Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012.

Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande.

Title: Facebook ? a false utopia?Authors: Anton Furuland & Dominic ChennayaPrincipal research question: Is the political polarization increasing on and through Facebook?Theoretical frame: Identification theory, selective exposure theory, spiral of silenceMethod/Material: Semi-structured interviews which provided our materialMain Results: Our research has shown a tendency for increased political polarization on Facebook.Number of pages: 58Course: Media and communication studies CDepartment: Department of informaticsUniversity: Uppsala UniversityPeriod: HT 2014Tutor: Amelie HössjerKeywords: Political polarization, Facebook, political debate, selective exposure, identification.

The purpose of this study was to investigate, through a qualitative survey, the need of knowledge and strategy in organisations today and tomorrow. The empirical investigation is built on a semi structured interview that was conducted on nine different companies in Gislaveds community. The companies were from three different branches namely: tree, metal and polymer. Three interviews were conducted in each branch.The result from the interviews showed that the globalisation had put the companies under hard competition which had made the need for rationalisation and effectivness more apparent. Having said this, the demands on the organisation and the individuals within it will constantly increase.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat..

Den här uppsatsen handlar om Alternativfestivalen, en kulturfestival som anordnades årligen i Halmstad mellan 1975 och 1982. Syftet med undersökningen är att studera och analysera aspekter av politisk kommunikation vid och omkring festivalen. I uppsatsen analyseras även festivalen utifrån teoretiska begrepp från brittisk ungdomskulturforskning. Källmaterialet i undersökningen utgörs av tidningsartiklar som publicerades av lokaltidningen i Halmstad, Hallandsposten, under den aktuella perioden. Den övergripande slutsatsen är att det fanns klara aspekter av politisk kommunikation vid Alternativfestivalen, vilket kan sägas ha haft tvåsidor: dels en innehållslig och dels en formmässig.

Uppsatsen utgår från politisk kommunikation och syftet är att exponera politikernas strävan att styra väljarnas åsikter. Eftersom Sverigedemokraterna är nya i riksdagen blev de uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att påverka väljarnas åsikter genom retorik och politiska texter är intressanta därför att de, på ett subtilt sätt, kan övertala väljarna genom rätt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vår problemformulering är: På vilket sätt använder Sverigedemokraterna retorik i frågorna invandring och ålderdom för att nå ut med sina politiska åsikter?Uppsatsens teoretiska ram utgår från politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear.

Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

The aim of this study was to examine if an organisation that strives for democracy and participation, also possess an open information culture. This study deals with the information culture in a social movement organisation, Attac Gothenburg. To achieve the aim, following questions were asked: What is the organisation culture like, is it open or closed? What is the information culture like, is it open or closed? What is the information culture like, in relation to the identity of the organisation? The focus has been put on earlier research in social movements, organisation and information culture. In this qualitative study I have collected material mainly from interviews.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma.

Titel: Ett tyst beslut - Om hur politisk TV-reklam blev tillåtet i SverigeFörfattare: Malin StääfKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs UniversitetSidantal: 38 sidor (17801 ord) inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur det gick till när politisk TVreklam blev tillåtet i Sverige. Detta undersöks utifrån politiska, ekonomiska och teknologiska förutsättningarMetod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Öppet politiskt material i form av statliga utredningar, beslut, betänkanden, motioner och protokoll. Även vissa lagar och tillstånd undersöksHuvudresultat: Studien visar att politisk TV-reklam blev tillåtet på grund av ett omförhandlat sändningstillstånd, inte en lagändring. Det har aldrig varit förbjudet i lag attsända politisk TV-reklam. Public service -kanalerna samt TV4 har haft ett villkor i respektive sändningstillstånd som förbjudit den typen av reklam.Flera av de övriga vanligaste kanalerna som TV3, Kanal 5, TV6, TV8 med flera sänder från Storbritannien och regleras inte av svensk lag, de har dock inte heller fått sända politisk reklam eftersom det inte är tillåtet där.

Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad.

 Det talas idag om ett minskat stöd och identifikation till politiska partier. Forskning visar att unga människor spenderar mer tid och är mer benägna än äldre att använda Internet för att skaffa politisk information. I en enkätundersökning med 125 deltagare i fyra åldersgrupper undersöktes om unga i större utsträckning än äldre identifierar sig med icke-parlamentariska rörelser som för fram sina budskap på Internet. Hos deltagarna mättes graden av parlamentarisk och icke-parlamentarisk identifikation som funktion av ålder och Internettid. Unga hade en signifikant högre Internettid än äldre.