Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Begreppet medarbetarskap är långt ifrån ett välkänt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhållningssätt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats är för det första att få mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra är syftet att få kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje är syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsättningsvis kan bidra till att uppnå ett gott medarbetarskap.

The integration of the Internet in our society has shaped alot of the things we do in our lives. The Web allows us to achieve certain things directly through our computers, such as reading the paper and paying our bills. But this integration has also lead to another interesting change. Activists have begun to unload their operations onto the Net instead of holding on to the more traditional demonstrations performed in squares. This study aims to look into the world of cyberactivism and examine how cyberactivists experience the way activism has changed as a result of using the Internet.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm har länge varit ett stort problem och om ingen förbättring sker, väntas situationen bli ohållbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som är en sex kilometer lång pendeltågstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen är stora planeringsprojekt, där utgångspunkten är överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sätt att undvika detta är att göra tillförlitliga prognoser. För att åskådliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillämpas en narrativ metod, där kronologi används för att förtydliga händelseförloppet runt Citybanan.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell.Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna..

Med avstamp i en rad, såväl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut från EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhållningssätt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rättslig aktivism. Under de kommande åren skall också J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgränsningen av EU-domstolens juridiska sfär från lagstiftarens politiska. Weiler underkänner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrågar en rättslig måttstock för utvärdering av domstolens rättspraxis.

Transporter och dess påverkan är ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och växthuseffekten. Ett antal politiska mål har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpåverkan som transporter medför. Transporter regleras både i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter är inte tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och från en anläggning eventuellt tas med vid en tillståndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhålls ingen klarhet gällande detta.

I denna fallstudie av Region Skåne undersöks uppkomsten av nya forum för samarbete i samband med regionbildning. För att undersöka detta använder vi oss av tre politiskgeografiska begrepp. I Skåne har kommunerna delats upp i fyra samverkansorgan i vart och ett av regionens fyra hörn, detta för att kunna hävda de egna intressena gentemot regionen. Kommunerna i varje hörn har olika grad av beroende till regionen och undersökningen visar att ju större beroendet är desto mer integrerat blir samarbetet inom det egna samverkansorganet.För att skapa en förståelse för ämnet ges en kort presentation av hur regionaliseringsprocessen har sett ut i Europa, Sverige och Skåne. Materialet till analysen utgörs främst av intervjuer och rapporter där vi fokuserar på tillväxt- och utvecklingsfrågor.

The purpose of this thesis is to expose the political myth in the West about the ageing population seen as a threat against the welfare society. To do so I have described what a political myth is, and showed how it is presented in the most influential newspapers and organisations in the West. I have also presented alternative perspectives to the dominating view on the ageing population and it's impacts on welfare. In this way I have tried to point out that the subject has a political dimension. In the thesis last section I compare the message presented in the newspapers and the organisations with the characteristics of a political myth.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande.

The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization ?Ditt Nya Hageby? was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. The study presents three perspectives from which ?Ditt Nya Hageby? can be viewed.

Uppsatsen syfte är att belysa maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken. Utifrån en teoretisk förståelse problematiseras också hur handlingsutrymmet att göra maskulinitet kan påverkas för de deltagande killarna efter att de har tagit del av Machofabrikens verksamhet. De mer specifika frågeställningarna är:Vilka föreställningar kring maskulinitet ger utbildningsmaterialet Machofabriken uttryck för? Vilka maskuliniteter bör förändras och varför, och vad bör de ersättas med?Hur ska förändring genomföras, vilka är Machofabrikens verksamma komponenter?Vilka konsekvenser kan Machofabrikens verksamhet få för de deltagande killarna efter att de har arbetat med utbildningsmaterialet?Metod och material: En kvalitativ ide- och ideologianalys av utbildningsmaterialet Machofabriken som är uppsatsens empiriska material.Huvudresultat: Analysen av utbildningsmaterialet Machofabriken påvisade att problematiska maskuliniteter, många gånger med våldstendenser, framställdes i metodmaterialets filmer i större utsträckning än önskvärda maskuliniteter. Det tryckta textmaterialet med arbetsövningar och diskussionsfrågor har dock potential att lyfta fram hur maskuliniteter är en social konstruktion och därför föränderlig.