Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkätundersökning.Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin består av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkätundersökning.Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin består av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Ämnet för den här uppstatsen är att undersöka vilka föreställningar det finns om tillgänglighet och hur samhälleliga strukturer påverkar arbetet med att öka tillgängligheten i samhället och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frågor har ställts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgängligheten i samhället och vilken roll har andra aktörer i samhället för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer påverkar den fysiska planeringens förmåga att hantera tillgänglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgår från de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgänglighet. Den egna undersökningen baserar sig på empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen är utförd på tre politiska dokument, varav två av dem utgår från funktionshinderspolitiken, medan det tredje är förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har därför en tydligare anknytning till fysisk planering.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning..

En kommun är ett visst territorium inom Sveriges gränser som har en självstyranderätt inom vissa speciella områden. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av politiskt valda personer som representerar politiska partier. De regler som bestämmer vad en kommun får göra kallas den kommunala kompetensen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om kommuner, reda ut inom vilka gränser de får agera och analysera mitt huvudexempel, Coop Arena - affären. Metoden för skrivandet av denna uppsats har varit den klassiska juridiska, vilket innebär studier av lagtext, doktrin och rättspraxis.

Uppsatsen utgår från det moderna samhällets tro på den rationella individen och på en liberal frihetskatalog bestående av såväl ekonomiska, sociala, kulturella rättigheter och medborgerliga, politiska rättigheter. Utifrån denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstå kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mänskliga rättigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och på en sådan nivå att såväl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande så riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anställnings och arbetsvillkoren, men får ändå in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sådant innehåll att de mänskliga rättigheterna kan hamna på en hög nivå..

Forskning om professionaliserade valkampanjer har nästan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, så som lokala- och supranationella val. Den här studien söker att nyansera den gängse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utsträckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun använder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utsträckning det nuvarande teoretiska ramverket är applicerbart på lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som väntat på en lägre generell grad av professionalisering jämfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet på att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), är en av latinamerikas och kanske världens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen är dessutom verksam i en av världens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smältdeglar.I vår uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillämpa när det gäller att driva frågor om demokrati framåt. Som teoretiskt ramverk tillämpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara på frågeställning har vi genom en bred empirisk bas försökt åskådliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrån denna information dragit våra slutsatser..

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev harintensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren somperson blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egnaställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolanstidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till detpersonliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnaseventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom attfå barnen att lära, trivas och må bra i skolan.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan.

Syftet med detta arbete är att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smågrisproducent som vill ersätta sin fossiloljebaserade uppvärmning med flis, solceller resp. biogas. Arbete bygger på en litteraturstudie där vi samlat information från många olika källor för att få en så bra överblick som möjligt över de olika energikällorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag där vi undersöker vilket energislag som är mest ekonomiskt i dagsläget. Energifrågan inom lantbruket är en viktig del att lösa då oljeberoendet inte är hållbart i längden. Gården som ligger till grund för fallstudien i detta arbete är Lida gård i Sörmland som i dagsläget bedriver smågrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in på gården.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.