En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet. Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ?valets största förlorare? och SD som ?valets största vinnare?. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ?en mycket skicklig partiledare? och han ?kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik?.

There have been various results in research focused on why people are attracted to religion and religious movements. This is also the case with the reasons why people are attracted to far?right nationalist movements. The focus of this thesis is to analyze British National Party?s political documents after nationalistic quasi-religious elements.If nationalism was to be seen as a form of religion or as a substitute for religion the result could be a better understanding of why people are attracted to nationalist movements in general, and also to far-right movements.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund använder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlénHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och SamhälleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier ärstor. Det personliga mötet är stort och ökad användningav sociala medier hänger ihop med en ökad användningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Syftet med studien är att undersöka till vilken utsträckning människor upplever att de påverkas av media i sina attityder och åsikter kring politik, Och studera åldersskillnader mellan åldersgrupperna 18-25 och 65+. Vi ville även undersöka vilken inverkan medias politiska rapportering har på respondenterna. Det gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till 104 respondenter, 52 i åldersgruppen 18-25 och 52 i åldersgruppen 65+. Resultatet visade att det finns vissa ålderskillnader i hur espondenterna upplever påverkan från media i sina politiska åsikter.

?????.

 Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor.

Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet.

Projektet grundar sig i grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag..

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker.Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet.

We came in contact with the project "Grönplan Danderyd" that aims to create a green structure plan for a municipality of Stockholm called Danderyds kommun. Our thesis is a part of this project and makes it's contribution through the gathering and systematization of the knowledge of the functions of an urban green structure. It also makes a contribution through suggesting how this knowledge can be applied during the construction of an urban green structure plan. We found that "Stadens parker och natur", published by the Swedish National board of Housing, Building and Planning, was a recurrent source of information in the green structure plans that we studied. We saw a need of complementary additions and updates to the rather old report and found literature that adds the developments of the last decade. First of all we have chosen to make themes based on the functions of a green structure that were presented by 'Stadens parker och natur'. The themes we suggest that a greenplanning document manage are: Recreation, Pedagogies and Heath, Biological Diversity, Green structure in the History of Building Cities, Cultural Identity, the Health of the City, Biological Technology in the Municipality and Use and the Users. We found good examples of how to handle these themes in documents that handle greenstructure planning from the municipalities of Göteborg, Strängnäs, Eskilstuna, Malmö, Lund, Västerås and Uppsala.

Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.