Popular culture is a phenomenon of growing importance in the society today. Children and teenagers are increasingly using popular culture in their everyday life to reflect and answer questions about their identities and the meaning of life. Swedish primary and upper secondary schools are expected to prepare their students for adulthood and to provide them with tools to explain understand and problematize contemporary society. From this perspective it is relevant to question whether the schools achieve this and whether the instruction given there represents the contemporary society. For the purpose of knowing more about how popular culture is perceived and dealt with in the Swedish education system, this study examines how eight textbooks in Religious Education (RE) and the national curriculum for upper secondary school discuss and treat popular culture.  The study focuses on when and in what ways the textbooks mention popular culture and if the curriculum provides any supportive base for including popular culture in religious education.

Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollärare har på temat barns sexualitet. Studiens huvudfrågor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan är om barns sexualitet, hur förskollärarna reflekterar och agerar kring ämnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrågorna var vilket utrymme barns sexualitet får i vardagen på förskolan. Den tidigare forskningen är överens om att barns sexualitet länge varit tabubelagt och inget som förskollärare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen är även överens om att det är viktigt för förskollärare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att använda ord och begrepp som är lätt för barnen att förstå för att göra barnens sexualitet synlig och bekräftad. I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag består av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollärare.

Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst.

Denna essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda händelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. Händelserna skapar starka motsatta känslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland är okej att röra på sig och ibland inte. Syftet med denna essä är att studera rörelse på förskolan utifrån olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse på förskolan innebär. Genom att undersöka flera olika perspektiv på rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillräckligt med kunskap för att skapa bra förutsättningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och därför har jag även valt att undersöka vad tidigare forskning säger om pojkars och flickors rörelse. Frågorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig från dilemmat och skapa förståelse genom nya perspektiv.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?MetodStudien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut.

Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst.

SyfteSyftet med uppsatsen är att försöka få reda på ny kunskap om vad som kan vara den optimala miljön för en fotbollsspelare på pojksidan. Tanken med studien är också att jämföra hur kulturen i Stockholm och Halmstad ser ut gällande prestige, högsta serie, selektering, specialisering, föräldrar, värdering av att vinna i ung ålder, tränarens roll, faciliteter och vad har föreningarna för möjlighet gällande träningstimmar (bilaga 4). Dessa faktorer kan vara avgörande i varje individs utveckling.FrågeställningarVad är en optimal miljö för en pojkfotbollsspelare att utvecklas i?Vad är skillnaderna och likheterna mellan miljön i Stockholm och Halmstad?MetodDetta är en kvalitativ studie bestående av intervjuer med en semistrukturell intervjuguide. Tre spelare från Stockholm och tre spelare från Halmstad har intervjuats och de svar som framkommit har analyserats och diskuterats med hjälp av tidigare forskning inom ämnena: faciliteter, familj, tränare, filosofi & kultur, skador, status i skola och nyckeln till framgång.ResultatResultaten visade på att alla individer är olika, och att det som hjälper en person att slå igenom och ta sig till landslaget kanske inte fungerar för en annan.

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestämdhet ta avstånd från allt som strider mot dessa grundläggande värden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans läroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jämställdhetsmålen. Studien har fokuserat kring frågeställningarna;Hur fördelas läroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män?Hur är fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i läroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas läroböckernas författarskap mellan kvinnor och män?Data har baserats på avkodade bilder från aktuella (2014) läroböcker i skolämnena matematik och svenska, årskurs ett till nio, i en svensk kommun.

Syftet med denna uppsats är att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fältet och huruvida skönlitteratur är en del i detta. Utgångspunken i min uppsats är att genuskodat språk inverkar på flickors och pojkars möjliga språkutveckling och identitetsskapande. De frågor som ställdes var: Uppfyller dessa texter de krav som läroplanen ställer på att ge flickor och pojkar stimulans i den språkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus återfinns i de skönlitterära böckerna samt har de i böckerna ingående karaktärerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterära böcker läst av en år 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med läraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur.

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:- Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?- I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? - Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer.

Att riskera att bli utsatt för hot eller våld på sin egen arbetsplats är det få som reflekterar över då många jobbar inom trygga våldsfria arbetsmiljöer. Men för utsatta yrkesgrupper är detta en problematik som vissa måste handskas med varje dag. Trots att människor utsätts för mer våld i arbetslivet än i något annat sammanhang finns det få svenska studier om detta ämne. På senare år har mer uppmärksamhet givits till denna problematik som medför att fler blir medvetna om våldets utsträckning inom utsatta yrkesgrupper såsom socialarbetare, handelspersonal och lärare. En av de mest utsatta grupperna är vårdpersonal.

Jag kände mig ofta orättvist behandlad under min skoltid vilket jag tror bottnar sig i att jag var annorlunda mot de flesta tjejer genom att vara en nyfiken och sportig tjej. Jag upplevde att killarna tog den mesta av pedagogens tid samt fick mest status bland eleverna i klassrummet. Under mina Vft - perioder tycker jag mig dock ha sett en förändrad attityd gentemot självständiga och sportiga tjejer vilket har lett till reflektioner och tankar kring genus och könsskillnader vilket i sin tur lett fram till valet av examensarbete. Den litteratur som jag använt mig av visar på tydliga könsskillnader i såväl skolan som i samhället nämligen att det är killarna som tar för sig mest i skolan vilket sker på tjejernas bekostnad (Gens, 2002). ?Pojkarna får ordet genom att läraren ger dem en fråga utan att de räckt upp handen.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.

Sammanfattning:Studiens syfte var att hitta framgångsfaktorer för att motivera pojkar i högstadiet att läsa skönlitteratur. För att uppnå syftet har vi undersökt vilken inställning pojkar i årskurs 7-9 har till läsning av skönlitteratur. Vi har även undersökt hur lärare i svenska på högstadiet arbetar med skönlitteratur samt hur de motiverar pojkar att läsa.Vår undersökning vilar på de didaktiska grundfrågorna. Den forskning som har varit mest relevant för vår studie härrör från Molloy, Brodow och Rininsland samt Chambers. Vi har även haft stor nytta av läsundersökningar och Läroplan för grundskolan 2011.En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer användes och vi intervjuade 30 pojkar i årskurs 7-9 och 10 lärare i svenska, på tre kommunala skolor.

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav på oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans läroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smälta in i omgivningen och därför är vår förmåga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.