Titel: I fädrens spår för framtids valsegrar - En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjenFo?rfattare: Daniel Hermansson & Albin NordinHandledare: Nicklas HåkanssonUppdragsgivare: Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen fo?r journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 47 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 17346Syfte: Studiens syfte a?r att undersöka hur svenska partiers kommunala valledare ser på valaffischens roll i en alltmer professionaliserad och medialiserad politisk kommunikation.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pa? sex samtalsintervjuer med valledare i tva? kommuner.Huvudresultat: Vår studie visar på att valaffischering i mångt och mycket upprätthålls av traditioner och förväntningar på hur en valrörelse ska se ut. Affischeringen upplevs som resurskrävande och det är ofta de personella resurserna som sätter ramarna för omfattningen. De lokala partiföreningarna gynnas av att partierna centralt har professionaliserats och är imånga fall beroende av stöd uppifrån. Man hanterar ändå affischeringen på ett professionellt sätt med målgruppsanpassning och en insikt om betydelsen av en lokal valkampanj som budskapsmässigt och grafiskt harmonierar med den nationella.

Syftet med vår undersökning är att förstå vilka motivationsfaktorer och hygienfaktorer som är av betydelse för utexaminerade sjöbefälsstudenter vid val av arbetsgivare samt arbetsplats. För att besvara vår frågeställning har vi valt att intervjua fyra elever som går sista terminen på sjöfartshögskolan i kalmar. Intervjuerna genomfördes som djupgående samtal, så kallade djupgående kvalitativa intervjuer, där vi försökte fånga intervjupersonens tankar och idéer. Våra undersökningsresultat har jämförts med Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori och vi har kommit fram till att det finns likheter och olikheter. De mest betydande motivationsfaktorer var ansvar och utveckling.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete.

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrågade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av på en arbetsplats. För att få svar på denna fråga användes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseområde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. Därför var inriktningen ungas önskemål mer intressant för mig.  Resultaten från undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat.

Upplevelseindustrin och upplevelsesamhället har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och därför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse består till stor del av bemötandet från andra människor på plats, ofta från de som arbetar där. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att få en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med värdskap i förgrund har någon relevans för detta. I studien har jag utgått från mitt eget perspektiv jag fått under mina år som studerande på upplevelseproduktion på Luleå Tekniska Universitet.

Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

x.

Översättningen av egennamn och kulturella referenser är problematiskeftersom namn i sig bär kulturella konnotationer. Om översättaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten går en viktig betydelsedimensionförlorad för målspråksläsaren. Syftet med föreliggande uppsats är attundersöka vilka översättningsstrategier som kan tillämpas vid översättningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen består av två delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översättning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillämpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översättningsförslag som jag gett i minegen översättning av texten..

Denna uppsats syftar till att undersöka om dagens lagstiftning på området räcker till för att fungera på en samordnad arbetsplats. Kärnan i arbetet har varit att utreda och studera hur lagstiftningen ser ut, hur arbetsmiljön på arbetsplatser fungerar och vilka brister som kan uppstå när flera arbetsgivare verkar på samma arbetsplats.Det har blivit uppenbart under arbetets gång att systemet är ganska komplext och att aktuell lagtext är anpassade efter att verka på arbetsplatser med en, och inte flera arbetsgivare. Det blir mer komplicerat att hålla arbetsgivare ansvariga vid en arbetsplatsolycka eller vid arbetsmiljöbrister när flera arbetsgivare verkar på samma arbetsplats och kommunikation och information brister. Med detta medföljer att arbetsmiljöns kvalité inte går att säkerställa. Med exemplet och rättsfallet som tas upp i arbetet blir problematiken synlig och svagheterna i gällande rätt på området blir till klarhet.

Luleå kommun står inför en generationsväxling de kommande åren. Ett stort antal pensionsavgångar medför ett rekryteringsbehov på cirka 500 medarbetare årligen de närmsta åren samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersätta på arbetsmarknaden är mindre än den som lämnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstå mellan arbetsgivare gäller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behålla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jämföra de krav framtida arbetskraft ställer på en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar Luleå kommuns anställda har om sin arbetsplats för att på så sätt hitta förbättringsförslag som kan leda till en arbetsplats som är attraktiv för både befintlig och framtida arbetskraft vilket är grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jämförelse av en enkät med Luleå tekniska universitets studenter, som i studien får representera den framtida arbetskraften, och Luleå kommuns medarbetarenkät för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare på högre nivåer i organisationen.

Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fältservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkätundersökning har utförts där 14 personer som arbetar som fältservicetekniker eller som servicechefer har deltagit.

Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar..

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

1976 till 1983 var en tid av politisk terror i Argentina. Det sägs att över 30 000 människor försvann genom militärjuntans övergrepp. Las Madres de Plaza de Mayo var en kvinnorörelse som bestod av mödrar till försvunna och som arbetade för mänskliga rättigheter. De tog sig in i den offentliga sfären med hjälp av sitt moderskap och trotsade därmed även distinktionen mellan det privata och det offentliga. Olika feministiska teorier behandlar detta ämne.