Syftet med vårat arbete är att få fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster). Vi vill undersöka hur lagen tillämpas i praktiken av Polisen och vilka svårigheter som uppstår när lagen ska tillämpas. Följande frågor söker vi svar på: Varför går så få anmälningar till åtal? Varför blir så få åtal fällande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns på området.

Syftet med studien var att få förståelse för hur aktörer som arbetar i skolan, hos Polisen och inom socialtjänsten uppfattar sin samverkan med de andra aktörerna kring elever som far illa eller riskerar att fara illa, samt vad de ser som framgångsbärande faktorer och utvecklingsbara områden i samverkan. Studien är kvalitativ och empirin är insamlad med hjälp av webenkäter. Dataanalysen är genomförd med tematisk analys där olika teman utlästs. Resultaten visar att samverkan upplevs som såväl positiv som utvecklingsbar och att de olika aktörerna har olika bilder av hur väl samverkan fungerar. I diskussionen kopplas resultaten till tidigare forskning och litteratur och de framgångsbärande faktorer som respondenterna tar upp, överensstämmer till stor del med tidigare forskning, men även fler goda exempel på framgångsbärande faktorer kommer fram.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Bakgrunden till detta arbete är vårt eget intresse i ämnet individuellt krisstöd och att ge läsaren en inblick i vilka metoder som används vid krishantering. Vi vill också påvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte får adekvat hjälp efter en traumatisk händelse. Bearbetas dessa upplevelser på ett rationellt sätt så kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt, vilket gagnar alla i samhället. Vårt arbete bygger till stor del på de handlingsplaner vi studerat från Jämtlands respektive Västerbottens läns polismyndighet.

The purpose of this essay, ?Now they are chasing paper-less - A qualitative discourse analysis of mass medias depiction of the Reva-project and the work of the police?, is to analyze how mass media portrays the Reva-project and polices work with the project. The basis for the essay will be eight selected newspapers. The Reva-project implies collaboration between the Police, the Swedish Migration board and the Swedish Prison and Probation Service within the border police. The aim of the project is to enhance the efficiency and the execution of the border police work, in accordance with the government?s target.

I denna studie har fokus legat på sociala insatsgrupper i fyra områden i Stockholms län. Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkan på individnivå mellan i första hand socialtjänst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlätta avhopp från kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar på socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgångsrikt projekt, men också att det råder ett spänningsförhållande mellan en behandlingslogik och en straffrättslig logik som polis och socialarbetare måste förhålla sig till i samverkan kring ungdomen.

Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 ? 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem.

Uppsatsen är en fallstudie med fokus på myndigheterna i rättskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten Domstolsväsendet samt Kriminalvården Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rättskedjan och särskilt utifrån fyra problem: mål- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begränsningar samt krav på förändring. Vidare syftar studien till att utifrån de identifierade hindren föreslå en tänkbar framtida modell för samverkan i rättskedjan. En kvalitativ metod har använts genom bl.a. intervjuer med representanter från de fyra myndigheterna. Slutsatsen är att det finns både horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan.

I denna uppsats har vi mätt produktionseffektiviteten vid Sveriges 21 polismyndigheter i syfte att identifiera vilka polismyndigheter som är relativt mest produktiva. Vidare har vi beräknat hur stor förbättringspotentialen är för de polismyndigheter som är improduktiva. Beräkningarna grundar sig på Data Envelopment Analysis (DEA), en metod som används i syfte att beräkna den relativa produktionseffektiviteten. Metoden tillåter multipla variabler vilket möjliggör en analys av flervalsproduktion, d.v.s. en analys av enheter som producerar flera prestationer (outputs) med hjälp av flera insatsfaktorer (inputs).

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

Det arbete man som polis utför ligger som grund för åklagarens möjligheter att driva ett ärende och få en fällande dom i rätten. Av den anledningen är det viktigt för Polisen att känna till hur domstolen resonerar. Denna studie syftar till att undersöka vilka omständigheter som Högsta Domstolen (HD) lägger vikt vid när man bedömer huruvida ett narkotikabrott är att anse som grovt. Frågeställningen lyder: Vad tar HD fasta på vid bedömningen av huruvida ett narkotikabrott ska bedömas som grovt? Fem rättsfall gällande grovt narkotikabrott som behandlats i HD under en tioårsperiod har valts ut från databasen Rättsbanken och analyserats.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen.

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmågor i allmänhet ochterroristbekämpning i synnerhet tillvaratas på ett för samhället mest effektivt sätt. Grund för studien har varitjustitierådets Johan Munck´s utredning, SOU 2003:32 Vår beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlägga och analysera myndigheternas beredskap och förmåga att förhindra och bekämpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förändringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen är baserad på det demokratiska dilemmat, att i en rättstat använda väld då hot mot riket sominte härrör från en fientlig sinnad makt uppstår. Undersökningens empiri har byggts på ovan nämndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som på olika nivåer har varit och ärdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan Polisen och Försvarsmakten.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från Polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking.

Rapporten handlar om Polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gäng i Östergötlands län. Syftet med rapporten är att se vilka brottsförebyggande effekter Polisens arbete mot de kriminella mc-gängen i Östergötlands län har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gäng i Östergötlands län och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands län startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gängen efter att mc-klubben Outlaws MC?s klubblokal i Åtvidaberg blev sprängd år 2007.

I mitten av 80-talet gjordes upptäckter för att kunna använda DNA för personidentifiering. Utvecklingen har lett till att tekniken nu är given hos Polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Syftet med rapporten är att beskriva för och nackdelar med DNA-register ur ett brottsutredande perspektiv samt dess inverkan på personliga integriteten. Rapporten bygger på litteraturstudier och på webbaserad information. Resultatet av denna rapport är att de olika DNA-registren är ett bra verktyg för Polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet.