är det möjligt att analysera dels vilket växtmaterial som finns kvar i äldre villaområden, dels förändringar i växtval och funktion.

I studiens primära del försöker vi närma oss supermakten och klassificeringen av den samma i termer av resurser och ´role theory´. På en lägre abstraktionsgrad är vi intresserade av fallet Kina och att utreda i vilken mån supermaktsbegreppet kan appliceras på staten. I en andra del argumenterar vi för ett unilateralt agerande utifrån Kinas givna position i det internationella systemet.Detta gör vi genom att exemplifiera deras politiska strategi i biståndspolitiken gentemot Afrika.Genom främst ´role theory förmår vi attribuera Kina supermaktsstatus och i vår neorealistiska ansats kan vi sedan se hur de smyger fram i det internationella systemet utan direkta konfrontationer i sin strävan efter ett multipolärt system..

?The European Union recognises that to be more effective in the fight against terrorism andon the world stage generally it must make it´s European Security and Defence Policy (ESDP)fully operational?. Detta uttalande från det Europeiska rådet i september 2001 skapade hosförfattaren ett intresse för att undersöka vilken roll den Europeiska unionen egentligen har ikampen mot terrorismen.Föreliggande uppsats strävar efter att analysera EU: s nuvarande samt framtida potentiellaförmåga att bekämpa internationell terrorism. Inriktningen på uppsatsen är att analysera EU:sstrukturella förutsättningar. Undersökningen är fokuserad på vidtagna åtgärder efter den 11september 2001 och som stöd för analysen utnyttjas tre frågeställningar:1.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under två olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrån vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fábricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrån feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgått från en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. Många kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrån en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill säga med moderskapet och med sysslor i hemmet. Utifrån det ställningstagandet har kvinnorna i rörelserna också ofta tagit avstånd ifrån politik och politis-ka strukturer.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet.