Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras.

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende.

SammanfattningJag har valt att problematisera varför vissa grupper och aktörer inte vill kalla sig för feminister och istället säger att de är för jämställdhet. Jag påstår därmed att på grund av det avståndstagandet har antifeminismen vuxit fram.Ordet feminist kopplas ofta samman med en vänsterpolitik, därför har jag valt att belysa högerns åsikter angående feminismen och jämställdhetsbegreppet. Jag har alltså utsett att undersöka en offentlig tyckare; Susanna Popova och det politiska fältet med Moderaterna och Kristdemokraterna. Orsaker till deras avståndstagande är feminismens starka koppling till vänsterpolitiken, att den är för generaliserande och fokuserande på endast kvinnan och hennes behov i samhället samt att feminismen endast tycks se till det kollektiva agerandet.Genom att ha belyst högersidans åsikter har jag visat på att jämställdhetsmålet inte behöver se likadant ut, liksom vägen till att uppnå jämställdhet i samhället.NyckelordAntifeminism, Feminism, Jämställdhet, Backlash, Popova, Moderaterna, KristdemokraternaAbstraktI have decided to problemize why people do not call them self feminists and instead say that they are ?for equality?.

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation på Facebook.Författare: Kristin Claréus Wästlund, Jakob Säw, Klara Schåltz Bodinson.Handledare: Nicklas Håkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien är att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar på Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehållsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlägg på Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet år 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks användning för politisk kommunikation är under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier är aktiva på kanalen så differentierar sig sättet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehåller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook används fristående från de traditionella massmedierna och vid länkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men när det kommer till att använda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete särskiljer sig partierna. Då går det istället att se att de bland somliga partier finns en strävan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborgoch ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, DagensNyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inteville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högtuppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällenvid den bibliska berättelsen om David och Goliat.För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdesgjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempelteorier om nyhetsframställning och språk.Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade omkonflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare SofiaAppelgren som David och facket som Goliat.

SammanfattningTurkiet är ett land som, i takt med en stärkt ekonomi, fått ett ökat inflytande i omvärlden. Landet står dessutom i egenskap av kandidatland till EU på Europas tröskel. Men hur stark är egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrågan:Har demokratin i det turkiska samhället stärkts under perioden 2002 till 2013? ämnar denna uppsats svara på frågeställningen: Vilka förutsättningar har samhället i Turkiet att utvecklas i riktning mot demokratisk konsolidering, sett utifrån Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs demokratisk konsolidering av tre antaganden:De demokratiska institutionerna och principerna åtnjuter ett utbrett samhälleligt stöd.Alla beslut som fattas och alla åtgärder som vidtas i samhället genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande.De demokratiska principerna och institutionerna är så starka att de inte låter sig påverkas av större samhällsomvandlingar eller av landets ekonomiska status. Med det turkiska samhället avses valda delar av landets civil- samt politiska samhälle.

Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället.

Demokrati och demokratiseringsprocesser uppkommer inte bara ur tomma intet. Bakom varje förändringsprocess ligger ett antal faktorer eller orsaker som ger upphov till förändringen. Syftet med denna uppsats var att analysera den folkliga organiseringens påverkan på initieringen av demokratiseringsprocesserna i Jemen och Liberia, med anledning av 2011 års tilldelning av Nobels fredspris. Problemet som skulle utredas var, hur denna folkliga organisering och påverkan teoretiskt kunde förklaras. Kunde initieringen av processerna förklaras utifrån den traditionella demokratiseringsteorin, kunde fallen snarare förklaras utifrån begreppet sociala rörelsers kollektiva handlande, eller var det i själva verket så att det var kvinnornas specifika roll som kunde förklara processerna.

Den här uppsatsen problemställning är att tillväxttakten av nya företag i regioner som får högt statligt stöd är jämförbar med regioner som får lågt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillväxttakten är lägre i de regioner som erhåller högt statligt stöd än i de regioner som får lite statligt stöd. Istället borde det vara så att i regioner som erhåller högt statligt stöd bildas fler företag än i regioner som får lågt stöd, och att den ekonomiska tillväxten åtminstone ligger i paritet med de regioner som erhåller lågt statligt stöd. Därför är uppsatsens syfte att undersöka om det går att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, när det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna är så lågt. För att kunna besvara denna frågeställning, är det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. Skälet är att det kan finnas liknande faktorer som styr både bildandet av företag, och förutsättningarna för att få redan existerande företag att växa.

Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.  Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal.

Främjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar är ett viktigt folkhälsomål i Sverige och de offentliga miljöer där ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjälpa ungdomar att äta nyttigare är det också av betydelse att hänsyn tas till ungdomars egna åsikter gällande vad som påverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgård resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förändring av detta. Målet var att med utgångspunkt från resultatet från fokusgruppsintervjuer ge förslag på förändringar i kaféet för att främja hälsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 år i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning är viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hälsosamma livsmedelsval. I en förändring av kaféet är det därför viktigt att man har ett brett, billigt och mättande utbud innehållande både nyttiga och onyttiga livsmedel.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie.