Jag har skrivit en rapport om beslagshanteringen i Sundsvalls närpolisområde med inriktning på penningbeslag och beslag som ej är fastställda. När Polisen tar ett beslag sker ett stort intrång i den personliga integriteten och det är därför ytterst viktigt att hanteringen av dessa beslag sköts på ett bra sätt. Jag har därför läst in mig på det gällande regelverket och föreskrifter om hur hanteringen skall skötas, för att sedan jämföra med hur det verkligen fungerar i Sundsvalls närpolisområde. Jag har pratat med personal inom Polisen som är kunnig på området och skaffat mig en bild av eventuella problem. Efter att ha pratat med personal på beslagshanteringen i Sundsvalls närpolisområde kan man kortfattat säga att problemen med penningbeslag och beslag som ej är fastställda är ganska små.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rättsväsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsområde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar på vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig på. Studien bygger på en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsområden och dess invånare är även perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen Värmland tolkar begreppet jämställdhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjänst inom Polisen i 50 år. Jämställdhet är numera en norm i samhället (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansåg att det skulle vara intressant att undersöka hur Polisen förhåller sig till den normen, eftersom det är en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhållningssätten hos de olika individerna, vilket är svårt att utläsa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar på att ledningens inställningar till jämställdhetsarbete är avgörande (Roth, 2007).

I vårt fördjupningsarbete beskriver vi hur krisberedskapen är uppbyggd och hur en kris hanteras i Sverige med inriktning på Polisens roll. Bakgrunden till arbetet och det som väckte vårt intresse för ämnet är alla de olika händelser som inträffat den senaste tiden nationellt och internationellt i form av kriser (exempel på dessa finns i inledningen). Detta fick oss att fundera och vi ställde oss frågan om vi är förberedda på en kris?! Målet med arbetet är att belysa Polisens roll i krishanteringssystemet och om det finns tillräckligt med kunskap för att hantera en kris. Det är givetvis ett flertal aktörer inblandade vid en kris förutom Polisen.

Denna uppsats belyser problematiken inom de två största myndigheterna: Socialtjänsten och Polisen då de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att få en bättre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sätta sig in i hur deras verksamheter är uppbyggda samt vilka lagar det är som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen är: Lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LVU), Lagen om unga lagöverträdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhålls att Polisen är en myndighet som inte har någon sekretess gentemot social myndighet, då det gäller en ung lagöverträdare. Med detta menas att Polisen framför all fakta som berör den unga lagöverträdaren som finns att tillgå i utredningen.

Dialogpoliser är specialutbildade poliser som används under demonstrationer/opinionsyttringar. DialogPolisens arbetsuppgift är att genom en förtroendefull dialog vara länken mellan folk i ett demonstrationsled och polisledningen. Genom att föra en dialog med de som vill demonstrera ska dialogPolisen undvika att missförstånd uppstår mellan polis och demonstranter. Syftet med detta arbete är att belysa de för och nackdelar med användandet av dialogpoliser. Jag har under mitt arbete intervjuat både dialogpoliser och personer som har erfarenhet av att utföra demonstrationer.

Det finnas olika orsaker till varför organisationer väljer att införa ett styrsystem. De behöver ofta visa upp att de uträttar något med deras verksamhet det vill säga att de är rationella resursutnyttjare. En annan orsak till att införa ett styrsystem kan vara att man vill marknadsföra sin organisation till den omgivningen man befinner sig i. I politiska organisationer är detta vanligt då man vill få mer resurser från statsmakterna. Rikspolisstyrelsen har sedan år 2004 utvecklat en ny resultatuppföljningsmodell som benämnts Polisens resultatredovisning (PRR).

Polisen är en aktör i samhället som har till uppdrag att till medborgarna stå för hjälp, skyddoch ordningshållande vilket resulterar i att vissa utbildningsmässiga krav ställs på Polisen. Idetta arbete så har vi valt att fokusera på upplägget av den utbildning i akutsjukvård som deblivande poliserna får under sina fyra terminer på polisutbildningen. En studie gjord avpolisstudenter vid Umeå universitet 2007 pekar på att kunskapsnivån generellt är låg efterutbildningen. Syftet med denna rapport är att ta fram möjliga förslag till förbättringar pågenomförandet av kursen akutsjukvård på polisutbildningen, genom att jämföra två olikautbildningssätt mot varandra: försvarsmaktens block lagda utbildning det vill säga attutbildningen genomförs i koncentrerad form samt akutsjukvårdsutbildningen vid Umeåuniversitet som sträcks ut under fyra terminer.Ur den enkätundersökning som genomförts med polisstuderande vid Umeå Universitet,yrkesverksamma poliser som studerat vid Umeå universitet samt försvarsmakten kunde manbland såväl yrkesverksamma poliser som polisstudenter skönja att deltagarna klart önskar enförändring av Polisutbildningens uppläggning. Många av de synpunkter som lämnades var attdet borde vara mer praktiska inslag samt att utbildningen var för utspridd.

Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på Polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar Polisen samt vilken betydelse mötet har för Polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för Polisens syn på yrkesidentiteten.

Rapportens huvudsyfte är att visa hur våldsutsatta kvinnor uppfattar Polisens bemötande och även hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta ämne för att få en liten bild av hur våldsutsatta kvinnor ser på bemötandet av Polisen och också därigenom få svar på hur Polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade på våra frågor via mail eller telefon. Svaren vi fått av dessa kvinnor ger en väldigt dyster bild då ingen av dem är nöjd med Polisens bemötande.

Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant på senare år. Polisen får in fler filmer som används vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda på svenska polismyndigheter. I dagsläget skiljer sig arbetssätt och kunskapsnivå en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemål från Polisen att höja lägstanivån inom myndigheterna och därför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig på intervjuer som utförts med anställda på polismyndigheterna runt om i Sverige.

År 2006 publicerade Försvarsberedningen sin rapport En strategi för Sveriges säkerhet. I denna föreslår man bland annat att Polisen skall kunna få stöd av Försvarsmakten i vissa allvarliga situationer. Detta förslag har dock inte tagits emot väl av alla och bl.a. Ådalen 31 tas upp som ett argument emot detta. Detta arbetet syftar till att utröna vilka befogenheter som kan bli aktuella för militär personal om de skulle deltaga i polisiära situationer i fredstid.

Ordningsvakter har på senare tid fått mycket uppmärksamhet i media och ofta handlar det om ordningsvakter som gjort tvivelaktiga ingripanden. Detta gör att vi som arbetat med rapporten och även andra i våran umgängeskrets har en allmän uppfattning om att ordningsvakter ofta tar sig friheter och överskrider sina befogenheter. Då Polisen är förman åt ordningsvakter är det av vikt för Polisen att se över om det stämmer att ordningsvakter överskrider sina befogenheter och i så fall varför. För att kunna ta reda på det har vi granskat två rättsfall där ordningsvakter blivit dömda för deras agerande. Vi har dessutom intervjuat tre personer som har god inblick i hur det är att vara ordningsvakt, hur utbildningen är utformad och hur rekryteringen går till.

Vårt syfte med detta arbete är att förvärva kunskap om den mc-relaterade brottsligheten, som är ett mytomspunnet och hotfullt problem i Sverige. Att det sedan blev mer specificerat till just Västmanland beror på att vi kommer att göra våran aspiranttjänst där. Dessutom vill vi ge andra personer som är intresserade, en inblick/kunskap om hur den mc-relaterade brottsligheten ser ut och hur Polisen i Västmanland arbetar mot mc-relaterad kriminalitet. För att detta arbete ska bli så förståeligt som möjligt har vi valt att dela upp det i olika stycken med underrubriker. Vi börjar med en kort inblick i hur det ser ut i mc-världen, skillnaden mellan mc-gäng och mc-klubbar, vilken slags kriminalitet som mc-gängen sysslar med, samt hur Polisen i Västmanland jobbar mot mc-kriminalitet.

Ungdomar är den mest brottsutsatta gruppen i samhället och många av de brott som begås av ungdomar kommer aldrig till Polisens vetskap. Det finns en kunskapslucka när det gäller anledningar att vittna och anmäla brott. Detta för att få en tydligare bild av ungdomars synpunkter på att anmäla brott och syftet i denna studie var därför ungdomar benägenhet/attityd till att vittna och anmäla brott. Studien gjordes i form av en kvalitativ intervjustudie, där 15 gymnasie elever i åldrarna 16-18 år varav nio manliga och sex kvinnliga från två olika skolor deltog. Resultatet visar att erfarenheter, förtroendet för rättsväsendet och rädsla är bidragande faktorer i beslut om man ska kontakta eller samarbeta med Polisen.