For the last decades, Sweden has transformed from a state with strong elements of corporatism, to a governance of pluralistic character. This development has opened up to a new form of participation ? lobbyism ? which since has spread and commercialized. Because of this, a report on the state of Swedish democracy ? Demokratiutredningen ? was issued to examine the phenomenon of lobbyism as it was feared to challenge the functioning of a representative democracy.

Vi intresserar oss för debatten som förts, bland annat politiskt och i fackpress, gällande läxans vara eller inte vara samt varför läxor som begrepp är frånvarande i dagens styrdokument. Därför är syftet med vår undersökning att beskriva lärares tankar om läxor. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med lärare som arbetar i skolår 4 till 6.De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:Vad anser lärare att det finns för fördelar respektive nackdelar med att ge läxor?Hur och varför ger lärare läxor?Hur anser lärare att läxor påverkar elevers lärande?Av vilken anledning tror lärare att läxbegreppet inte tas upp i nuvarande styrdokument?Huvudresultaten i vår studie visar att alla sju lärarna ger läxor, men att de har olika uppfattningar om vad en läxa är och vad den innebär. Hur och varför de ger läxor är också något som skiljer dem åt.

Abstract Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.) Författare: Anette Nilsson Bakgrund: Fokuserar på ?det nära? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler. Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter. Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan? Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning.

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan tillhör särskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraåring utbildning för ungdomar i åldern 16-20 år. Den har samma läroplan som gymnasieskolan. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskola. Den största procentuella ökningen har andraspråkselever stått för.

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts.

I denna uppsats har vi tittat på fenomenet korruption. Anledningen till att vi valde att göra detta arbete var att vi ville belysa vad korruption är och vad det innebär. Det som ständigt nämns när man läser om detta ämne är hur negativt korruptionen inverkar på samhällen. Detta var ytterligare en anledning till att vi valde att titta närmare på vad som händer i samhällen drabbade av korruption. Vad vi kom fram till var att korruption kan uppstå på grund av många olika orsaker och var i samhället den uppstår kan variera.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett förutsebarhetsperspektiv utreda den skatterättsliga legalitetsprincipen och det skatterättsliga retroaktivitetsförbudet. Mot bakgrund av den utredningens resultat prövas delar av Företagsskattekommitténs (FSK) förslag.Förutsebarhet handlar om att en enskild som agerar med utgångspunkt i gällande rätt ska kunna förutse konsekvenserna av sitt agerande. Det ställer krav på att lagstiftningen utformas tydligt. Det ska uppfyllas genom legalitetsprincipen. Det ställer också krav på att lagstiftning endast verkar framåt i tiden.

Då politikens korridorer historiskt sätt framförallt befolkats av män efter manliga normer är sannolikheten stor att de kvinnliga politiker som är inblandade i politiska skandaler döms hårdare än manliga. Detta för att de inkräktar på det manliga reviret samt att kvinnor normalt sätt bedöms efter andra etiska ramar än sina manliga kollegor. Detta kan resultera i att media är mer dömande i tonen i bevakningen av kvinnliga politiker vilket borde påverka i vilken grad de döms av allmänheten. Syftet med denna studie är att genom en experimentell studie bevisa att kvinnliga politiker i döms hårdare av allmänheten om hon är inblandad i en politisk skandal men i synnerhet i de fall media är mer dömande i tonen. Genom att använda sig av fyra olika experimentgrupper där deltagarna fått ta del av fiktiva tidningsartiklar där en politiker åtalas för ett brott där endast variablerna ?kön på politiker? och ?medias vinkling? varierar kan man uttala sig om orsak och verkan.

The aim of this master's thesis is to describe the role of language and culture as ethnical identification factors and illustrate how these have been used as political weapons by the Serb regime in Kosovo during the last decade. The thesis discusses the concept of ethnicity, the relations between the politics of identity, nationalism, ethnic mobilization and the importance of language and culture. Kosovo has historically been characterized by severe ethnic antagonism between Serbs and Albanians. Different languages, cultures and religions beside political processes led to ethnic cleavages that paved the way for ethnocentrism, ethnonationalism, chauvinism, ethnic cleansing and civil war. Since 1989, the Serbian authorities have intervened in all important spheres of life, in an attempt to Serbianize Kosovo.

Studien är en analys av Elin Wägners Norrtullsligan (1908) och Pennskaftet (1910) ur ett rumsligt perspektiv, med inriktning på genus. Syftet är att fördjupa läsningen av romanerna samt relatera dem till sin tids- och samhällskontext. Romanerna utspelar sig i medelklassmiljöer i Stockholm under tidigt 1900-tal, och handlar om kvinnor som omformulerar sina roller ochengagerar sig i bättre villkor. De centrala frågorna är: Hur gestaltas, representeras och diskuteras rum och stad i romanerna? Vilka rum använder karaktärerna och hur använder de dem? Den teoretiska utgångpunkten är att kombinera litteraturvetenskap med rumsteori, inspirerad av Alexandra Borgs avhandling En vildmark av sten (2011).

Syftet med vår studie var att undersöka hur ledande personer inom arbetet mottrafficking i Uganda ser på sexuell trafficking som socialt fenomen/problem. Viville ta reda på vad dessa uppfattningar påverkas av och hur de i förlängningenpåverkar deras arbete mot sexuell trafficking och de utsatta. Vår undersökningsresultat och analys bygger på nio semistrukturerade intervjuer med praktiker ochexperter inom många olika fält som på ett eller annat sätt anknyter till arbetet mottrafficking. Resultaten av dessa intervjuer presenteras i tematisk form utifrån vårafrågeställningar. Vår studies teoretiska utgångspunkter var postkolonial teori samtintersektionellt perspektiv.

Teorier inom företagsekonomi tillika service management, talar för hur verksamheter med ett tydligt koncept kan detaljstyra och därmed säkerställa sin kvalitet. Detta kan, enligt befintliga teorier, göras då ledning, personal och gäster inom det tydliga konceptet ses som homogena grupper vars beteenden och reaktioner kan förutspås. Den befintliga service management litteraturen som hävdar detta utgår ifrån ett realistiskt perspektiv och menar att det finns en enighet mellan dessa tre parter. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv menar vi att det är mer komplext än så. Komplexiteten mellan dessa parter illustrerar vi i en modell som vi gett namnet ?Gapets triad?.

Försvarsmakten (FM), har en lång tradition av samarbete med de politiska beslutsfattarna iregering och riksdag avseende beslut rörande den egna förvaltningen. Ett av dessa tillfällen därFM och regering har samarbetat är vid utarbetande av regeringens proposition om det nyaförsvaret, våren 2000. En delfråga som regeringen inte lyckades skapa politisk majoritet för varplaceringen av den militära flygutbildningen. Frågan skulle komma att påverka hela flygvapnetunder mer än ett års tid med följd att organisation och personal svävade i stor osäkerhet omframtiden. När frågan till slut skulle avgöras, våren 2001 kunde politikerna i Försvarsutskottet(FöU) ändå inte enas kring ett beslut.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.