More elderly, fewer hands: The way forward Sustaining the care workforce as a political challenge ? A case study of?elderly care in Kalmar Municipality This study examines how Human Capital Theory and New Public?Management are reflected in the governance of eldercare in Kalmar?municipality. Based on document analysis and interviews with politicians?and senior officials, the study shows that investments in staff competence?and well-being coexist with efficiency-oriented management practices.?Rather than being contradictory, these approaches are often combined in?everyday governance. The study concludes that the main challenge is not?funding, but capacity and that sustainable eldercare depends on aligning?national goals with local conditions and strong human capital.

Denna uppsats avhandlar en kombination mellan föränderlighet och kommunikation. Grundidén med en förändring är att det som förändras skall bli bättre, men föränderligheter följs ofta åt av olika typer av motstånd. För att överkomma motstånd till förändring blir därför kommunikationsarbetet viktigt. Denna uppsats är uppdelad i tre delar. Första delen ämnar beskriva kommunikationsmedel som kan användas vid förankring av en förändring.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgångspunkt i måldokumentet På god väg. Måldokument för Matlandet mot år 2020 har en analys av textens innehåll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rådande diskurser och kulturella värderingar.

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur studievägledningen på institutioner och fakulteter på en högskola och ett universitet kan bidra till studentgenomströmning, med fokus på studenter från studieovana hem eller annan etnisk bakgrund. Utifrån mina frågeställningar har jag undersökt utmaningar och problematiker som studievägledare möter i studievägledande samtal, hur vägledarna arbetar med dessa utmaningar och problematiker samt hur deras arbete kan bidra till studentgenomströmning. För att undersöka mitt syfte och mina frågeställningar har jag tillämpat ett induktivt arbetssätt. Detta har inneburit en växelverkan mellan teori och empiri där teorival och teorianvändning påverkats av informanternas berättelser. De teorier och begrepp som jag använt mig av är Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält, Peavys teori om konstruktivistisk vägledning samt Antonovskys teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Denna undersökning ställer sig frågan huruvida skolans bildundervisning behövs eller inte? Detta görs genom att inventera och diskutera tre stycken argument som bestrider bildämnets marginalisering, och därigenom försvara bildundervisningens plats i skolan. Arbetet har sin uppkomst i ett politiskt beslut, vilket föranledde en ekonomisk försämring för Västerås Konstskola. Undersökningens didaktiska syfte är att synliggöra ungdomars relation till den visuella kulturen, och på vilket sätt den kan kopplas till dagens bildundervisning.I den konstnärliga gestaltningen undersöks den visuella retorikens kraft. Genom blickar, poser visas bilder betydelsebärande funktioner och hur ett budskap kan förmedlas.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Political disenchantment and detachment is proven to be growing in well established democracies. This development brings along concerning behavior regarding general political participation. Fewer citizens participate in elections, parties are losing members, and the trust in politicians is steadily decreasing. IDEA (Institute for Democracy and Electoral Assistance) has been registering voter turnout worldwide for the last 60 years and their publications show a decline in voter participation since the 1980s.During the same period of time another development has caught attention, namely the fast progress of the medium Internet. The new generation of Internet functions is called Web 2.0 and allows users not only to create content, but also to interact with each other.This dissertation aims to explore the possibilities emerging when integrating Web 2.0 in political processes.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden.

Few issues have been exposed in media recently as much as the climate change issue. Afterthe documentary film ?An Inconvenient Thruth? presented by Al Gore was released in 2006,most of the world saw a lot of attention directed towards global warming. This was a turningpoint that is refered to in this dissertation an history-graded critical event, which is assumed tohave a significant impact on peoples lives.The purpose of this dissertation is to examine whether or not political parties in Swedenresponded to this critical event in the way that they, in their party programmes, haveformulated policies related to climate change. Alternatively if media produces an image ofpolitical activity which does not comport with the forming of actual political standpoints.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ?nya lärarutbildningen? med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ?nya lärarutbildningen?.

Först presenteras metafysisk funktionalism. En Ramseysats för smärta spelar en central roll som en implicit definition av ett mentalt tillstånd över sensorisk input och beteendemässig output. Därefter presenteras reliabilismen som en teori om kunskap. Några allmänna kunskapsteoretiska problem, samt några av reliabilismens problem presenteras. De mest relevanta problem är följande: fallet med en elak demon, klärvoajans samt Mr.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ?konsumenter? till att bli ?användare? ? en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare.