Engblom, Gustav (2009) De nya riksdagspartierna och den politiska dagordningen ?The new parilament parties and the political agenda.?1988 and 1991 the swedish parties Miljöpartiet, Ny demokrati and Kristdemokratiska samlingspartiet made it over the 4 percent threshold and successfully entered the Swedish parliament. Sweden was once described as one of the most stable political systems in the world, but the parliament elections of 1988 and 1991 showed that Sweden was no exception from the growing instability in west democratic political systems.The stability and instability that followed in the west democratic political systems is believed to be explained by the political parties? efforts to adjust to changes in their political environment. This has lead them to cartelize and the cartel party is believed to prefer stability over triumph for various reasons.The established political parties are believed to be able to manipulate the political agenda in such a way that political topics that would have caused great turbulence in the political system, if debated, are kept away from the political agenda.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad släppa in och bli insläppt har för betydelse för familjehemsföräldrar och människor som i vuxen ålder bott i ett familjehem. Studien undersöker vad dessa personer gör för att släppa in varandra och vilken betydelse det har för deras gemensamma tid i familjehemmet och för dem personligen. Fyra intervjuer har gjorts, två familjehemsföräldrar och två vuxna personer som bott i familjehem. Intervjupersonerna har alla en koppling till Familjevårdsstiftelsen i Göteborg. Familjehemsföräldrarna har sitt familjehem inom Familjevårdsstiftelsen och de som bott i familjehem har gjort det i Familjevårdsstiftelsens regi.Intervjuerna utgår från ett kvalitativt och narrativt perspektiv vilket innebär att det är intervjupersonernas livsberättelse som står i fokus.

Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen.

Vår uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med självständiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar på städare som ett representativt lågstatusyrke och vår frågeställning är: Hur motiverar sig städare? Studien är kvalitativ och bygger till stor del på egen datagenerering. Vi har intervjuat städare på ett hotell om deras situation och syn på bland annat trivsel och motivation. Vår hermeneutiska utgångspunkt innebär att tolkning och förståelse står i centrum.

Det finns i Norden en språklig gemenskap på så sätt att skandinaver antaskunna kommunicera med varandra på sina respektive modersmål och detfinns en unik politisk vilja att grannspråksförståelsen upprätthålls. Exempelvisfinns det i de danska, norska och svenska läroplanerna för modersmålundervisningenreglerat att eleverna ska lära sig om sina skandinaviskagrannländers språk. Trots detta finns det rapporter som visar att skandinaverinte förstår varandra så bra och framförallt svenskar är dåliga på att förstådanska och till viss del även norska. Vad detta skulle bero på finns detmånga teorier om.I denna undersökning tittar jag på hur grannspråksförståelsen ser ut hossvenska gymnasieelever idag och om det finns faktorer som kan ha haftinverkan på hur mycket danska och norska eleverna förstår. Följande faktorerhar använts som bakgrundsvariabler: kön, kontakt med Danmark ochNorge, tidigare undervisning om danska och norska, attityder till undervisningi eller om danska och norska i skolan, attityder till Danmark och Norge,attityder till danska och norska språket samt elevernas egna uppskattadeförmåga att förstå dessa språk.32 gymnasieelever har svarat på en enkät med frågor som rör de variablersom tas upp i ovanstående stycke samt hur de själva tycker att undervisningenom danska och norska ska gå till.

Den svenska regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande lagar och regler som instiftats av samhället.

När USA fördjupar sitt engagemang i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan för det med sig såväl risker som möjligheter för den regionala säkerhetspolitiska situationen. Föreliggande uppsats tar sin utgångspunkt i Zbigniew Brzezinskis idé om att USA:s förehavanden i Eurasien är av ett geopolitisk slag. Med anledning därav är syftet med uppsatsen att göra en strategisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus, med fokus på säkerhetspolitiska frågor relaterade till USA:s engagemang i regionen. Som kontrast till existerande forskning rörande den säkerhetspolitiska situationen i Kaukasus är detta en strategisk analys. Det innebär att det är en framåtblickande analys som, i detta fall, är baserad på den analysram för säkerhetspolitik som Köpenhamnsskolans politiska realism utvecklat.

Denna uppsats inleder med att visa hur orsakerna bakom Darfurkonflikten till stor del ligger på strukturell nivå, det vill säga att socioekonomiska och politiska faktorer varit avgörande konfliktutlösare.Uppsatsens utgångspunkt är dock att ovan nämnda strukturella konfliktorsaker ej fullt ut kan förklara varför konflikten fått en så våldsam utveckling som folkmord och etnisk rensning. Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv analyseras därför alternativa orsaker bakom våldsutvecklingen genom tillämpande av socialpsykologiska teorier kring identitet, hot- och fiendebilder.Valda socialpsykologiska teorier illustrerar således hur identitetskonstruktion och negativa föreställningar om "de andra" är centrala aspekter i Darfurkonflikten där de etniska identitetsmarkörerna "arab" och "afrikan" växt sig starka de senaste åren. Tajfels kategoriseringsteori, Northrups eskaleringmodell och Azars PSC-teori är några av dessa teorier som kastar ljus över möjliga förklaringar till detta genom att sammanlänka olika faktorer bakom identitetskonstruktion. Återkommande teman här är rädsla, osäkerhet och icke uppfyllda grundläggande mänsliga behov såsom exempelvis ekonomisk- och politisk trygghet och social säkerhet.Osäkerhet och rädsla för den egna gruppens identitet och överlevnad är således nyckeln till att förstå våldsutvecklingen i Darfur, där socialpsykologiska, men även till viss del strukturella, faktorer på olika sätt påverkar..

Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats.

Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för avståndstagande från sociala medier. Detta är en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland användare av sociala medier, i synnerhet på Facebook. Med anledning av detta har jag därmed valt att begränsa studien genom att undersöka avståndstagande från just detta sociala nätverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur användare av sociala medier förklarar orsakerna till avståndstagande, hur de upplever att de har påverkats av det samt undersökt på vilket sätt avståndstagande kan tolkas och förstås som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang.För att ge svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förståelse för respondenternas avståndstagande. Studien tar sin utgångspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers påverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär?Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

The purpose of this study was to examine whether the success of theconcept of empowerment in the field of social science can be explained by referring to it as the new paradigm replacing the former paternalistic era. Therefore, I investigate if the character of its history, domicile and practice has the same distinguishing features as the scientific progress. The analysis is based on Thomas Kuhn's definition of a scientific paradigm through the concepts of consensus, crisis and revolution. I also look for alternative ways to explain the sudden appearance of empowerment at the world agenda. Due to the lack of a uniform definition of the concept and the absence of common approaches in the stimulation of empowerment it's difficult to argue that the situation is marked by consensus.

Uppsatsen har ett undersökande syfte där tillämpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom området vatten, energi, transporter och posttjänster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgångspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om regelverkets utformning och tillämpning påverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjänstemannainflytande under upphandlingsprocessen. Maktförhållandet mellan tjänstemännen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen är det förhållande som särskilt undersöks. Detta för att kunna förstå hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid då allt fler kommunala förvaltningsområden upphandlas.

Den strategiska politiska kommunikationen och valkampanjerna har blivit allt viktigare (Nord & Strömbäck, 2003, s.47). I Samband med detta har det marknadsorienterade partiet upptäckts framträda, ett parti som inte längre är knutet till sina ideologiska värderingar utan strävar efter att tillfredställa marknadens önskningar och behov (Strömbäck, 2009, s.228; Lilleker & Lees- Marshment, 2005, s. 1).Syftet med denna studie är att, utifrån teorin om politikens marknadsorientering, undersöka hur de svenska riksdagspartiernas ideologiska värderingar och aktuella sakfrågor är närvarade i de politiska tv-reklamerna från valrörelsen 2010. Vi undersöker hur partiernas ideologiska värderingar kommer till uttryck och i vilken utsträckning reklamfilmerna fokuserar på ideologiska värderingar respektive aktuella sakfrågor. Vi studerar även hur kopplingen ser ut mellan de aktuella sakfrågor som lyfts fram och de ideologiska värderingarna.