Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv. Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och på den tiden innebar demokrati något helt annat än idag. Idén om det representativa styret kom att växta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur också att förändras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. Några filosofer skrev om en så kallad kontraktsteori, där rationella människor gemensamt beslutade att det enda rättvisa var ett samhälle med lika rättigheter för alla. Utifrån dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati är i modern mening ett ungt statsskick.

I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter användarnas förväntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval Google-användares inställning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sådant tillvägagångssätt. Både för den enskilde användaren och för samhället. De frågor som ligger till grund för undersökningen kretsar därför främst kring användarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartläggning av användarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhället i stort. I studien används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-användarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut.

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hänsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivån har traditionellt sett varit svag i Sverige i jämförelse med den lokala och nationella nivån och den fysiska planeringen ligger på kommunernas ansvar. Den regionala nivån har också anklagats, från vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera på förhandling och samförstånd. Den fy-siska planeringen är organiserad och drivs genom demokratiska processer på kommunal nivå och det är politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.När fysisk planering ska ta hänsyn till det regionala perspektivet förändras villkoren för poli-tiken och det blir en förändrad politisk arena. Syftet med denna studie är att analysera aktörer i Värmland och deras syn på denna förändrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks.

I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda.

Since the nineteen-fifties, the American political scientist Robert Dahl (born in 1915) has been one of the most prominent democracy theorists in the world. In the book Politics, Economics, and Welfare, he and his colleague Charles E. Lindblom in 1953 introduced the notion of polyarchy as a denomination for the incomplete democracies of the Western world. Linguistically speaking, this notion was formed in connection with the ones already existing in the philosopher Aristotle's (384-322 B.C.) comparative teachings on government. Later, it has become apparent that the notion of polyarchy has already been in use by other authors, such as Johannes Althusius (1614) and Sir Ernest Barker (1947).Robert Dahl has been active at Yale University (in New Haven, Connecticut, USA), and is regarded as one of the foremost representatives of the political-science discipline known as pluralism.

Den här studien undersöker hur islamism som företeelse skildras på ledarplats i fyra dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Perioden som undersöks är från 1 januari till 20 september 2010. Kvantitativ metod används för att få fram när och hur ofta islamism skildras på ledarplats. För att sedan förklara och karaktärisera det väsentliga huvudinnehållet används kvalitativ textanalys.    Islamist definieras enligt följande: en person som anser att islam som trossystem har något viktigt att säga om hur politik och samhälle ska organiseras, och vilken söker implementera denna idé på något sätt. Islamism innebär hängivenhet till och innehållet av, denna idé.För att få fram vilka artiklar som handlar om islamism används flera sökord för att säkra att alla artiklar kommer med.

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat?MetodI studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg.ResultatI Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten.

ABSTRACTTitel: "Talangscouter, juniorer och jakten på den perfekta idrottaren" En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger Nivå:C-uppsats företagsekonomi. Författare:Peter Ljunggård och Emil Ring. Handledare:Jonas Kågström. Datum:2011 ? Maj.