I denna studie ställs frågan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för människor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmärksammats av forskningsfältet: vårdpersonalsperspektivet. Frågeställningen är hur människor som lekmän använder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som påverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är hämtad från Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn på det mänskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. Härigenom framträder en bild av hur psykiatriska diagnoser är problemformuleringar sprungna ur självreflektion.

Denna uppsats behandlar frågan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar på frihet eller ett system som fokuserar på rättvisa? Som frågeställningen vittnar om är uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv där de klassiska värdena frihet och rättvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. Två alternativa väga presenteras, antingen att släppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förändring. Resultatet påvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rättvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

The purpose with this essay is to find out ifneo-fascist connection will change the next generationscitizens (in this specific case ninth graders) opinions about a specific political party. In modern day Sweden,only one political party stands for political ideas that can be seen as neo-fascist (Sverigedemokraterna). Whatwould happen if the next generation citizens saw this connection and how would they respond? That?s whatthis essay is all about, are the students ?positive?, ?negative? or ?on changed? to a neo-fascist politicalparty? The studies research type is mainly of a qualitative nature butquantitative elements occur. The data iscoming from two classes of ninth graders that answered eight questions each.

The sexuality of hivinfected people is quite controversial but nevertheless important when speaking of hivprevention. The aim of this work was to survey and analyze support and counseling practices around sexual issues given to hivpositive people by their treating medical doctors. We wanted to bring the question of hivinfected peoples sexuality and sexual behavior sometimes unprotected and the Swedish legislation and hivprevention efforts under discussion. Based on the results of a questionnaire answered by the doctors, previous research and different social constructionistic and interactionistic theories about the nature of sexuality we made our analysis. We found that the Swedish legislation offers a positive basis for successful hivprevention, but that there are some important obstacles to be overcome in order to really succeed and further reduce the number of new hivinfected people in Sweden.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

This study explores the notion of class and social inequality as expressed in the Swedish election campaign of 2006 and in the reception of the Swedish conservative party as a "worker's party". Inspired by Fairclough's critical discourse analysis I have carried through an investigation of the debate. My sources consists in a collection of articles, mainly leader columns and contributions to the debate, from a selected number of Swedish newspapers.I found that an explicit discussion about class, or use of the concept as such, was largely absent. In cases where the concept occurred it was often used in a purely descriptive sense or dismissed as outdated. Furthermore, I have drawn the conclusion that the traditional understanding of class is being challenged by a discourse which aims at establishing a new understanding of social inequality as lack of paid work.I take my point of departure in the belief that class continues to be one of the most important bases of social inequality.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

Studien grundar sig i problemen med omplaceringar inom Nordvästra Skånes Polisdistrikt. Det har flera gånger rapporterats om att få, eller inga, poliser från Helsingborg varit villiga att omplaceras till Landskrona och det är detta problem som uppsatsen behandlar. Vad är det som gör att flertalet poliser inte vill förflyttas till Landskrona och hur tänker poliser kring kriminalitet, sitt arbete och om förflyttning i allmänhet?Genom en kvalitativ gruppintervju med poliser stationerade i Helsingborg framgick tre teman och dessa har varit genomgående för uppsatsen; både när det gäller teoretiska aspekter och uppsatsen upplägg. Problemområdena är oviljan att bryta de sociala relationer man skapat på sin nuvarande arbetsplats, praktiska problem vid förflyttning samt den sortens kriminalitet som är utmärkande för just Landskrona.Med utgångspunkt i sociologiska teoribildningar behandlas ovanstående teman och genom studiens gång blev det tydligt att Landskrona, som stad, inte var problemet.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhållningssätt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att se om ett coachande förhållningssätt kan påverka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren är medveten om hur dennes val av beteende kan påverka nivån på medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats där empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap påverkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna är delvis medvetna om att val av beteende påverkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta väljer ledarna att ta tillvara genom att låta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gäller ledarskapssyn och människosyn samt hur man väljer att ta tillvara på dem mänskliga resurserna. Det coachande förhållningssättet som ledarskapsmetod är mer integrerat i det privata näringslivet jämfört med den offentliga sektorn..

ABSTRACTErik Ageberg: Who's that girl? ? Skivbolagskultur och dess påverkan på Robyn. Uppsala Universitet: Institutionen för Musikvetenskap. C-uppsats, 2006.Robyn has been one of the most successful Swedish pop stars during the last decade. She has during these ten last years gone from being a young star to being the owner of her own record label, Konichiwa Records.

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.

Demokrati är en grundsten i vårt politiska samhälle och med detta tillkommer ettkrav på ett visst mått av inflytande i den politik som förs. Vi tar med stöd ilitteraturen ett normativt ställningstagande för att detta inflytande, i form avinternt demokratiska partier, är något viktigt och värdefullt. Med denna uppsatsförsöker vi lyfta fram voice som ett potentiellt mycket bra verktyg för att utövainflytande och påverka partiets politiska produkt. Dock är det inte helt riskfritt attframföra kritik mot sitt eget parti och detta har vi försökt undersöka med hjälp aven fallstudie på Fredrik Reinfeldts användande av voice under sina år sompolitiskt aktiv inom moderaterna.Vi kommer visa att voice är ett bra instrument för att skapa debatt och belysaproblem inom organisationen men att det samtidigt för med sig negativakonsekvenser om det inte sker genom partiets strukturella plattformar. Inte hellerräcker detta utan det är även ett fall om att inte vara fel person med fel åsikter vidfel tillfälle, något som Reinfeldt utmålades att vara..

ABSTRAKTAndreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007Ungdomsbrottsligheten är idag ett välkänt samhällsproblem. Som samhällsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man på fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förståelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhället.Vi har utifrån vår insamlade empiri samt utifrån relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrån skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.Ett avgränsat bostadsområde i en större stad där ungdomskriminaliteten har framställts som ett problem i media.

?Hasta la victoria siempre?, som betyder något i stil med ?länge leve segern? associeras oftast med Che Guevara. Det går inte att förneka att det råder en mystik kring den revolutionära mannen. Om det är någon människa i modern tid som har uppfattas som en legend är det Che Guevara. En man som för många är någon att se upp till, en kämpe som inte gav efter oavsett hur mycket motvind han hade.