The purpose of this essay is to investigate why the two Swedish municipalities of Frykerud and Östmark were the only municipalities in Värmland that were forcibly merged by the state during the ?Municipality block reform? of 1971, and whether local identities played a role in the resistance against this reform.     The study is designed as a comparative case study and builds on both history and political science to analyze the topic from a broader perspective. Based on the research situation three theoretical theses have been formulated, the durability of which will be tested in the analysis part of the essay.    The study notes that Frykeruds resistance against the ?Municipality block reform? started when the reform prevented a planned retirement home construction in the municipality. In the analytical part of the essay, the author discusses how the discontent can be interpreted as symptomatic of bourgeois centralization resistance, as well as being due to the fact that traditional, local self-government as a political subject was perceived as threatened.

Syftet med studien är att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och används i svenska läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan, både före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad är en politisk fråga kan man således även anta att användningen av begreppet har förändrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar:Skiljer sig egentligen framställningen och användningen av begreppet terrorism åt i de äldre läroböckerna jämfört med de läroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i så fall hur? Vilken bild lyser igenom i läroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur väl stämmer egentligen denna bild överens med kravet på en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som läroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förändrats från att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera främst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur väl dessa resultat stämmer överens med skolans anspråk på att vara en skola för alla..

Denna uppsats fokuserar på arbetstrivsel i människobehandlande organisationer, mer specifikt ett autismboende i en större stad i Skåne, med de speciella förhållanden som dessa innebär. Råmaterialet i dessa organisationer utgörs av människor ofta i behov av hjälp och stöd. Tidigare forskning visar på att arbetstrivsel är ett fenomen som har stor betydelse för både individ, grupp och samhälle. Det finns därför en stor vinst i att försöka sätta sig in i de aspekter som bidrar till att stärka respektive hota arbetstrivsel i organisationer. Därmed blir syftet med uppsatsen att undersöka vilka faktorer som bidrar respektive hotar arbetstrivseln på en psykisk påfrestande arbetsplats.En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomfördes inom en LSS - verksamhet.

Denna magisteruppsats i sociologi är en litteraturstudie om fenomenet nätpoker. Studier inom ämnet har granskats och analyserats utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Syftet med studien är att skapa en djupare sociologisk förståelse för fenomenet nätpoker och dess konsekvenser genom att kartlägga och analysera den svenska forskningen inom ämnesområdet. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån lyder enligt följande; Hur kan man förstå utbredandet av fenomenet nätpoker?, Går det ? utifrån min definition av klassbegreppet ? att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna och kan en person förändra sin livsstil med hjälp av nätpoker?, Är vissa grupper i samhället överrepresenterade bland nätpokerspelarna och hur kan detta i så fall förstås? samt På vilket sätt kan nätpokerspelande orsaka spelberoende och hur kan den svenska folkhälsan påverkas av nätpoker? Arbetet med denna studie visade bland annat att nätpokerns utbreddhet till stor del beror på dess tillgänglighet, via Internet.

Earlier the regional social insurance office was exposed to critisism because of bad administration and a lack of providing public service. Among other things the regional social insurance office was attacked because of long investigation hours and indinstinct working methods and was blamed for not being able to solve the unhealth in the society. This lead to the reformation of the previous regional social insurance office into a government authority agency on the first of Januari, 2005. Extensive organizational changes were made so that regional social insurance office could handle the demands and become a uniform public administration. I have made a qualitative study where the purpose was to se how the changes affected the public administrators and I focused on their participation and willingness to change.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer.

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Denna C-uppsats i sociologi handlar om busschaufförer som kör åt trafikföretag som har tidsbegränsade avtal. Trafikföretagen får dessa avtal genom upphandlingar. Det innebär att busschaufförernas anställningsförhållanden är ganska osäkra. När avtalstiden går ut är det stor risk för att de blir uppsagda. Därför är syftet att undersöka om denna osäkerhet påverkar busschaufförerna och deras psykosociala arbetsmiljö.

Målet med studien var att låta tre autonoma ungdomsorganisationer (Megafonen, Pantrarna samt Rörelsen Gatans Röst och Ansikte) komma till tals angående sina verksamheter. Organisationerna är etablerade i svenska förorter och arbetar för att höja förortens status och att engagera ungdomar i det som påverkar deras liv och närområde. Frågeställningarna löd: Hur kan organisationernas verksamhet och dess mål beskrivas? På vilket sätt kan organisationernas verksamhet tolkas som socialt arbete? Genom intervjuer med de aktuella organisationerna samt dokumentanalys av nyhetsartiklar och hemsidematerial som organisationerna medverkat i eller själva producerat ville vi ta del av och framföra organisationernas egna röster. Genom teorin om empowerment samt begreppet claims-making fördjupades förståelsen för och förklaringen till organisationernas arbete och de sociala problem organisationerna framhåller.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rättviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya världsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att världens medborgare ? mängden ? lever under en ny global självständig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suveränitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade värld och deras suveränitet har således övergått till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rättviserörelsen, där begrepp som imperiet och mängden förekommer.

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet.

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Det här arbetet är en empirisk undersökning av Erasmus studenter i Lund under läsåret 2006/2007. Arbetet fokuserar på identitetsförändringen av Erasmus studenterna under tiden i Lund. Undersökningen baserar på George Herbert Meads, Peter Bergers och Thomas Luckmanns teorier om identitetsutvecklingen.Det empiriska materialet baserar på tre intervjuer, email och materialen ur "gruppen" jag lade opp i nätforumen Studiverzeichnis och Facebook. Frågorna riktade sig omkring följande teman: språk, boendesituation och festförhållande. Sammanlagt deltog tjugosex Erasmus studenter i min undersökning varav tjugoett var tysktalande.Undersökningen visade att tiden under Erasmus inte uppfattas som en äkta värld utan att den förmedlar bilden av en fiktiv värld och att de känns som om man befinner sig på en skolresa.