Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rådet och samarbetet med Polisen i Skellefteå Kommun. Jag har även belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp några teorier om hur man ska få ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nära samarbete med polis, socialtjänst och övriga myndigheter kan man komma långt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har använt mig av den nationella rapporten ?allas vårt ansvar? som man jobbar efter i Skellefteå.

Syftet med denna rapport är att förklara hur Polisen på bästa sätt kan möta media. Vi har båda insett hur mycket information det finns inom en polismyndighet och hur många det finns som är intresserad av att ta del av den. Polisen kommer därför ofta i kontakt med pressen i sitt arbete, det kan vara vid stora händelser såsom olyckor eller mindre företeelser av mer vardaglig art. Polisen finns till för medborgarna och har därför ingen anledning att dölja eller undanhålla information från dem. Verktyget för att få ut informationen är i de flesta fall media, de ska granska alla delar av samhället inklusive den rättsliga.

Rapporten finns endast som papperskopia.Polisen i Skellefteå betraktar våldet utomhus mellan obekanta som ett högprioriterat område. SkellefteåPolisens mål är att öka allmänhetens trygghet på gator och torg under dygnets alla timmar. Hur jobbar SkellefteåPolisen mot detta? Vad har de för strategi för att minska våldet utomhus mellan obekanta? Inom den brottsförebyggande forskningen finns flera teorier om hur man kan jobba just mot våld utomhus mellan obekanta. Vi har sammanfattat de mest framträdande teorierna och kommit fram till att SkellefteåPolisen arbetar efter rutinaktivitetsteorin och beslutsteorin.

Det är lätt att tro att det är problemfritt, ja till och med populärt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste åren så kränks och diskrimineras fortfarande många på sina arbetsplatser, även inom Polisen. Vi vet också att vissa grupper är mer utsatta än andra. Orsakerna till diskriminering och utestängning är i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för.

The value of an organization?s availability and transparency towards the public whenever and wherever it is necessary has increased. Internet and the social networks have become essential to most of the citizens of Sweden but for organizations social networking still is an area that is relatively unexplored. As the Internet and social media progresses it becomes a greater part of people?s lives, which leads to more demands but also a great amount of possibilities for the organizations that participate in this technical revolution.The purpose of this quantitative study is to examine if and how the people receiving the information published on the Växjö and Alvesta police department?s Facebook-page are considering Facebook as a channel of communication.

Den allmänna uppfattningen i Sverige är och har varit att Försvarsmakten inte får ge stöd till Polisen som kan innebära att militär trupp utövar tvång eller våld mot civila medborgare. Denna uppfattning kommer ifrån Ådalshändelsen, när militär trupp öppnade eld mot demonstranter i Ådalen 1931 och dödade 5 personer och skadade lika många. Vilka direkta konsekvenser följde av händelsen i Ådalen? Hade militären rätt att öppna eld? Vilka lagar och förordningar reglerade detta under det senaste århundradet? Hur stor är kunskapen om dessa lagar och regler som styr det militära och polisiära samarbetet bland officerare och poliser? I kapitlet ?Gällande lagar och förordningar? framgår vad som styr militärt stöd till Polisen idag. I dagsläget är det endast vid terroristbekämpning Försvarsmakten får ge stöd åt Polisen som kan innebära tvång eller våld.

Har polismyndigheterna något/några nya sätt att få fram hundar? Har det blivit svårare att få tag i hundar sen hundskolan slog igen? Svårt att få tag i bra hundar om testerna är för svåra? Betalar Polisen för dåligt för sina hundar? Resultatet i rapporten som kommit fram är att de två myndigheter jag intervjuat har nästan samma sätt arbeta för att få fram bra polishundar. Rapporten visar vad en polishund gör för jobb (ordningshunden). Cheferna på hundenheterna säger att det krävs bra tester för bra blivande polishundar. Det resultat som visat sig är att det finns dåligt med hundar att rekrytera.

År 2004 anmäldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar då man utsätts för ett brott är individuellt och beroende på brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det är uppenbart att den som drabbas av ett brott påverkas av detta, fysisk, känslomässigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjälp av handlingsplaner, verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom Polisen med fokus på våra kommande arbetsgivare, Södermanlands län respektive Stockholms län. Syftet med arbetet är att uppmärksamma betydelsen av att Polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

För att Polisens ska klara av att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill säga befogenheter att på olika sätt ingripa mot enskilda. I Sverige får Polisen använda sitt tjänstevapen i enlighet med nöd, nödvärn och laga befogenhet. Den sistnämnda ger Polisen rätt att använda våld och i värsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjänståtgärd. Användandet grundar sig framförallt i lagstiftningen från år 1969. Det har de senaste åren förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhälle.

Polisens it-forensiska avdelning har bl.a. i uppgift att säkra bevis från datorer som tillhör personer misstänkta för brott. Det Polisen gör är att använda en mängd olika program som producerar loggar med webbhistorik, e-post och meddelanden från en mängd program som används vid chatt. Det den här rapporten kommer fokusera på är framtagningen av en applikation som kan ta in alla dessa typer av loggar och rensa bort onödig information. Den återstående informationen struktureras om för att kunna generera en rapport med enhetligt utseende.

Denna studie behandlar målstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sätts mål på nationell, regional och lokal nivå. Den övergripande forskningsfrågan handlar om hur målstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrån teorin. Studien förklarar också i viss utsträckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen används David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.

I Sverige pågår en livlig debatt som rör skydd av egendom från rovdjursattacker. Tamdjursägare upplever att de inte kan skydda sin boskap från angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jägare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar från angrepp från främst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gällande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten är att belysa de problem som finns runt skyddsjakt och då med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska även svara på vad Polisen har för uppgifter när misstanke om jaktbrott uppstår.Som källor till rapporten har vi använt oss av internet, rapporter framtagna inom området samt intervju med en miljöbrottsutredare från Östersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken då det är viktigt att Polisen i ett tidigt skede gör adekvata åtgärder. Spårsäkring är ofta avgörande i dessa brott och då främst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spärra av platsen.

Denna studie har haft som syfte att ta reda på vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i Västra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt åtta personer, vid sex olikaintervjutillfällen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I både gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi träffatintervjurespondenterna personligen.Utifrån vår studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förväntasgöra mellan två myndigheter. Samverkan mellan två olika organisationskulturer resulterar intenödvändigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan är det viktigt att tänja på de organisatoriska gränserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som säger vad Polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att Polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Rapporten handlar bl. a. om vad Polisen ska tänka på, vid sidan av lag­stiftningen, för att göra rätt hjälpande insatser för ungdomar (12-16 år) med nar­kotikamissbruk. Resultatet av denna rapport bygger på en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har också genomfört intervjuer, pratat med represen­tanter från Socialtjänsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det är viktigt att Polisen arbetar för att beivra narkotikamissbruk.