Sök:

Sökresultat:

921 Uppsatser om Politisk tillhörighet - Sida 49 av 62

Och nu blir det reklamfilm, igen! : En jÀmförande studie av Riksdagspartiernas valfilmer till Riksdagsvalen 2010 och 2014

Problemformulering och syfte: Första gÄngen de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. DÄ tv Ànnu Àr ett av de starkaste medierna Àr det ett effektivt sÀtt för partierna att nÄ ut med sina budskap. DÀrför Àr det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling dÄ vi nu har tvÄ Riksdagsval bakom oss dÀr valfilmer har sÀnts i tv. Genom att undersöka filmerna pÄ djupet Àmnar vi ta reda pÄ hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga vÀljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumÀrke.Teori: I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn den politiska kommunikationen som grund och dÀrefter gjort djupdykningar i sÄvÀl varumÀrkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys.Metod och material: Vi har anvÀnt tvÄ kvalitativa metoder i vÄr studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valÄr 2010 samt 2014.

Strategizing ac CSR : i ett företag med CSR-konsulter

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Bilden av klimatet : En jÀmförande studie av bild- och rubriksÀttning av klimatförÀndringar i Dagens Nyheter och The Times of India

Vilka inramningar anvÀnder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksÀttning av artiklar om klimatförÀndringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per Är förÀndrats frÄn 2000 till 2009? Dessa frÄgestÀllningar har vi besvarat med hjÀlp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas pÄverkan pÄ mÀnniskor.Vi valde att jÀmföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens instÀllningar till klimatförÀndringar skiljer sig Ät. Vi ville se om lÀndernas instÀllningar Äterspeglas i tidningarnas rapportering. DÄ Dagens Nyheter och The Times of India Àr de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem dÀrför nÄr mÄnga mÀnniskor, Àr det intressant att se vilka inramningar de anvÀnder sig av i artiklar om klimatförÀndringar.Metoden, vilken Àr en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstÄende teorier. Bildanalysen har bestÄtt av tjugo variabler med tillhörande variabelvÀrden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.

FörÀndringar i matematikundervisningen med avseende pÄ problemlösning i samband med införandet av Lgr80. : Med utgÄngspunkt i en tematisk studie av den professionella debatten i lÀrartidskriften NÀmnaren 1974 ? 1985.

Uppsatsens syfte Àr att studera förÀndringar i matematikundervisningen med avseende pÄ problemlösning i samband med införandet av Lgr 80. För att undersöka detta studeras den professionella debatten i lÀrartidskriften NÀmnaren. Det utvalda materialet för studien utgörs av artiklar frÄn denna tidskrift för tidsperioden 1974-1985. För att lyfta fram det mest centrala i dessa texter anvÀnds temaanalys. Politisk styrning och förÀndring i texter för matematikundervisningen studeras med utgÄngspunkt i lÀroplansteori utgÄende frÄn Lundgren och tidskriften NÀmnaren analyseras med utgÄngspunkt i Prytz definition av Lindensjö & Lundgrens arenamodell.

Arbetslöshet i nyhetstidningar : En kvantitativ innehÄllsanalys av journalistik under perioderna 1993, 2000 och 2009

I den hÀr kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framstÀlls i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under Ären 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte frÀmst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrÄgade experter hade. Vi anvÀnde oss av teorier om framing och sprÄkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehÄllsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, pÄverkas i olika grad av  hur hÀndelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar vÀljer att skriva om arbetslöshetsfrÄgan under olika svenska ekonomiska kriser.

?terfall i brott som ett problem p? politisk och institutionell niv?. : En kvalitativ unders?kning av sambandet mellan straff och rehabilitering inom svensk kriminalv?rd.

This study looks at how probation, client experiences, and criminal policy decisions affect recidivism in Sweden. Gaining a thorough grasp of how social, organizational, and political issues interact and impact the chances of rehabilitation and reintegration is the goal. Three research questions are addressed in the study: First, what are the causes of recidivism? Second, how is probation perceived by staff and clients in terms of control and support? Thirdly, what effects do political decisions have on probation services' operations and clients' chances for recovery?? A qualitative study was conducted with semi-structured interviews with twelve respondents, eight probation clients, three probation officers and one parliamentary politician. There were six themes that discussed the issue of recidivism from different perspectives, the collected data was analyzed through thematic content analysis.

Entreprenörskap Hur undervisar lÀrare entreprenörskap vid gymnasieskolan?

GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap pĂ„ gymnasiet. PĂ„ Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmĂ„len att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur lĂ€rare som undervisar i Ă€mnet entreprenörskap förstĂ„r begreppet och hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sin undervisning.

Tre kÀrnkrafthÀndelser : FrÄn hÀndelse till publicering

I studien har jag stÀllt frÄgorna; vad Àr masskommunikation och hur kan den beskrivas? Vilken vÀg transporteras en hÀndelse i massmedias infrastruktur? Ambitionen Àr att undersöka hur masskommunikationen fungerar, dÀrför har tre specifika hÀndelser valts ut för att studeras. Teoretiskt utgÄr studien ifrÄn ett mediefilosofiskt synsÀtt i en postmodern tradition med medieteori av McLuhan, Baudrillard och Bourdieu. Undersökningen har genomförts med kvalitativ fallstudie. Tre hÀndelser har identifierats och kategoriserats i empirisk, definitiv och producerad hÀndelse.

Vad vill Du Àta idag? - Hur kostchefen kan erbjuda Àldreomsorgens brukare en valmöjlighet mellan olika matrÀtter

MÄltiden Àr viktig för Àldreomsorgens brukare. Undersökningar visar att mÄltidens nÀringssammansÀttning prioriteras i högre grad Àn att brukaren ska fÄ sina önskemÄl kring mÄltidsutformningen uppfyllda. VÄrdpersonalens önskemÄl prioriteras högre Àn brukarens. I sÀrskilt boende har brukare en begrÀnsad och i vissa fall obefintlig möjlighet att pÄverka sina egna mÄltider. Brukare inom Àldreomsorgen vill, enligt flera undersökningar, kunna pÄverka sin mÄltidsmiljö och vÀlja mellan olika rÀtter.

Per Engdahl, en extrem politisk aktivist i marginalen

Uppsatsen Àr en analys av den svenska politiska aktivisten Per Engdahl och hans rörelsers ideologiska innehÄll. Engdahl som föddes 1909 och avled 1994 var under hela sitt liv verksam i olika svenska fascistiska och högerextrema organisationer sÄsom Sveriges Fascistiska Kamporganisation, Riksförbundet det Nya Sverige, Sveriges Nationella Förbund, Riksföreningen Sverige-Tyskland, Svensk Opposition, EuropÀische Soziale Bewegung samt Nysvenska Rörelsen. Dessutom utgav han under nÀstan 50 Är tidningen VÀgen FramÄt. Studien omfattar perioden 1931 till 1950. Fyra olika politiska program samt fyra ledarartiklar ur VÀgen FramÄt, frÄn 1942 alla författade av Engdahl, har analyserats.

Politisk samverkan mellan kommuner och landsting, bygger den pĂ„ tillit? : En studie av LĂ€ns-SLAKO i Östergötland

Syftet Ă€r att undersöka LĂ€ns-SLAKO, samrĂ„dsorganet inom vĂ„rd- och omsorgsomrĂ„det mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av LĂ€ns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrĂ„det fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger pĂ„ att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingĂ„ende parterna har, för att Ă„stadkomma en fungerande samverkan. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka huruvida graden av tillit pĂ„verkar legitimiteten för LĂ€ns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med LĂ€ns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det Ă€r en lĂ€mplig metod nĂ€r syftet Ă€r att undersöka en nutida företeelse pĂ„ djupet och i dess verkliga sammanhang.

Bebygga eller bevara? : samhÀllsekonomiska faktorer vid kommunal planering av Äkermark

Under senare delen av 1900-talet har antalet tÀtorter sÄvÀl som tÀtorternas invÄnarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tÀtorternas yta, vilket har lett till att Äkermark tagits ur bruk för att istÀllet bebyggas. Samtidigt Àr intresset för nÀrodlat och hÄllbar anvÀndning av naturresurser mycket stort bland bÄde konsumenter och kommuner, vilket innebÀr en konflikt mellan kommunens val att bebygga Äkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mÄl och att bevara Äkermark för att ta hÀnsyn till mer lÄngsiktiga, ekologiska vÀrden. Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som pÄverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga Äkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer pÄverkar beslutet att bygga pÄ Äkermark. Undersökningen gÀllde dock endast bostadsbyggnation pÄ Äkermark. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar. Först gjordes en litteraturgenomgÄng av vilka kostnader och nyttor som tÀtortsexpansion pÄ Äkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.

Hur kommunal energiplanering kan vara ett verktyg för arbete med energifrÄgor : En studie av tre kommuner i VÀstra Götaland

Enligt lagen om Kommunal energiplanering mÄste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och anvÀndning av energi inom kommunen. MÄnga av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, utifrÄn energiplanen. Syftet med denna uppsats Àr att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, b) utifrÄn Leavitts systemmodell skapa en ökad förstÄelse för vilka centrala komponenter, sÄvÀl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förÀndringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjÀlp av gruppintervjuer med representanter frÄn de tre utvalda kommunerna; Lidköping, BorÄs och TrollhÀttan. Representanterna frÄn de valda kommunerna berÀttade om deras arbete med energifrÄgor utifrÄn tre utgÄngspunkter; synen pÄ kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgÄngs/motivationsfaktorer.

Valkyrieritten som filmmusik : Wagners musik i fyra filmer

Adina Schneltzer: Valkyrieritten som filmmusik. Wagners musik i fyra filmer. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka funktioner Richard Wagners musik kan ha som filmmusik. En begrÀnsning har skett till fyra filmer, dÀr Wagners musik har anvÀnts inom diegesen, dvs handlingen, och i originalsÀttning eller orkesterversion.

Det politiska argumentet och den nationella sÀkerheten? kan historien förutse framtiden? : En komparativ studie utifrÄn historisk institutionalism över svenska och danska partiers argumentation runt nationell sÀkerhet genom Ären.

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->