De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, och jämför dem med den samtida politiska ?lapp skall vara lapp?-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna.En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ?lapp skall vara lapp?-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten..

Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet.Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl.KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad.Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Genom denna uppsats vill vi lyfta fram de föreställningsramar som råder internationellt angående Baselkommittèns nya kapitaltäckningsregler, även kallad Basel II. Utifrån dessa föreställningsramar har vi för avsikt att identifiera hur det ser ut praktiskt i Sverige. Vår slutsats är att finansiella institutioner generellt välkomnar intentionerna med Basel II. Dock råder det skilda uppfattningar om det är praktiskt möjligt att genomföra en internationell standardisering av kapitaltäckningsregler. Det finns farhågor om att Basel II inte kommer att uppnå de uppsatta målen.

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser.

Syftet är att beskriva vilka förutsättningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med ett antal tjänstemän i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har även använt sekundärkällor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vårt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhållanden. Den politiska skillnaden var väntad och svår att åtgärda, men fyra viktiga skillnader kan utjämnas.

Kina är idag en av världens största handelsnationer. Sedan ordförande Maos död 1976 har landet öppnats upp för relationer med västvärlden. Handelsmässigt sett har Kina nått en större frihet. Syftet med denna fallstudie är att kartlägga graden av politisk liberalisering i Kina, med grundantagandet att liberalisering utgör vägen mot målet ? demokrati.

1995 röstade Sveriges medborgare för första gången i ett Europaparlamentsval där valdeltagandet var mycket lågt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, där valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning där EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen är att närmare granska EU:s politiska legitimitet i Sverige, närmare bestämt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska även titta närmare på hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad påverkar EU-frågan.

Uppsatsen utreder vilka faktorer som påverkade konstituerandet av en palestinsk identitet mellan 1870-1920. Med bakgrund av ett teoretiskt ramverk om nationell identitet undersöks fyra teman i uppsatsen som behandlar: i vilken kontext en palestinsk identitet utvecklades under Osmanska riket, hur den arabiska pressens påverkade etablerandet av en nationell identitet och vilken inverkan politiska faktorer och demografiska förändringar hade på processen, däribland vilken roll Storbritanniens utrikespolitik spelade. Det framkommer i uppsatsen att en nationell identitet förstärks när en folkgrupp upplever att den befinner sig i en situation som anses ansträngd. Faktorer som tycks hota gruppens sammansättning blir då vägledande för hur den sociala identiten framställs och framhålls i relation till vilka/vad som uppfattas att vara hotande..

1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angående hur mycket man skulle lyssna på den folkliga opinionen när det gällde utvecklingen av kärnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi staten har använt sig av i kärnkraftspolitiken 1986-2009, om de har låtit sig påverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhällets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur staten har använt sig av ekonomisk styrning inom kärnkraftspolitiken och om/hur samhälleliga opinionsskiften påverkat styrningen. Resultaten visar att den allmänna opinionen inte har påverkat politikernas beslut i kärnkraftsfrågan och att politikerna har fattat sina beslut i samhällets intresse..

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies ? STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen våren 1917, samt att studera rörelsen utifrån ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie på Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan två lokala- och två rikstäckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur både ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, då dessa båda faktorer visade sig hänga ihop. Med utgångspunkt från detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrån bättre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns även uppgifter i uppsatsen som tyder på att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stå utanför Hungerrörelsen 1917..