Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968?2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

Nordiskt försvarssamarbete har utvecklats sedan kalla kriget slut och de nordiska länderna jobbar idag inom fem gemensamma försvarsområden; Förmågor, (ii) Försvarsmateriel, (iii) Mänskliga resurser och utbildning, (iv) Träning och övningar samt (v) Operationer. Denna undersökning har begränsats till att endast studera försvarsmaterielsamarbete. Denna uppsats har varit att, utifrån två bilaterala försvarsmaterielprojekt som påbörjats men som har avbrutits, jämföra likheter och skillnader i syfte att förstå vilka faktorer som har inverkat på försvarsmaterielsamarbetena, såväl positiva som negativa. Det centrala för uppsatsen har varit att identifiera vilka faktorer som har bidragit till att försvarsmaterielsamarbetena har avbrutits samt dra vissa slutsatser som kan ha betydelse inför eventuella framtida nordiska försvarsmaterielsamarbeten. Metoden för uppsatsen har varit jämförande av två fallstudier där empirin i huvudsak har byggts på intervjuer med deltagande länders aktörer på både politisk- och myndighetsnivå.

Flodvågskatastrofen i Sydostasien, den 26 december 2004, väckte vårt intresse till att studera varför människor ägnar sig åt välgörenhet i olika former. Välviljan och hjälpsamheten efter händelsen har varit stor och svenska folket har skänkt mycket pengar och annat till hjälporganisationer. Syftet med uppsatsen var att studera faktorer som påverkar människors motiv till att ägna sig åt ideell välgörenhet i någon form. Välgörenhetsengagemang och gåvoutbyten är sociala fenomen som vi valt att tolka utifrån Webers idealtyper för socialt handlande: värderationellt respektive målrationellt handlande. Den teoretiska referensramen har utgjorts av Jordansson beskrivning av värderationellt välgörenhetsarbetet i 1800-talets Sverige samt det målrationella handlandet genom Mauss teori om gåvoutbytet.

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas.

Young people?s political influence has been surveyed, studied and discussed several times in Sweden during the last decade. There is a fear among the politicians that the young people are not interested in politics, especially not in party politics. On the other hand there is, among the youngsters a feeling of invisibility, not being seen or heard or for that sake respected. There are a lot of formal possibilities for young people?s political influence, but there are not as many real possibilities or situations to actually practice these possibilities.

Title: ?We become like a little ambassador in the country of Facebook? ? an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (?Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det? ? En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook)Number of pages: 34 (46 including enclosures)Author: Nina WillénTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2010University: Department of Informatics and Media, Uppsala UniversityPurpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view.Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method.

Mer och mer fokuserar media och politiker på hårdare tag mot kriminalitet, i debatten förekommer ofta en bild av att det är bättre att kontrollera eller bestraffa en individ som begått en kriminell handling än att fokusera på omständigheterna kring eller varför handlingen begicks. Brottsprevention har inte fått samma massmediala utrymme. Syftet med den här uppsatsen är att titta närmare på hur olika institutioner, i det här fallet i Lund, arbetar med brottsförebyggande åtgärder. Fokus ligger på brottsprevention för unga som kan anses vara på väg in i kriminalitet eller har börjat få kontakt med myndigheter såsom polis och socialtjänst på grund av sina förehavanden. Material till uppsatsen har inhämtats via intervjuer med representanter från olika institutioner som på olika sätt arbetar eller kommer i kontakt med brottsförebyggande arbete.

Denna uppsats i sociologi handlar om psykosocial arbetsmiljö och främst då om ämnet arbetsglädje och hur medarbetare som arbetar i en kundtjänst upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie är därför att beskriva den psykosociala arbetsmiljön vid en kundtjänstmiljö vid ett av Sveriges största telekommunikationsföretag, men också försöka beskriva vad i denna kontext som främjar eller hindrar en god arbetstrivsel. Metoden för studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer med sju informanter. Dessa har valts genom kvoturval som skapade en lista för att lottas och sedan slutligen frågas vid muntlig kontakt. Det teoretiska ramverket bygger på Bertil Gardells studier om arbetstillfredsställelse, Karasek och Theorells Krav-kontroll-stöd modell som handlar om hur olika egenskaper i arbetet ger olika förutsättningar för individens hälsa.

Bemanningsbranschen har på två år, från 2004 till 2006, nästan fördubblat sin omsättning i Sverige och prognosen ser mycket lovande ut även för framtiden. Då bemanningsbranschen omfattar fler och fler arbetstagare för varje år som går, betyder det att det blir allt vanligare att personer arbetar på, eller har arbetat på, ett bemanningsföretag under en period. Det vi har undersökt är: Vilka omständigheter karaktäriserar konsultrollen samt hur förhåller sig konsulten till dessa omständigheter? Med hjälp av tidigare forskning har vi alltså här försökt lyfta fram konsulters erfarenheter av de specifika arbetsförhållanden som är en del av deras vardag. Vi har genomfört sju intervjuer varav fem har varit med konsulter och två med personer som på annat sätt är knutna till bemanningsbranschen.Utifrån dessa intervjuer har vi funnit ett antal omständigheter som är specifika för konsultrollen och använder oss av tre olika begrepp för att analysera dessa.

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

Säkerhetsarbete bedrivs på alla nivåer i samhället från individnivå till regeringsnivå. Bakgrunden till studien är den problematik som finns i och med skadeutvecklingen i samhället som visar på en ökad trend av personskador i boendemiljön. Studien syftar till att ge en samlad bild av centrala myndigheters säkerhetsarbete med personskador i boendemiljön. Målet med detta är att utifrån den samlade bilden av myndigheters säkerhetsarbete i boendet ta reda på om det finns strukturer inom boendemiljön där flera myndigheter riktar sitt arbete respektive områden som faller mellan stolarna.Metodformen som används i studien är en riktad innehållsanalys av dokument. Ett urval av följande myndigheter har studerats; Boverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen samt Statens räddningsverk. Resultaten av analysen visar på att myndighetsarbetet är komplext och svårnavigerat.

Då en demokratisk transition, där begreppet transition refererar till den situation som uppstår mellan två olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process ämnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhället. Begreppet konsoliderad demokrati är i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergång eller en återgång, till demokrati kan föra med sig någon form av auktoritärt arv. Detta auktoritära arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut på vissa områden, främst då det handlar om hanteringen av minnet från en auktoritär period. Detta kan i sin tur innebära att det demokratiska styrelseskicket inte förmår tillfredställa dess medborgare och missnöjet expanderar.

The purpose of this study was to examine the political party ?Feministiskt initiativ? (Fi) and their communication during the election campaign 2006. We wanted to find out what the intention was and how the communication was received by the public. We also looked for signs of congruence between those two sides.Fi is the first political party with a feministic ideology to candidate for the parliament in Sweden. The party is rather new and their political standpoints and internal affairs have often been subject of for debate in the media.We wanted to investigate people?s individual opinions of the matter, and therefore we chose to personally interview a number of people.

I denna studie undersöks hur socialsekreterare tolkar och arbetar utifrån begreppet arbetslinjen. Arbetslinjen är ett aktuellt begrepp som har haft olika betydelse beroende på konjunktur och politisk kontext. Ett syfte med studien har varit att undersöka om arbetslinjen kommer i konflikt med det sociala arbetet som genomförs på socialkontoren. Kan alla människor verkligen leva upp till kraven från den nya arbetslinjen är en fråga som genomsyrar arbetet. Sedan den ekonomiska krisen som startade 1991 har den svenska arbetsmarknaden genomgått en stor förändring, mot en konstant hög arbetslöshetsnivå, som i sin tur ställt allt högre krav på de olika sociala försäkringarna.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.