Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkarssjälvkänsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkätundersökning användes, där eleverna i årskurs 8 på en högstadieskola i VästraGötalands län deltog. Studien visar att flickorna har lägre självkänsla än pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivå lägre än pojkarna, trots att de har högre betyg änpojkarna. Flickor har svårare än pojkar att få fram sina åsikter i skolan. Flickor tycker det ärsvårare än pojkar att prata i helklass.

I vårt examensarbete har syftet varit att främja utvecklingsmöjligheterna i flickors och pojkars emotionella språkförmåga i tal och skrift genom att arbeta intensivt med skönlitteratur, skrivövningar och drama i skolan. De metoder vi har valt för att mäta resultatet av vårt arbete är processkrivning i uppsatsform där vi mätte antalet adjektiv och adverb samt en utvärdering av grupparbete med frågeformulär..

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever.Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna?Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten?Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna?MetodStudien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.ResultatBearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation.

En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika värderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften på samma sätt? Lägger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen är gjord i åk 5..

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som är pojkars respektive flickors i årskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: vilka är pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehåll i ämnet idrott och hälsa motiverar eleverna och om idrott på fritiden påverkar elevernas syn på ämnet? Undersökningen gjordes på en skola i en mindre ort i Skåne. För att tolka resultatet användes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnå syftet och frågeställningarna använde jag enkät som metod som besvarades av elever som går i årskurs 5 och 6.

BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rättigheter samtstyrdokumentens mål för jämställdhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs också denormer som finns i samhället för män och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan påverkas i den samhälliga kontexten, hur genus framträder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus på utrymme och uppmärksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen på en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommeräven i viss mån att studera pedagogernas påverkan på barnen när det gäller könsroller.METOD: Vi har använt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utsträckning leker med olika sakerberoende på könstillhörighet samt att de säger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnågra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer.

Bakgrund: Intentionerna med förskoleklassen är att avståndet mellan förskola och grundskola ska överbryggas. Förskolans förhållningssätt till kunskap ska utövas i förskoleklassen. Barns förväntningar på skolstarten är knutet till hur det blir med kompisar och om det i skolan finns möjlighet till lek. Förskolan förknippas med lek och skolan med lärande. Från flickorna förväntar sig vuxna att de är snälla och lydiga, och av pojkarna förväntas att de tränar sig på makt och kontroll.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmåga att uttrycka sig i skrift. Somlågstadielärare med 25 års erfarenhet har jag länge sökt en metod som underlättar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berätta om men har svårt att få på pränt.Funderingar har kretsat kring motoriska svårigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lärarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlärning på dator ärupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftspråksinlärning med datorns hjälp.Syftet med studien är att jämföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gäller kvalitet och antal ord. Utgångspunkt är följande frågeställningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berättelser som är skrivna på datorn jämfört medberättelser som är skrivna för hand?? Hur stor möda krävs för att lära sig tangentbordet?? Hur stor möda krävs för att lära sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lärarna se i jämförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak är det Tragetons metod och Lundbergs teorier om läs- och skrivinlärning sombehandlas i litteraturgenomgången då dessa har skilda perspektiv på skriftspråksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg står för ett syntetisktförhållningssätt.

Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.

I läroplanen Lpo 94 står det att förhållningssätten mellan flickor och pojkar skiljer sig ofta åt. Då detta har väckt mitt intresse vill jag undersöka om förhållningssätten skiljer sig åt mellan flickor och pojkar i teknikämnet. Studien innefattar och behandlar detta område..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att utifrån ett komparativt perspektiv, mellan två skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. De frågeställningar som användes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i ämnet idrott och hälsa och hur väl förankrade är dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslärarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslärarna om en elev ska få betyget MVG? Hur medvetna är idrottslärarna om pojkars och flickors villkor i ämnet idrott och hälsa?MetodDe metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Två grundskolor deltog i undersökningen. På den ena skolan (skola A) hade fler pojkar än flickor betyget MVG i ämnet idrott och hälsa medan det på andra skolan (skola B) var tvärtom.

 Tekniska yrken har av tradition valts av män. Även tekniska intressen som exempelvis bilar och motorer förknippas med män. Syftet med denna studie var att undersöka 11-åringars uppfattning och inställning till teknik och ifall denna skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. 40 elever i 19 grupper om två och två (två grupper om tre) genomförde en könsneutral teknikuppgift. Uppgiften var att utveckla den optimala chipsförpackningen i form och funktion.

Syftet med arbetet är att undersöka framställningen av pojkar respektive flickor i matematikläromedel för årskurs fyra från länderna Sverige, Jordanien och Bosnien. Med en checklista som formats med hjälp av det diskursiva synsättet har text ? och bilduppgifter analyserats. Huvudresultatet pekar på att i den svenska matematikboken presenteras pojkar och flickor relativt jämt medan i den jordanska och bosniska dominerar pojkars förekommanden. I den svenska matematikboken förbinds båda könen med sysslor medan i den jordanska och bosniska mer till yrken..

Syftet med detta arbete är att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och på vilka sätt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill även undersöka pojkars inställning till dans, hur denna uppkommer och möjliga åtgärder för att förbättra dansens rykte i det hänseendet. Finns historiska belägg för denna inställning som många killar har eller uppkommer den i dagens samhälle och i så fall, kan kanske dans i skolan förändra detta? Litteraturstudien beskriver åsikter och teorier utifrån frågeställningen och utgår bl a från tre indelningar gällande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjälp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa områden genom kontinuerlig dansundervisning.