Syftet med fördjupningsarbetet är att få en inblick om hur ansökning och antagningsprocessen till polisutbildningen fungerar i Sverige och i Edmonton, Kanada. Vi hoppas att vi hittar tester i de olika processerna som skiljer länderna åt och att det finns något vi kan lära av Kanada. Vi hoppas på att få så mycket information som möjligt genom att besöka Polisen i Edmonton. Vi tänkte också använda oss av böcker, internet och muntliga källor. Efter en sammanställning av all information fick vi fram en bra jämförelse hur de båda processerna fungerar.

Omhändertagande och avlivning av djur beror på många olika orsaker, det kan handla om djurplågeri, ägaren har avlidit/saknas eller att ett djur har blivit påkört och skadat. Syftet med denna rapport är att åskådliggöra Polisen och andra myndigheters förfarande då det gäller olika djurfrågor. Kommunen har ansvaret för djurskyddstillsynen i kommunen medan Länsstyrelsen ansvarar för den regionala djurskyddstillsynen i länet. Det är Polisen som handhar den praktiska hanteringen med djuret. Är djuren märkta underlättar det Polisens arbete eftersom djurets ägare går att eftersöka i register.

Extern validitet hos personlighetstest kan studeras genom att testet ställs motvariabler som mäter arbetsprestation. Syftet med studien var att undersökavaliditeten hos det arbetslivspsykologiska personlighetstestet UPP (Sjöberg,2008). Ett hundra anställda inom Polisen, varav 50 kvinnor, tog testet via enInternetplatform. Som externa kriterier användes i studie 1 (N = 100)Polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form avantal förhör för utredare. Resultaten indikerar att vissa variabler i UPPtestetvisade tillfredsställande validitet mot de externa kriterierna.Emotionell stabilitet uppvisade tillfredsställande validitet mot kriterierna ienlighet med tidigare forskning.

Att alkohol och våld har ett samband är sedan länge känt och användningen av narkotika förstärker ofta våldsbenägenheten. Örnsköldsviks kommun utarbetade 2003, genom samarbete med polis och krögare, ett förebyggande program mot alkohol- och droger i krogmiljön: Krogutbildningen. I rapporten valde vi att undersöka vilka resultat Krogutbildningen givit, både när det gäller statistik över det krogrelaterade våldet, effekter som aktörer i utbildningen uppmärksammat samt utbildningens framtid. Resultatet fick vi fram genom att intervjua representanter från kommunen, Polisen och krögarna i Örnsköldsvik. Vi har även använt brottsstatistik från BRÅ samt den lokala Polisen.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att bland patrullerande poliser visa, genom en empirisk undersökning, hur yttre krav på att vara effektiv internaliseras av den enskilda Polisen och bidrar till en omtolkning av den egna yrkesrollen.Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ studie bestående av sju kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjänst. Undersökningsresultatet analyseras huvudsakligen ur ett struktur/aktörperspektiv, med hjälp av Anthony Giddens och George Herbert Meads teorier.Studien visar att patrullerande poliser i viss utsträckning offrar polisutbildningens legalistiska perspektiv till förmån för arbetslivets krav på effektivitet. Studien visar också att det finns en gemensam uppfattning bland poliserna om att överträdelser av lagen är nödvändiga för att samhället skall kunna fungera. I intervjumaterialet framgår att denna omtolkning av yrkesrollen hör samman med sociala strukturer som omger Polisen; allmänhetens förväntningar och gruppens krav på anpassning..

Syftet med denna rapport är att ta reda på vilken betydelse Polisens kroppsspråk har vid möten med människor samt att utreda huruvida Polisens uniform förändrar de signaler som de sänder ut. I rapporten beskrivs först vad som är skrivet om kroppsspråket generellt. Vidare beskrivs olika teorier om vad olika kroppsspråk säger. I en studie av Polisens kroppsspråk fördjupas kunskaperna om uniformens betydelse men även vilka signaler kroppen som bär upp uniformen sänder ut. Uniformen skiljer poliserna från allmänheten och visar på de befogenheter som Polisen har.

Syftet med vår studie är att undersöka boendes attityder till områdesPolisen i Hjällbo och Hammarkullen. Utvärderingar av boendes attityder till områdespolis tycks inte alls vara beforskat i Sverige. Dock finns det internationella studier som belyser forskningsfältet. Men de studier som finns utgår främst från ett kvantitativt angreppssätt, dvs. siffror och statistik.

Syftet med uppsatsen är att genom närläsning av Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa föreställningar kommer till uttryck. De stereotypa föreställningar som valts är synen av Polisens och de sociala myndigheters arbete.     Hermeneutisk metod har används för att få en så fullständig uppfattning av bokens innehåll som möjligt. Därtill har också närläsning av texten gjorts med syfte att hitta alla ställen i boken då Magdalena Graaf talar om Polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jämförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion där jag sammanfattar och svarar på uppsatsens syfte och frågeställningar.

Polisens och socialtjänstens samverkan är mycket viktigt för att nå ett bra resultat gällande arbetet med ungdomar. Både polis och socialtjänst är beroende av varandras insatser då de inte kan uppnå det mest optimala resultatet var för sig. Vi ställer oss frågande till hur bra samverkan verkligen fungerar idag på myndigheterna. Vårt syfte med denna rapport är att ta reda på hur samverkan mellan polis och socialtjänst fungerar i arbetet gällande ungdomar som begår brott. Detta besvarar vi genom att studera relevant litteratur samt intervjua yrkesverksamma människor på området.

Sammanfattning Titel: Balanserat styrkort i en polisorganisation ? en fallstudie av Polisområde Malmö på användning och erfarenheter Författare: Mikael Engqvist, Björn Gustafsson och Annika Larson Handledare: Gert Paulsson och Jan-Olof Müller Problem: Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats hårt de senaste tio åren, vilket lett till att nya styrsystem utvecklats. De nya styrverktygen ser verksamheten på ett nytt sätt och är inte lika bakåtriktade, kortsiktiga och alltför ekonomiskt orienterade som tidigare styrverktyg. Ett av dessa är det flerdimensionella styrverktyget, balanserat styrkort. Balanserat styrkort utvecklades för den privata sektorn, men har på senare år även blivit oerhört populärt inom den offentliga sektorn.

Vårat arbete visar hur man kan arbeta främjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika användningen bland ungdomar har ökat på senare år. Vikten i detta arbete har lagts på grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i låg ålder är lättare att påverka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet är ett utbildningspaket där ungdomar får lära sig om kamratskap, lag- och rätt samt information om alkohol, narkotika och tobak.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för våld, vilka inom Polisen benämns som riskanalyser, är numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom Polisen i Sverige. Polisen använder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt användbara. Dock är det få polismyndigheter som arbetar aktivt och ändamålsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i Gävleborgs län arbetar personsäkerhetsenheten för att främja tillämpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: Utifrån polisers upplevelser undersöka förutsättningar för och begränsningar av de strukturerade riskanalysernas tillämpning inom Polismyndigheten i Gävleborgs län.

Syftet med detta arbete har varit att belysa fyra personers perspektiv på hur vi ska kunna förbereda oss inför ett möte, samt vad vi bör tänka på då vi möter människor med personlighetsstörningar. Detta för att underlätta vårt arbete som poliser. Vi valde ut diagnoserna antisocial personlighetsstörning, även kallad psykopati, samt borderline personlighetsstörning. Vi började med att läsa litteratur inom området. Därefter gjordes intervjuer med en rättspsykiatriker, en polis samt två intagna på en enhet i Mellansverige.

I denna rapport tar vi upp ansvarsfrågan kring säkerhetsarbetet vid Luleå Hockeys hemmamatcher i Coop arena. Vi har genom att studera lagtext, intervjua företrädare från Polisen, Luleå Hockey och LuleåFans, Luleå Hockeys supporterklubb, försökt skapa oss en bild av dels hur det juridiska ansvaret fördelas och dels hur samarbetet fungerar de olika aktörerna emellan. Enligt ordningslagen har Luleå Hockey ansvaret för säkerheten i Coop arena. Polisen är alltid närvarande vid matcher och har även extra bevakning vid derbymatcher mellan Luleå Hockey och Skellefteå AIK. Denna bevakning behöver dock inte Luleå Hockey betala något för eftersom de är en ideell förening.

Arbete inom den psykiatriska vården väckte intresset att undersöka hur det erfars och upplevsatt utöva den här typen av tvång och vad poliserna som utför handräckningarna upplevde isamband med dessa åtgärder. Vissa litteraturstudier har gjorts för att få en inblick i vilketmaterial som redan fanns tillgängligt samt vilka slutsatser som redan fans dragna rörandeämnet. Syftet med detta arbete var att belysa polisers erfarenheter och upplevelser i sambandmed handräckning av personer drabbade av psykisk sjukdom. Fem intervjuer har gjorts medfem olika poliser. De intervjuade poliserna varierade avseende ålder, kön samt antal år i tjänst.I resultatet har framkommit att handräckningar upplevs som riskfyllda uppdrag för deinblandade poliserna, att handräckningar är något som anses vara frekvent förekommandesom arbetsuppgift och att det kan diskuteras huruvida Polisen är rätt instans att genomförahandräckningen.