Personlig assistans är en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhällssystem som syftar till att tillgodose våra mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna speglar olika mänskliga behov och inskränkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nå sin fulla potential och uppleva välbefinnande är det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans är en del av samhällets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska värdena om bland annat delaktighet och självbestämmande. I detta examensarbete fokuseras på dem som får personlig assistans genom Luleå kommuns försorg, och är en kvantitativ inventering av tillfredsställelsen av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och välbefinnande.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krävande aktiviteter. Organisationsstrukturer förändras över tiden, vilket är en naturlig del i all samhällsutveckling. En viktig förutsättning för att kunna förändra sig själv och sin organisation är att skapa förståelse, delaktighet och acceptans för förändringen. Chefer och medarbetare måste kunna svara på frågor av olika slag, framför allt på ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har någon annan gjort något liknande och vad är i så fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att studera patienternas upplevelse av delaktighet, information och bemötande på den urologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset. Syftet var vidare att jämföra patientens upplevelse av delaktighet, information och bemötande, med hur viktigt patienten ansåg de olika områdena var.Metod: Studien var en deskriptiv, korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformad för studien med 12 påståenden har besvarats av 61 patienter. Resultatet presenterades med en statistisk korrelations metod, där samvarians mättes mellan patientens egen bedömning och hur betydelsefullt det var för patienten.Resultat: Information och bemötande är viktigt för patienterna. Resultatet visar att information till patienterna är tillräcklig vid in och ut skrivning från avdelningen och är det är viktigt, förståelsen av information vid utskrivning bedöms som mycket viktig.

Barnsjuksköterskan på neonatalavdelningen arbetar med nyfödda sjuka och för tidigt födda barn samt möter deras föräldrar. Detta förutsätter en kunskap om vilka behov föräldrar till barn på neonatalavdelning har samt vilka förutsättningar som krävs för att föräldrarna ska kunna utöva sitt föräldraskap och vara delaktiga i sitt barns omvårdnad. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka olika behov föräldrar uppger sig ha i samband med att deras barn vårdas på en neonatalavdelning. Sammanställningen av tio vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys där flera olika återkommande teman kunde urskiljas. Dessa teman uttrycker föräldrarnas beskrivna behov av anknytning, bemötande, delaktighet, information och kommunikation, kontinuitet samt närhet.

Syftet med studien var att beskriva och förstå policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frågeställningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehålla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter från offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn på vad en policy är och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekräftade att policyn är ett normativt dokument som används som mall. Resultatet visade även att en policy är ett levande dokument som kräver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det är..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka problem man som översättare av?miljötexter? kan ställas inför, och dessa problem diskuteras utifrån bl.a. Chestermansoch Tourys systemteorier om normer för översättning och ett resonemangkring översättning av LSP-texter.Miljövetenskapen är tvärvetenskaplig och miljöfrågor tas upp i många olika sammanhang.Källtexten som använts och översatts för den här uppsatsen är en rapportutgiven av FN-organet UNIDIR. Den har titeln ?La sécurité européenne dans lesannées 90: la dimension écologique? och har både politisk inriktning och miljöinriktning.Med tanke på KT:s karaktär har jag i min översättning utgått ifrån att minmålgrupp utgörs av bl.a.

Patienter med kronisk njursvikt är beroende av sjukvården och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvård. Patientundervisning är en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvårdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet är till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades på sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Abstract Titel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrotten Författare: Alexander Ekström och Joel Tulldahl Olika bollidrotter är, enligt både lärare och elever, den mest förekommande aktiviteten på idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad består av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan är idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkätundersökning där hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen består av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur bollen kan användas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnå delar av ämnet idrott och hälsas syfte och mål. Närmare bestämt ville vi jämföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under två olika slags lektionsupplägg; ?traditionell bollundervisning? och bollbasundervisning.

SamanfattningStudiens syfte är att observera vilken påverkan pedagogers och lärares frågor har på barns delaktighet och inflytande i förskolan och grundskolan.  Frågeställningarna som behandlas är vilken typ av frågor som förekommer i verksamheterna, i vilka interaktionell sammanhang de förekommer samt vilken funktion frågandet som praktik fyller. Metoden för datainsamling är etnografiska observationer och videoinspelningar. Materialet har samlats in på en förskoleavdelning med barn i åldrarna ett till fem år samt barn i en skolklass år ett i åldrarna sex till åtta år. För att skapa struktur åt observationerna användes ett observationsschema.

Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:? Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår.? Han beskrivs både som en religiös och politisk person.

Att alla elever får vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en självklarhet i en skola för alla. Men för alla elever är det inte så enkelt, och några elever som ibland inte får vara delaktiga är elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte får vara delaktiga i inom skolans undervisning är ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka och få en större förståelse för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hälsa i grundskolan. För att uppnå detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i åldrarna 19-30 år.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå på vilket sätt gemenskapen i en grupp påverkas genom gruppstärkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar på en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod använde vi oss av enkäter, intervjuer samt veckoutvärderingar i syfte att få svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid på sig för att reflektera kring begrepp gällande gemenskap i klassen.