Syftet med min uppsats är att redogöra för och diskutera hur en lärare arbetar med läslust och språkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. Läslust handlar om mycket mer än att bara tycka om att läsa böcker, såväl i skolan som på fritiden. Elever med läslust kan ta upp en bok att läsa som avkoppling, lika gärna som de kan se på tv.För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lärare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda på hur läraren arbetar med att skapa och upprätthålla läslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lärarens undervisning kring läslust. Jag har även gjort en enkätundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda på hur de upplever läslust, och vad de tycker om lärarens arbetssätt för att skapa läslust.Resultaten av min undersökning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars läsning.

Eftersom flickors psykiska hälsa varit i fokus en hel del sista tiden blev syftet med denna studie att undersöka bakomliggande orsaker till tonårsflickors självdestruktiva tendenser. Tonårsflickor som skär, bränner eller skadar sig själva fysiskt på något sätt har varit i fokus. På grund av begränsningen av tid och ämnets känsliga karaktär baserades uppsatsen på resultat från tidigare studier och en självbiografi som alla handlade om självskadebeteende. Den teoretiska kopplingen gjordes till Anthony Giddens och Thomas Johansson med intimitet, föräldraskap, ontologisk trygghet och beroende som de centrala begreppen. De preciserade frågeställningarna blev ifall flickors familje- eller skolsituation, eller den förändrade idealbilden av kvinnans kropp påverkar dem att skada sig själva.

Mäkitalo, Sara. (2010). Flickors sociala skolmiljö på naturbruksprogrammets hästinriktning. (The social school environment for girls attending agricultural school with horse profile). Skolutveckling och Ledarskap (SOL), Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet var att studera flickors sociala skolmiljö på naturbruksgymnasiets hästinriktning.

I detta arbete undersöks om och i så fall hur lekmiljöerna påverkar flickor och pojkars lek ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Intervjuer med fyra förskollärare och observationer på en förskola och i en förskoleklass har genomförts. Analysen är kvalitativ och resultatet visar att gruppsammansättning och det enskilda barnets intresse verkar spela en större roll för barns lek snarare än genus och hur lekmiljöerna är utformade..

Föreningsidrottandet i Sverige är en utpräglad folkrörelse bland barn och ungdomar. En majoritet av både flickor och pojkar i Sverige idrottar av något slag i en förening fram till tonåren, dock väljer en del ungdomar att sluta föreningsidrotta när de kommer upp i åldrarna mellan 13-20 år. Det största av hoppet sker i de tidiga tonåren, främst bland flickor. Syftet med uppsatsen var att studera och analysera nio flickors berättelser om varför de valt att sluta med föreningsidrotten. Litteraturen visar att några faktorer som bidragit till att flickor valt att sluta med föreningsidrottandet var att de tappade intresset, hade brist på tid, fick andra intressen, att kamraterna slutade, träningstiderna inte passade eller flyttade till annan ort. Litteraturen belyser de risker som kan uppstå vid ett fysiskt inaktivt liv men även risker vid en onormalt hög grad av fysisk aktivitet.

Syftet är att undersöka ett antal pojkars läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning för att få en bild av i vilken utsträckning dessa faktorer påverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som använts i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning och resultatet baseras på 78 enkätsvar från pojkar som går första året på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under våren 2011. I enkäten fick pojkarna svara på frågor rörande deras läsvanor på fritiden, deras läsbakgrund och deras inställning till läsning, i de flesta fall utifrån redan givna svarsalternativ. Enligt den bakgrundslitteratur som använts, är förekomsten av läsande förebilder, föräldrarnas högläsning för barnen, samt längden på föräldrarnas utbildning viktiga faktorer som påverkar barnens läsutveckling och förmåga till goda studieresultat.

SyfteSyftet med denna studie har varit att, med elever ur två klasser i skolår tre, jämföra pojkars och flickors självförtroende kopplat till prestation i idrottsundervisningen. Vi har behandlat huruvida det finns några skillnader mellan könen i den uppskattade respektive upplevda prestationsförmågan gentemot den faktiska prestationen. Därtill har elevernas föreställningar om det motsatta könets prestation undersökts.MetodVi undersökte elevers självförtroende genom att mäta deras tilltro till sin prestation samt upplevelsen av denna. Respondenterna besvarade två självskattningsformulär, före samt efter genomförandet av ett motoriskt test. Föreställningarna om det motsatta könets prestationer mättes dessutom i det andra självskattningsformuläret.

I det svenska samhället finns det många döva och hörande barn som är integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva är beroende av sitt språk, teckenspråk för att göra sig förstådda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojämlikhet kan uppstå och samverka när det gäller människors synssätt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tänka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

Syfte: Syftet med studien är att lyfta fram de åtgärder som skrivs fram i grundskolans åtgärdsprogram samt att identifiera vilka diskurser som råder i texterna. Syftet är också att studera detta utifrån ett genusperspektiv samt att belysa vilka konsekvenser diskurserna kan få för elevers lärande och möjligheter till att konstruera identitet.Teori och metod:I studien används diskursanalys som kunskapsansats. Diskursanalys är en ansats som ger möjlighet att göra en omfattande textanalys. Språket i texterna som analyseras står i fokus. Språket är inte bara ett redskap för att återge verkligheten utan språkhandlingen bidrar även till att forma verkligheten.

SyfteTidigare forskning har visat att Tai Chi träning förbättrar balansen hos äldre. Syftet med denna studie var att undersöka om barns balans påverkades av träning som utfördes i ett långsamt tempo liknande Tai Chi träning.Studien syftade också till att utreda om det förelåg någon skillnad i balans mellan pojkar och flickor och om något av könen tog till sig träningen bättre. Studien syftade även till att undersöka hur balansen påverkades då barnen utförde olika kognitiva uppgifter.MetodStudien fullföljdes av 41 barn i åldern 9-10 år. En interventionsgrupp, 19 barn tränade Tai Chi liknande rörelser dagligen under åtta veckor och denna jämfördes med en kontrollgrupp, 22 barn som inte fick denna träning.Balansövningar utfördes på en kraftplatta samt på en metallprofil. Från övningarna på kraftplattan mättes standardavvikelse och amplitud av tryckcentrums mediolaterala och anterioposteriora förflyttning.

I föreliggande studie har unga flickors attityder till ätande över tid studeras, samt sambandet mellan föräldrars attityder till mat och ätande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frågeformulären Children´s Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), från IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala län år 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14åringarna som låg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört ätbeteende, medan det inte var någon utav nioåringarna som låg i riskzonen (M 9år = 1,88 M 14 år = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas ätbeteende eller pappans och flickornas ätbeteende kunde ses. För att problem med ätstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det är viktigt att föräldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om kroppsideal samt matfrågor.

Introduktion: HPV-vaccination infördes i vaccinationsprogrammet 2012 för flickor 11?13 år. Vaccinationen ges vid tre upprepade tillfällen under cirka ett år. Smärta och oro i samband med vaccination påverkar varandra och kan leda till en ond cirkel där smärtupplevelsen ökar. Upplevelsen kan påverkas av tidigare erfarenheter av vaccination.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om skolans och pojkarnas textvärldar matchar varandra. Detta görs genom att undersöka vilka urvalsmetoder och arbetsmetoder svensklärarna i åk 7-9 använder sig av. Studien synliggör problematiken kring vikten av rätt matchning, vilken är en av faktorerna som påverkar attraktionen av läsning som i sin tur kan generera bättre skolresultat.Tidigare forskning, exempelvis Christina Olin-Scheller och Kathleen McCormick, visar att det finns balansproblem i relationen mellan den litteratur som skolan erbjuder kontra det pojkar efterfrågar. Lärare bör eftersträva s.k. ?matchning? mellan läsare och text, för att i högre grad uppnå engagemang.Studien visar att lärare ofta överlåter till andra kollegor, bibliotekarier m.fl.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

SyfteDenna studie fokuserar på specialundervisning med avseende på genus. Enligt vår yrkeserfarenhet är det fler pojkar än flickor som får extra stöd av något slag. Det kan vara särskilda undervisningsgrupper med olika typer av inriktning eller vanlig specialundervisning. Detta beläggs också i forskning och litteratur. Vårt syfte med studien var att undersöka hur lärarna beskriver och bedömer pojkars och flickors behov av specialundervisning.