AbstractI den svenska högskolelagen anges det att svenska lärosäten ska samverka och informera om sin verksamhet. Något som har kommit att kallas ?Den tredje uppgiften?. Vår ambition med vår uppsats har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning se hur fyra lärosäten i södra Sverige samverkar med det omgivande samhället. De undersökta lärosätena är; Lunds Universitet, Malmö Högskola, Växjö Universitet och Högskolan Kristianstad.

The main focus of the essay is to investigate if bugging can be justified from two ethics perspectives, the teleological and the deontology. I?ve chosen to emanate from two specific values which I believe is especially relevant to the ethical problems of bugging, efficiency in fighting crime and the personal integrity. To be able to illustrate this conflict between different values did I do an analysis of an official report which had the task to explore if Sweden should introduce bugging as a new means of compulsion. The official report's statement was that the police should have modern instrument to fighting crimes efficient, including bugging.My examination of the report showed that they used several arguments derived from both the efficiency in fighting crime perspective and the personal integrity perspective.

I denna uppsats undersöker vi olika elevers uppfattningar kring implementeringen av värdegrund och normer i den svenska gymnasieskolan. Vi definierar läraren som en förvaltningstjänsteman och tar upp implementeringsproblematik som kan tänkas uppkomma inom skolan, i synnerhet de problem som uppkommer genom lärarens ställning som närbyråkrat.Vi har valt att göra en kvantitativ fallstudie där vi låtit elever svara på enkäter som vi sedan sammanställt i form av deskriptiv statistik. Vi har även gjort en litteraturstudie kring lärarens roll som förvaltningstjänsteman.Vår undersökning visade att endast drygt hälften av eleverna var medvetna om den värdegrund och de normer som skolan skall implementera. Vi menar att detta kan bero på att läraren har stor handlingsfrihet i kombination med oprecis och motsägelsefull målstyrning. Dessa faktorer skulle kunna leda till att värdegrund och normer inte prioriteras i undervisningen utan att läraren frångår sitt uppdrag..

The aim of this thesis is to form a theory of the green consumer power and to distinguish whether this phenomenon could indicate a movement toward the ecological citizenship. To do so, scientific theories regarding the responsibility of companies have been used, as well as the public choice theory, to link individuals as citizens to individuals as consumers. The motives of corporate environmental responsibility, along with consumers ability to bring pressure in different dimensions, are later drawn on as indicators applied to empirical information. The largest producer of ecological products in Sweden, Arla Foods, is employed as case study to explore if the green consumer power can and does exist. The ecological citizenship uses the ecological footprint, to define in what ways we can minimize our part of environmental degradation.The study seems to strengthen the theory, consumers do have a power to make companies go green and they tend to use it increasingly.

In scientific investigations on how organizations can learn from their mistakes the perspective is usually that of the social engineer; the object is to prevent human errors through modeling the system in a certain way. The aim of this paper is to explore the learning process from a different standpoint than those usually applied in organizational learning and error theory. By studying the learning process in Swedish health care I seek to discover how theoretical presumptions affect the outcome in terms of what we actually learn. The theoretical framework draws on two major discussions in contemporary political science; the question of structure and agency and the question of whether to focus on formal or informal structures when explaining organizational behavior.The investigation shows that Swedish health care tend to understand human errors as a result of formal organizational structure. Such a view leads to insufficient explanations to why errors occur but is useful in producing preventative measures.

The municipality of Olofström is intensifying the co-operation with Sölvesborg and Karlshamn, the two other municipalities in the west of Blekinge. They co-operate in two local federations and for the moment negotiations are going on about a third local federation in continuation school, but the municipalities do not agree. The aim of this thesis is to examine why Olofström co-operate with Sölvesborg and Karlshamn, if there are any problems and where the limit of this co-operation is. The method in the thesis is qualitative interviews with local politicians and officials and an actor-structure-perspective is used. The result shows that Olofström is a municipality where the population is decreasing, and it has lost state subsidy during the last decade.

Demokrati är ett omhuldat begrepp som är svårt att definiera och har otydliga avgränsningar. Detta medför svårigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen är. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svårt att få samma förutsättningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska värden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig på analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i ämnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sådan kontroll ska se ut. Denna otydlighet återfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Människors livsmönster är idag inte lika förutsägbara som förr, ålder kön och klass är inte det enda som styr våra livsval längre vilket gör det svårare att planera utifrån sådana parametrar. Det skapas nya gemenskaper på nya grunder när den digitala tekniken gör det möjligt att kommunicera oberoende av geografisk närhet. Samtidigt är folk mer benägna att flytta, dels för att studera eller hitta nya arbetsplatser men också för att upptäcka nya saker och utveckla sig själva. Att världen är föränderlig är i sig inget nytt, men globaliseringen, informationssamhället och den ökade konkurrens som de medför, leder till ett ökat behov för platser/regioner att faktiskt anpassa sig till de nya villkor som förändringarna medför och visa att man innehar attraktivitet. Att ha visioner och strategier som skapar förutsättningar för människors varierande livsstilar och livsmönster, samt att marknadsföra och kommunicera detta såväl inåt som utåt tycks bli allt viktigare..

Det här arbetet består av en djupgående fallstudie av FN:s roll i Kambodjas demokratiseringsprocess, där fokus ligger på den stora interventionen som skedde i början av 1990-talet. Arbetet är till stor del av deskriptiv karaktär där vi försöker reda ut händelseförloppen i Kambodja efter Röda Khmerernas fall. Vår utvärdering av FN:s insats är att den har haft en stor påverkan på landet, men att man inte till fullo lyckades uppnå den långsiktiga demokratin som var FN:s intention. En förklaring till varför man inte lyckades skapa demokrati i ett längre perspektiv, kan förklaras utifrån de organisatoriska brister som fanns, men även FN:s rädsla att bedriva det ledarskap man ålagts genom fredsavtalen. Vi kommer att utgå från ett koncept om ?peace-maintenance?, som innebär ett helhetsperspektiv, där vi konstaterar att FN hade kunnat förbättra vissa punkter för att åstadkomma ett bättre resultat..

AbstractGlobalisation has lead to changes on many levels of our society; -industrial, technological, and corporate to name a few. This is an ongoing process which affects the society we live in today. The process is affecting the working-conditions for everyone through the changes of the relations on the working market. The unions have enjoyed a very special role in Sweden for a long time, but that role is now affected by these changes. The relationship between state and unions is changing, and the unions? influence in politics is decreasing.

Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..

This essay is about the Northern Ireland Conflict and the Belfast Agreement. Its focus is on the development in Northern Ireland politics after the implementationof the Agreement which was ratified in a referendum. The essay is a case studywhich analyzes the progress towards an Assembly Government and powersharingbetween the unionists and the nationalists/republicans. The development is analyzed with Robert D. Putnam's theory of Two-Level Games? The essay first analyzes the changes in the unionist society where the opinion towards the agreement has been negative which depends on the concessions made by the unionist.

Uppsatsens resultat består i att vi har kommit fram till att det finns en rad faktorer som föranlett de ändringar som i konstitutionen föreslås rörande EU:s yttre förbindelser. Dessa faktorer har sin grund i de handlingar som konventets arbetsgrupp VII har lagt fram. Här framkommer problematik i det nuvarande systemet samtidigt som en rad förändringar föreslås. Problematiken berör i samtliga fall ineffektivitet och osamstämmighet i institutionerna, men också avsaknaden av gemenskap och solidaritet medlemsstaterna emellan. Arbetet utgår således från en tudelad frågeställning och metod, där uppsatsens första del är empiriskt beskrivande medan den andra delen har en mer analyserande och utredande karaktär.

För att öka energisäkerheten och garantera en rättvis och trygg energiförsörjning för alla medlemsländer har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vår kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-ländernas olika relation till Ryssland försvårar för EU att hålla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att använda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsättningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att båda dessa teorier hjälper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsättningar ser ut.Vår slutsats är att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, är villiga att engagera sig i frågan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhängande eller om Rysslands beteende i energifrågan skulle bli mer oberäkneligt ökar också chanserna för ett lyckat samarbete..

Regeringens ministrar är tillsatta för att förvalta på de mest skilda ansvarsområden. Den här uppsatsens syfte är att undersöka ministrar utifrån teoretiskt uppställda bakgrundsegenskaper. Vanligast är det att man blir minister först i 50 års ålder. Under sina liv har ministrarna hunnit skaffa sig gedigna yrkes- och livserfarenheter. Det finns de ministrar som väljer den politiska vägen till ministerposten.