I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar våtmark och av dessa är ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup på mer än 30 cm. På ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiändamål behövdes än det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpåverkan på olika sätt. Torvmarkernas egenskaper förändras och landskapet förändras drastiskt Tvärån och Sandsjärv är byar som ligger invid Anttjärnmyren, en torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens län.

Previous research on Twitter use among nonprofit organizations has been centered on the US, thisessay Nonprofits on Twitter: a content analysis of Swedish nonprofits working for gender equalityseeks to expand that research to include nonprofit organizations operating in Sweden. By studying tenSwedish nonprofits all working to achieve gender equality this study can begin filling a gap in theexisting research. Focusing on both what kind of messages the organizations publish, and what kind ofmessages engage the organizations? followers. This is achieved by quantitative content analysis:categorizing messages into the categories Information, Community and Action, and measuring whichof these categories got the most shares, comments and likes.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och vadsom påverkar primärvårdsverksamheter. Detta har vi gjort genom att undersöka offentliga ochprivata vårdcentraler med syfte att se om bolagsformen påverkat möjligheten att anpassa sigtill den nya konkurrenssituationen som uppstått primärvårdsenheter emellan. Vi har även lagten tyngd på ledarrollen för att se om den skiljer sig åt mellan verksamhetscheferna. Studiensom genomförts är en kvalitativ studie med teoriavsnitt som bygger på relevantaorganisations- och ledarskapsteorier. Studiens empiriska del är grundat på intervjuer somgjorts på privata och offentliga verksamhetschefer inom primärvården.

Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder.

Sedan Ryssland och Estland blivit självständiga stater som strävar efter demokrati och ekonomisk tillväxt, har utvecklingen inom de båda ländernas skogssektorer tagit en olikartad utveckling. Rysslands skogsavverkning har minskat medan Estlands har ökat. Samhällen innehåller formella institutioner i form av olika lagar eller organisationer och dess funktioner. Samhällen innehåller även informella institutioner i form av sedvänjor och traditioner. Syftet med denna uppsats är att genom institutionell analys utreda den skilda utvecklingen inom Rysslands och Estlands skogssektorer.

: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur korruptionen i Vietnam påverkar företagsverksamheten ur företagens och organisationernas perspektiv. Vidare är syftet att redogöra för vad företagen och organisationerna anser att Vietnams medlemskap i WTO kan bidra med för att minska korruptionsrisken. Vi ser att påverkan av korruptionen på företagsverksamheten uppfattas av samtliga företag och organisationer som negativ. WTO och dess medlemskap bedöms kunna påverka genom ökad transparens, öppenhet och tydligare spelregler. WTO och dess medlemskap skulle utöver dagens inflytande också genom att bli berättigade till sanktioner mot landet, kunna minska korruptionen.

Att gräva där man står är en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för målsättningar och vad de vill förändra. Intervjuer ifrån åtta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrån sex olika målsättningar: skapa forum, politisk förändring, att gräva där man står, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras två olika nivåer som utövarna verkar på: en samhällelig och en individuell nivå. Metodens potential att förändra och utövarnas målsättningar förstås sedan i tolkningsdelen med hjälp av forskning på området som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras också till svenska förhållanden..

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. Utifrån huvudsyftet formuleras två delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har några språkliga strategier för att nå ut till andraspråksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andraspråk. Materialet är en webbtext från Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder från Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign är metodologisk triangulering med enkäter, intervjuer, användartester med andraspråksbrukare och textanalys utifrån testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna.

Vad är bildning och vem är egentligen bildad var frågorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lång tradition bakom sig vilket inneburit en mångtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gått upp och ner och än idag finns konflikter som sätter prägel på kultur, utbildning och samhällsdebatten. Frågor som uppdagats är vad bildning innebär och till vilken samhällsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade närvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

Den traditionella dialekten i Mora används idag i allt mindre utsträckning, framförallt hos unga. På vilket sätt talar då ungdomar i Mora idag? Den här uppsatsen undersöker dialekten hos åtta Moraungdomar. Jag analyserar vilka språkliga drag som lever kvar och vilka som är nya i dialekten. Vidare undersöker jag hur de utomspråkliga variablerna kön, geografi och socialt nätverk påverkar informanternas dialektanvändning. Jag tittar också på hur informanterna själva ser på dialekten.Undersökningen visar att dialekten har genomgått en stor förändring.

Mitt syfte är att undersöka elevers tankar om millenniemålen, hälsa och utveckling. I studien har jag utgått från litteratur, seminarier, forskning, rapporter, läroplaner och en kvantitativ undersökningsmetod för att få svar på frågeställningarna. Det som är intressant att se är vilken uppfattning eleverna har om världen. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjälpa till att förändra den för många fattiga i de mindre utvecklade länderna. Resultatet visas i tabeller och grupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och på en fallande skala.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma.