Syftet med detta arbete är att undersöka hur bedömningen av nationella prov i kursen Svenska B i gymnasieskolan ser ut med fokus på genre och grammatiska aspekter som hör till den argumenterande genren, samt att se huruvida bedömningen av detta har ändrats mellan 1996 och 2008. Först konstruerades en textanalysmodell som ligger till grund för analys av tre elevtexter från det nationella provets bedömningshäften från olika år (1996, 2002 samt 2008). Analyserna avser tes och argument, syntax, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och retorik. Sedan granskas bedömargruppens analyser av samma texter för att undersöka vad de fokuserar på i sin bedömning. Slutligen jämförs de olika analyserna med fokus på likheter och skillnader mellan dessa och bedömargruppens analyser från de olika åren. Vid denna jämförelse upptäcktes en skillnad i hur bedömargruppen har bedömt de olika texterna.

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle.

Under min utbildning har jag märkt att det förekommer ett missnöje med lärarutbildningen på LTU och ville därför undersöka detta närmare. I denna C-uppsats i samhällskunskap var mitt syfte att få ökad kunskap om lärarrollens betydelse för studenternas attityder till lärarutbildningen på Luleå tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder på brister i lärarutbildningen och media framställer en mörk bild av den svenska skolan. Samhället vi lever i förändras ständigt liksom lärarrollen och synen på vad en god lärare är. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

Aim: The aim of this study is to describe which messages and by which rhetorical means were communicated in political TV-advertisement in Finland and Sweden. The study also aims to analyze how the rhetorical choices were influenced by the political and social context in these countries.Material: Two TV-commercials from the latest parliamentary elections in each country were chosen. The leading left-wing and right-wing parties were chosen from each country.Theoretical perspective: This study is based on theories on political parties? vote maximization and the development of the modern electoral campaign.Methodology: The method used in this study is rhetorical analysis.Results: All commercials had similar themes and were characterized by a low level of conflict. This is related to the common Nordic context in the two countries.

I boken Patterns of Democracy (1999) påvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fångar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati längs två separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.

This paper examines the consequences of membership and participation in immigrant associations on individual immigrants? political integration and indirect political participation with reference to Swedish society. The theoretical underpinnings consist of a social structural outlook on social capital, combined with the Civic Voluntarism Model, both of which focus on the potential role of social networks for moving people into political action. After a presentation of parallel qualitative data over the experiences of individual members in a Finnish and Bosnian-Hercegovinian organisation, it is suggested that immigrant associations support the political integration of their members into the host society. Firstly, the case studies indicate that members of immigrant associations gain the opportunity to augment their civic skills, which is a significant prerequisite for political participation.

Vid slutet av år 2001 står Argentina inför en ekonomisk, politisk och social kollapps. Orsakerna till denna kris är fortfarande oklara. I detta arbete gör vi ett försök att identifiera några av dessa orsaker. Genom att göra en översikt av Argentinas ekonomiska och politiska historia, identifierar vi en avgörande förändring, då landet antar genomgående liberala reformer till följd av den skuldsättning gentemot IMF och världsbanken som landet försatt sig i. Detta ligger helt i linje med de strukturanpassningsprogram som IMF och världsbanken mer eller mindre påtvingar fattiga länder.

Titel: Livräddning i kommunikationFörfattare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at SeaHandledare: Marie GrusellSidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ordSyfte: Syftet är att analysera Safe at Seas externa kommunikation.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och retorisk analysMaterial: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och pressmeddelanden.Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehållet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel använder företaget främst det retoriska perspektivet logos vilket innebär att författaren använder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nå läsaren. Innehållet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern är och vilka användningsområden den kan användas inom medan företaget som står bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan då Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumärke än företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovärdighet är också återkommande för Safe at Seas då de arbetar mycket med expertutlåtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovärdighet som författaren tillskriver sig själv.

Denna uppsats behandlar frågan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar på frihet eller ett system som fokuserar på rättvisa? Som frågeställningen vittnar om är uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv där de klassiska värdena frihet och rättvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. Två alternativa väga presenteras, antingen att släppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förändring. Resultatet påvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rättvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

The purpose with this essay is to find out ifneo-fascist connection will change the next generationscitizens (in this specific case ninth graders) opinions about a specific political party. In modern day Sweden,only one political party stands for political ideas that can be seen as neo-fascist (Sverigedemokraterna). Whatwould happen if the next generation citizens saw this connection and how would they respond? That?s whatthis essay is all about, are the students ?positive?, ?negative? or ?on changed? to a neo-fascist politicalparty? The studies research type is mainly of a qualitative nature butquantitative elements occur. The data iscoming from two classes of ninth graders that answered eight questions each.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

This study explores the notion of class and social inequality as expressed in the Swedish election campaign of 2006 and in the reception of the Swedish conservative party as a "worker's party". Inspired by Fairclough's critical discourse analysis I have carried through an investigation of the debate. My sources consists in a collection of articles, mainly leader columns and contributions to the debate, from a selected number of Swedish newspapers.I found that an explicit discussion about class, or use of the concept as such, was largely absent. In cases where the concept occurred it was often used in a purely descriptive sense or dismissed as outdated. Furthermore, I have drawn the conclusion that the traditional understanding of class is being challenged by a discourse which aims at establishing a new understanding of social inequality as lack of paid work.I take my point of departure in the belief that class continues to be one of the most important bases of social inequality.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..